I syfte att få ned användningen av farliga kemikalier i elektronik introducerades kemikalieskatten år 2017. Kritiken mot skatten har varit hård, men trots detta har regeringen valt att inte utreda dess effekter då det ansetts vara för tidigt. Trots det senare höjdes skatten rejält den 1 augusti 2019.

Likt många andra punktskatter är kemikalieskatten utformad för att räknas upp årligen efter förändringen i konsumentprisindex (KPI) och därigenom inflationen. Att räkna upp skatter med inflationen görs för att de inte ska tappa tänkta effekter över tid.

Den 1 januari 2020 höjs kemikalieskatten med cirka 1,8 procent, vilket motsvarar en ökning från 160 till 163 kronor per kilogram av en elektronikprodukts vikt. För vitvaror som också omfattas av skatten ligger nivån kvar på 11 kronor per kilogram. Samtidigt höjs helt sonika det maximala påslaget från 440 till 448 kronor.

De nya nivåerna innebär att saker som datorer, skärmar, mobiltelefoner, surfplattor, TV-apparater och spelkonsoler slår i maxtaket om produkten har en vikt på knappt 2,75 kilogram. För vitvaror som kylar, frysar, diskmaskiner, dammsugare och dylikt slår de i taket 448 kronor vid dryga 40,7 kilogram.

Värt att tillägga är att kemikalieskatten appliceras innan svensk mervärdesskatt (moms), som på elektronikprodukter och vitvaror är 25 procent. Det innebär att det maximala pålägget i praktiken höjs med en tiokrona, från dagens 550 kronor med moms till 560 kronor.

Utöver höjningen på upp till 10 kronor förändras inget annat med kemikalieskatten. Det är således fortsatt möjligt för återförsäljare att dra av 50 eller 90 procent av skatten, förutsatt att produkten innehåller tillräckligt låga nivåer av brom-, klor- och fosforföreningar. Däremot är det inte möjligt att helt och hållet befria produkter från kemikalieskatten.

Kan börja omfatta e-handel från utlandet

Skatten har stött på skarp kritik, bland annat för att den enbart gäller i Sverige och att svenska konsumenter enkelt kan handla från andra EU-länder utan pålagan. Flera delar av svenska näringslivet menar att effekten av detta är att jobbtillfällen flyttar utomlands och att nettoeffekten av skatten kan vara rentutav negativ.

Under året har regeringen flaggat för att de undersöker möjligheten att applicera skatten även på e-handel från utlandet. Förslaget har välkomnats av bland annat Elektronikbranschen, som anser att det skulle åtgärda problemen med snedvriden konkurrens mot handlare i andra länder. Branschorganisationen står dock fast vid sin tidigare ståndpunkt att skatten i sin helhet bör avskaffas.

Sedan införandet har kemikalieskatten dessutom även blivit en del i regeringens och samarbetspartiernas gemensamma 73-punktsprogram, Januariavtal (JA). I detta används skatten som en del i målet om grön skatteväxling, där en höjning på 15 miljarder kronor på miljöområdet ska användas för att sänka skatten på arbete med motsvarande belopp.

Den höjda kemikalieskatten träder i kraft den 1 januari 2020.

Fotnot: Kemikalieskatten appliceras inte på datorkomponenter

Läs mer om Kemikalieskatten: