Telias TV4-förvärv får grönt ljus av EU – mot regeringens vilja

EU godkänner Telias förvärv av Bonnier Broadcasting där TV4 ingår, något svenska regeringen av mediepolitiska skäl starkt motsätter sig.

Under sommaren 2018 gick Telia Company ut med att de avsåg förvärva Bonnier Broadcasting, där TV4, C More och finländska MTC ingår, för totalt 9,2 miljarder kronor. Det var ett besked som inte mottogs väl av regeringen och oppositionen, som räds att staten får ett alltför stort inflytande över svenskt medielandskap.

Nu godkänner EU-kommissionen Telias förvärv av Bonnier Broadcasting, efter att Telia gått med på vissa eftergifter för att säkra konkurrensen. Bland annat har Telia erbjudit konkurrerande tjänster för TV-distribution tillgång till vissa av bolagets TV-kanaler samt premiuminnehåll inom sport. Det sammanslagna bolaget ska även erbjuda strömningstjänster och internetapplikationer.

Att konkurrenter ska få tillgång till kanaler från den tänkta sammanslagningen mellan Telia och Bonnier Broadcasting ska ske genom licenser, som ska ges ut på "icke-diskriminerande villkor". Telia ska inte heller neka konkurrenter att annonsera i sina TV-kanaler. Villkoren och Telias eftergifter ska gälla under en tioårsperiod i Sverige och Finland.

Telias förhoppning med förvärvet är att uppnå synergieffekter mellan de idag två separata aktörerna. Detta med start redan år 2020 och kostnadseffektiviseringarna beräknas nå upp till 600 miljoner kronor årligen från år 2022. Ännu är dock inte affären i hamn, då regering och opposition är eniga om att affären är "olämplig".

I dagsläget är svenska staten den enskilt största ägaren av Telia med 37 procent av aktieinnehavet. Samtidigt styr staten indirekt över det skattefinansierade public service-bolaget SVT via en stiftelse. Resultatet skulle bli att Sveriges två mest populära TV-kanaler koncentreras hos staten.

Under sommaren 2018 kom Moderaterna och Sverigedemokraterna med förslag om att stycka upp Telia, om affären gick igenom. Förslaget från deras sida var att knoppa av Telia till ett fristående mediebolag medan staten av säkerhetspolitiska skäl behåller viktig IT-infrastruktur som mobilnät. Liberalernas tidigare partiledare Jan Björklund ville istället se en försäljning av hela Telias verksamhet.

Rosenbad 1.jpg

Regeringen har varit försiktiga att uttala sig om konkreta åtgärder. Dåvarande närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), numera inrikesminister i Regeringen Löfven II, beskrev affären som "inte helt imponerande" då staten inte har något önskemål om att äga marksänd TV. Damberg tog i juli år 2018 även kontakt med Moderaterna för att undersöka möjliga tillvägagångssätt och meddelade vid tillfället att regeringen inte utesluter några alternativ.

Kort därefter började det florera uppgifter om att ett statligt ingripande kunde bli aktuellt. Reportern Mikael Törnwall på Svenska Dagbladet skrev med hänvisning till källor att regeringen hade två huvudspår för att stoppa affären. Det ena var att kalla till extra bolagsstämma och avsätta styrelsen som föreslog affären. Den andra var att hota med indraget sändningstillstånd för TV4, något som skulle göra Bonnier Broadcasting betydligt mindre attraktivt. Telias dåvarande VD menade att affären inte var något staten borde lägga sig i.

I närtid rapporterar Dagens Industri idag att det förekommit uppgifter om att Sveriges regering manat EU-kommissionen att stoppa affären. När nu EU med antitrust-kommissionären Margrethe Vestager i spetsen ändå godkänt affären återstår det att se vad nästa steg blir, men det är ingen högoddsare att sista ordet ännu inte är sagt.

Läs mer om Telias förvärv av Bonnier Broadcasting: