När Nvidias Geforce GTX 1650 lanserades gjordes det utan djupgående dokumentation om hur korten skiljer sig åt från dess syskon i GTX 1600-serien. Med ett rekommenderat riktpris på 1 749 kronor kan Geforce GTX 1650 vara attraktivt för kompakta HTPC-system. Lämpligheten för detta kan ifrågasättas då det framkommit att Turing-arkitekturens videokodare saknas.
Geforce GTX 1650 baseras på kretsen TU117, som likt namnet antyder baseras på Turing-arkitekturen. På Nvidias officiella produktsida för produkten listas dess specifikationer. Bland specifikationerna för accelerering av multimedia återfinns inte Turing-arkitekturens NVENC-videokodare.
Videokodaren som används här är istället den NVENC-kodare som används i den datacenter-fokuserade arkitekturen Volta, som först introducerade de AI-accelererande Tensor-kärnorna som numera används i den konsumentinriktade Geforce RTX-familjen. Videokodaren i Volta ska vara cirka 15 procent långsammare än dess motsvarighet i Turing-arkitekturen.
Detta innebär att Geforce GTX 1650 blir märkbart sämre på att hantera video för att exempelvis direktsända spel. För den som vill kunna uppnå god prestanda i 1080p-nivå och liveströmma spelsessionen samtidigt blir syskonfamiljen Geforce GTX 1660 därmed ett bättre val, då den är bestyckad med Turing-arkitekturens videokodare.
Det lägsta tillgängliga priset för partnertillverkares Geforce GTX 1650 ligger för tillfället på cirka 1 750 kronor inklusive moms, att jämföra med cirka 2 500 kronor för Geforce GTX 1660.
