Utredning: "Kemikalieskatten når inte målen" – kan ha negativ inverkan på ekonomin

En ny utredning som tittat på effekterna av den kritiserade kemikalieskatten konstaterar att den inte når upp till regeringens mål och att nettoeffekten för statsfinanserna sannolikt är negativ.

Den 1 juli år 2017 trädde regeringens kritiserade kemikalieskatt i kraft, vars syfte var att minska användningen av farliga kemikalier som flamskyddsmedel. Det skulle i sin tur få större tillverkare att lägga om sin produktion och gå över till mer miljövänliga alternativ.

Regeringens egen utredning (SOU 2015:30) beräknade att den nya skatten skulle ge årliga skatteintäkter om 2,4 miljarder kronor och att försäljningen av elektronik skulle minska med 4,5 procent per år. Samtidigt prognostiserades att 0,4 procent av näthandeln skulle flytta utomlands och stora hälsobesparingar.

Nu har HUI Research på uppdrag av Elektronikbranschen, Svensk Handel och EHL (vitvarubranschen) gjort en ny utredning, för att se över effekterna av skatten under en ettårsperiod – från införandet den 1 juli 2017 till 30 juni 2018. Enligt utredningen har skatten inte haft de förutspådda effekterna och den har varit marginellt positiv eller rentutav negativ samhällsekonomiskt.

Först konstateras att skatteintäkterna landade på 1 277 miljoner kronor, det vill säga nära hälften av vad regeringens utredning prognostiserade. Samtidigt framgår att skatten slagit hårt mot elektronikbranschen där försäljningstillväxten år 2017 var den sämsta på sex år och troligtvis har den en negativ samhällsekonomisk effekt.

Lägre tillväxtökning

I fysiska butiker gick försäljningen ned med hela 8,7 procent, något som dock kan ha att göra med att konsumenter alltmer vänder sig till webben. Handeln på internet ökade dock endast med 14 procent, vilket är 2 procentenheter lägre än år 2016 och 3 procentenheter lägre än år 2017.

När utredningen väger samman försäljningen i fysiska butiker och e-handeln framgår en positiv tillväxt på 4 procent på årsbasis mellan 1 juli år 2017 till den 30 juni år 2018. Detta kan jämföras med betydligt högre 9 procent för samma perioder 2016–2017 och 2015–2016.

Samtidigt konstateras att elektronikbranschen har hög konkurrens, vilket i sin tur lett till låga marginaler och lönsamhet. Inför skatten talades det om hur svenska aktörer skulle möta den och det kokar ned till två alternativ – att antingen höja priserna eller svälja kostnaden och ytterligare pressa sina marginaler.

Utredningen visar att svenska e-handlare generellt inte höjde sina priser för att kompensera för skatten, utan att de istället varit mindre benägna att sänka priserna i takt med att produkter åldras. På så sätt försöker de jämna ut det faktum att skatten ytterligare pressar de redan låga marginalerna.

E-handel flyttar utomlands och färre jobbtillfällen

Samtidigt menar HUI Research att regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till att svenska företag verkar i en allt mer global marknad. Det blir allt lättare att handla från utlandet, som inte omfattas av kemikalieskatten, vilket innebär att utländska aktörer med lager utomlands får en rabatt jämfört med de svenska.

Allt fler utländska aktörer har numera svenska webbplatser, mailadresser och telefoner, vilket gör att butikerna för kunder betraktas som svenska. Utredningen tillägger dock att fenomenet med att handla från utlandet än så länge är marginell, men att gränsen håller på att suddas ut. Detta ger således andra tillsynes "svenska" aktörer utan kemikalieskatten en klar konkurrensfördel.

Förutom att kemikalieskatten påverkar svenska återförsäljares marginaler på enskilda produkter lägger administration på ytterligare kostnader. Detta då skatten är svår att tillämpa, både för Skatteverket men även de skatteskyldiga aktörer som har i uppgift att själva avgöra vilken skatt som ska läggas på nya artiklar.

Det här i kombination med försäljningsbortfallet leder till allt mellan 600 till 1 400 färre arbetstillfällen i Sverige, vilket i praktiken innebär färre som också betalar skatt till staten och svenska kommuner. Den lägre försäljningen inbringar också lägre momsintäkter på elektronik, med alltifrån 639 till 1 509 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen från HUI Research att nettoeffekten på statsfinanserna i bästa fall är marginell och i värsta fall negativ, samtidigt som skatten slår hårt mot en bransch som redan innan skatten infördes led av pressad lönsamhet.

Slutordet är att kemikalieskatten i sin nuvarande form är svår att försvara, om målet med den är nyttomaximering av elektronik och att bidra positivt ekonomiskt till samhället i stort.

Webhallen om kemikalieskatten: "Goda intentioner – hjärndött i utförandet"
Mer om den kritiserade Kemikalieskatten