På senare år har adaptiv bildsynkronisering blivit allt mer populärt i spelskärmar. Nvidia var först ut med en egen proprietär teknik vid namn G-Sync, något som kräver skräddarsydda kretskort. AMD valde å sin sida att satsa på en öppen standard, Freesync, baserad på VESA:s Adaptive Sync.

De olika tillvägagångssätten kommer med olika för- och nackdelar, där Freesync är enklare att implementera samtidigt som slutresultatets kvalitet är mindre kontrollerad. Nvidia håller däremot hårt i tyglarna för hur implementationen får se ut, vilket sägs dra upp slutproduktens pris markant.

PC Perspective rapporterar nu att det sistnämnda är mer aktuellt än någonsin för det senaste snittets spelskärmar med 4K-upplösning, 144 Hz, G-Sync och HDR. Detta efter att ha öppnat upp en Asus ROG Swift PG27UQ för att kika på vad som döljer sig under huven.

Här återfinns den nya modulen för G-Sync HDR, vilken består av en påkostad programmerbar krets signerad Intel-ägda Altera, samt 3 GB DDR4-minne och en rad spänningsregulatorer. Kretsen nyttjar TSMC:s 20-nanometersteknik och sägs inte vara någon billig historia, där uppskattningsvis 500 USD läggs till på skärmens slutpris. Detta motsvarar drygt 5 500 kronor inklusive moms i svenska butiker.

► Kika på Thomas fortgående test av Asus ROG Swift PG27UQ

I dagsläget har enbart Acer och Asus modeller på marknaden med 4K UHD, 144 Hz och senaste G-Sync HDR-modulen. Prismässigt ligger dessa på 24 990 respektive 25 990 kronor, vilket innebär att kretsen står för omkring 25 procent av butikspriset. Slutligen tillkommer även licenskostnader till Nvidia för G-Sync, vilket kryddar prissättningen ytterligare.

Kommentar från Thomas Ytterberg, SweClockers skärmtestare:

Motsvarande cirka 5 500 kronor för G-Sync-modulen är ungefär vad jag hade gissat att den faktiska kostnaden låg på. Det kan låta som väldigt mycket vid en första tanke eftersom det är lika mycket som en hel 240 Hz-skärm. Då bör man också tänka på alternativen och det är där det tryter. För det finns inga alternativ.

Det finns ingen annan än Nvidia i dagsläget som erbjuder möjligheten att köra full HBR3-bandbredd (1 080 MHz pixelklocka) över Displayport. Nästa alternativ till detta är just Nvidias existerande G-Sync-modul som klarar en bandbredd motsvarande en pixelklocka om 650 MHz, vilket räcker för 4K i kanske 65 till 70 Hz med 8 bitars RGB och torde spara in runt 4 000 kronor i sammanhanget. Jag tror inte en 4K/70 Hz-skärm för 22 000 kronor hade överlevt ens planeringsstadiet.

Utan att ha koll på hur många datorskärm det säljs i Sverige varje år kan vi i alla fall konstatera att behovet av höga frekvenser för spel är en väldigt smal nisch. Vi hör till den lilla procenten. De-facto-gränsen som råder sedan flera år tillbaka är en bandbredd om 600 MHz, vilket räcker för den nämnda 240 Hz-spelskärmen som kör 2000-talets 1 920 × 1 080-upplösning. Och den bandbredden räcker mer än väl för de enorma volymerna datorskärmar som ska in på kontor och kör Excel och Word i 60 Hz.