Ethernet-standarden har använts till att bygga trådbundna nätverk sedan början av 80-talet då den främst användes hos större företag, i serverhallar och liknande. Hastigheterna handlade då om ett fåtal megabit per sekund (Mbps), något som med tiden byggdes ut gigabit (1000 Mbps). I början av 2000-talet introducerades gigabit-Ethernet i konsumentdatorer.
Efter detta avstannade dock utvecklingen. Ethernet-standarden innefattar förvisso stöd för hastigheter som 10 Gbps och 100 Gbps, men dessa är för komplexa för att användas i konsumentprodukter och är betydligt dyrare. Behovet av så höga hastigheter har inte heller existerat på konsumentsidan, något som börjat ändra sig på senare år med allt fler bandbreddskrävande applikationer i hemmen.
Nu presenterar standardiseringsorganet IEEE den vidareutvecklade standarden 802.3bz, som ska möjliggöra hastigheter om 2,5 Gbps och 5 Gbps utan att medföra den komplexitet som högre hastigheter tidigare har medfört. Standarden ska inte heller kräva ny teknik, vilket innebär att de klassiska RJ45-kablarna som används idag inte behöver pensioneras.
De nya standarderna kallas 2.5GBASE-T och 5GBASE-T och använder samma signalmetod som 10GBASE-T, men med en takt som gör kommunikationen kompatibel med kabelstandarderna Cat5e och Cat6. I praktiken kan 2.5GBASE-T användas med Cat5e-standarden och 5GBASE-5 med Cat6-standarden, båda med avstånd upp till 100 meter.
Då trådlösa anslutningar blir allt mer centrala finns inte samma incitament som tidigare för marknaden att anamma en ny trådbunden standard, varför det ännu är oklart när 802.3bz kan tänkas leta sig in i färdiga konsumentprodukter.
