Min upplevelse av KTH var att både utbildningskvalitén och studiemiljön var väldigt bra. Jag har ju inte erfarenhet av ingenjörsutbildningen på de andra högskolorna, men mitt intryck är att det inte är någon direkt skillnad på kunskapsnivån när det gäller de färdiga ingenjörerna.
Jag tror inte heller att arbetsgivarna bryr sig om var du har din examen ifrån, men en viktig skillnad mellan KTH och t.ex. Uppsala är att utbudet av inriktningar och kurser är mycket större på KTH. Dels så tycker jag att det var roligare att kunna välja exakt det man själv ville läsa (inom uppsatta ramar, förstås) och dels så tror jag att det kan vara en ganska stor fördel när man söker jobb om man har en inriktning som är mer specifik för det jobb man söker.
Om du t.ex. läser elektroteknik i Uppsala så har du 2 inriktningar att välja mellan för de två sista åren, medan du på KTH har 9 inriktningar med platsgaranti plus ett antal utan platsgaranti. Inom dessa inriktningar så finns dessutom större möjligheter att specialisera sig på KTH.
En sak som verkar vara en fördel med KTH mot de mindre universiteten är att det är mycket schemalagd undervisning. Ofta är hela dagarna schemalagda med föreläsningar, övningar och laborationer, och det tror jag gör att övergången från gymnasiet till högskolan blir lite lättare.
Slutligen, så om du vill bli civilingenjör så är det bättre att börja på en civilingenjörsutbildning och sedan söka antagning till senare del av programmet om du vill byta skola. Om du läser högskoleingenjör så behöver du normalt sett komplettera din utbildning innan du kan börja på civilingenjörsutbildningen, så det är stor risk att din utbildning tar ett extra år. Och det finns heller inte någon garanti på att du får plats till de två senare åren, du har ju ingen garantiplats som högskoleingenjör och åtminstone på KTH så är det ganska hög konkurrens om platserna på många inriktningar.
