Skrivet av Swedishchef_90:
Fast det är inte så tomträtt beräknas.
Vid omförhandling så estimerar kommunen priset nära sista åren i värdet.
Sen betalar man en stegrande kostnad i 5 år tills man når det beloppet. Ca 5-6% ökning per år.
Man får också komma ihåg att tomträtt finns för det inte var lönsamt att bygga på marken så kommunen gav bort marken, oftast till hyresrätter, för att stimulera byggandet.
Skulle nog besvarat denna kommentar tidigare,
sen är ju tomträtten det enda sättet för en kommun att faktiskt kontrollera upplåtelseformen. Säljer man marken så försvinner det instrumentet.
Tomträttsupplåtelse är numera rätt sällsynta även om det förekommer i de fall en kommun vill att någon ska bygga och vill ha kontroll över om det är hyresrätter. Alternativet är att någon annan "köper" tomträtten sas.
Skrivet av Swedishchef_90:
Vi är en ombildad förening så de första 10 åren gick in i Stockholmshems ficka.
Vi har betalat av 45m i lån på ~ 15 år
Men tomträttensgäldet kommer inte överstiga lånet utan amortering förrän om 2x omförhandlingar (20år bort) med amortering runt 15. Med en ränta på 2%
Ja 42% skulle enbart vara för att köpa marken.
Vi förväntar oss inte en speciellt hög ny avgäld då deras värdering såg vi förra året och den borde ha sjunkit nu.
Vi avsätter enligt nya underhållsplanen och har pengar på banken och är helt skuldfria....
Men som jag sade så slår tomträtts lånet fel då den är framtung och går inte att genomföra utan att bryta mot lagen. Då det står att styrelsen inte får fatta beslut som inte slår lika genom ägandet samt har inte för lång roi
Sen är allt som säljs ut från staten alltid kraftigt subventionerat till köpare.
Ombildningar är 50% rabatt, mark till alla utom brfer är också runt 50 %, kolla företag som säljs från staten också...
Sammanfattat: Ni har bedömt att styrelsen inte har mandat att köpa ut avtalet då det är för lång ROI? Samt att ni med 2% ränta på det lån som behövs inte räknar hem det. Är det en rimlig ränta?
Hur ser kreditinstitut på att låna ut till BRF:er med tomträtt? Där har du ju inte en fastighet som säkerhet och därmed borde även räntorna vara högre...
Tyvärr är mycket som säljs från stat och kommun underprissatt, vilket trots allt är emot all logik. Det bör ju säljas på marknaden och marknaden får betala det man är villig (och om ingen betalar det säljaren önskar så behåller man det).
Skrivet av Trent023:
Största dippen jag upplevt var att kommunen godkände bygge av ett flervåningshus cirka 30 meter från våra balkonger.
Detta innebär förlorad utsikt (ca 8-9km obehindrad utsikt) samt fri insyn i alla föreningens lägenheter från den nybyggda huskroppen.
Vilket då resulterat i en stor värdeminskning av våra lägenheter.
Ibland känner man sig liten och utan röst...
Bygg gärna men inte här... Lite som när man försöker skapa förklaringsmodeller till vilka faktorer som påverkar priserna (där i Stockholmsregionen närhet till tunnelbana är den enskilt största förklaringsfaktorn).
På vilket sätt skulle kommunen kunna säga nej till ett bygge där det troligtvis är helt enligt gällande detaljplan?
Skrivet av Pirum:
"Bygg mer, lägre och glesare" - jag; miljonprogrammen framstår som under av välplanering jämfört med det som nu sker på många håll.
Skenade boendekostnader är inte endast något som händer i Sverige, det är många länder där riktigt tuffa boendemarknader försämrar/förändrar familjebildning och samhällsutveckling. Visst kan man bo i ett tält i skogen, men när tiderna är bistra kan man snåla på mat, kläder, transporter i viss mån, semesterresor, nöjen, etc, men boendekostnaderna är svåra att minska, speciellt med kort varsel. Har man dessutom sjukt stora lån, vilket de flesta som köpt bostäder på senare år har, är man verkligen ute på öppet hav i en liten båt. Det gör samhället mycket mindre robust.
Samtidigt är skenande fastighetsvärden väldigt mysigt på många sätt, den som tjänar på det kan ju konsumera mer, den som tror sig tjäna på det konsumerar också mer - åtminstone ett tag. Som devalvering har beskrivits, en kissa-i-byxan-lösning, varmt och skönt ett tag men sedan kallt och jävligt.
Så, vi ska sprida ut samhällena ytterligare, skapa än sämre underlag för all form av hållbara transporter och kollektivtrafik? Därutöver utöka energianvändningen per capita och ta i anspråk jungfrulig mark istället för förtätning och skapa mer underlag i de tätorter vi har?
Skenande boendekostnader? Det är väl delvis självförvållat där familj efter familj gärna lagt sig maxbelånade med den konstruerade låga räntan vi hade längre tid och troligtvis inte kommer vara i närheten av (någonsin) igen. Sen ska det vara andras ansvar att lösa det?
Tyvärr så ser ju vårt skattesystem ut som ett lapptäcke med otaliga undantag och avdrag istället för en lägre skattesats generellt på arbete. Staten dvs vi allihop får ju stå för ränteavdragen även om de tack och lov är något avtrappade efter 100k/år. Vi hade en chans att reformera, men nu är väl alla politiska partier emot det?
Skrivet av Roger W:
Håller med: banken har ju sin riskbedömning för vad de är villiga att låna ut men de tvingar ingen att att låna det maxbeloppet: man har all möjlighet att göra sin egen riskbedömning ovanpå det själv.
*edit*
Med det sagt håller jag med om det som sagts här ovan att det är lätt att stirra sig blind på bara räntan, och bankerna borde nog lyfta blicken över den också…
Fast hur stort ansvar ska "banken" ta för enskildas ekonomi? Vem vid sina sinnes fulla bruk hoppar in i bostadsrace när förutsättningarna var som de var?
Vi får väl främst problem när människor inte kan betala sina räntor och amorteringar. Inte i sig när värdet sjunker på en fastighet...
Samt att vi borde haft betydligt mer uppstyrt kring att lån ska vara amorterade på säg 25-30 år så hade vi inte riktigt haft denna sjuka sprial med värdena.
Avslutande tankar: Ser vi på nybyggnationer av hyresrätter och jämför Finland med Sverige och hur enkelt det är att få tag på och ändå rimliga priser så fungerar ju Finlands marknad betydligt bättre än det vi har här...
