Inlägg

Jag hade hoppat jämfota av lycka om jag bara behövt betala 7000 kr för dataräddning.

En 1,8" Toshiba-hårddisk i min förra bärbara dator gav plötsligt upp. Jag skaffade lite specialutrustning (Toshiba hade ett eget hårdvarugränssnitt på sina 1,8" diskar) och försökte rädda data via ett särskilt (dyrt, importerat från UK) USB-kabinett och mjukvara, något som "alltid funkat förr" när äldre hårddiskar kraschat. Men tyvärr... Till slut gav jag upp och skickade disken till ett dataräddningsföretag i Uppsala som hade ekonomiskt förmånliga villkor. De gav också upp. Suck. När jag kontaktade Ibas sa de att "de hade rutiner för att hämta diskar hos sådana företag". De konstaterade att det var fysiska skador på disken. Eftersom jag hade bokföring och lite andra firmarelaterade filer på den så kunde jag inte nyttja den förmånliga privattaxan med fasta priser utan räkningen landade på nästan 21000 kr till slut, inklusive frakt och moms. Och då valde jag ekonomialternativet, vilket i princip innebar att de skulle ta min disk när de hade tid över. Det gjorde ont i plånboken, men jag fick tillbaka alla filerna på en snygg vit USB-disk och jag är oerhört tacksam för att Ibas finns.

Tyvärr var det inte slut där. Jag ersatte Toshiba-disken i datorn med en svindyr och jättelångsam SSD av något obskyrt fabrikat (enda alternativet jag kunde hitta på marknaden med detta gränssnitt) och höll på att få hjärtsnörp när den också kraschade efter bara ett halvår. Gah! Där hade jag tur och lyckades efter mycken möda rädda de viktigaste filerna genom att installera Linux på en annan dator och koppla in SSDn till den, när andra mjukvaruräddningsförsök (jag kör normalt Windows) gått bet.

Numer kör jag automatisk bakgrundssynkronisering av alla viktiga filer mellan den bärbara och den stationära datorn, plus backup till molnet och spegling till en dator på annan ort...

Nu har jag bytt kabel och jag har i alla fall ljud i lurarna. Ingen av mina kompisar verkar vara tillgänglig att ringa på Skype såhär strax före midnatt så jag kan inte testa mikrofonen, men den ger i alla fall utslag på VU-mätaren så jag hyser goda förhoppningar om att allt är i sin ordning.

Det var ganska enkelt att byta kabel men ifall någon känner sig tveksam kommer här en illustrerad guide:

Det här är vad man får med i paketet: själva kabeln och ett litet metallbleck (röd pil) som håller fast kabeln i höljet på lurarna och avlastar kontaktstiftet. Hur fastlåsningen fungerar syns på den sista bilden. Det extra metallblecket behövdes egentligen inte eftersom jag kunde återanvända det gamla, men det var trevligt att de skickade med ett.

http://i40.tinypic.com/2reihs3.jpg

För att komma åt att byta kabeln ska du först plocka loss öronmuffen. Den snäpper fast i ytterhöljet så det är bara att ta tag med naglarna och rycka loss den. När muffen är borta syns fem små philips-skruvar som håller fast en plastring i vilken högtalaren sitter. Fyra små skruvar (röda pilar) och en ännu mindre skruv (blå pil). Du behöver alltså en liten kryssmejsel, förmodligen en PH0. Skruva ur skruvarna och lossa försiktigt på högtalaren. Tänk på att högtalaren sitter fast i hörluren med en liten kabel så ryck inte bort den med kraft utan vänd bara försiktigt på den och lyft upp den något så att du kommer åt kretskortet.

http://i41.tinypic.com/280nknn.jpg

Nu är det dags att lyfta upp det lilla metallblecket (röd pil). Det gick lätt om man pillade lite under flärpen med skruvmejseln. Dra sedan ut kontaktstiftet (blå pil) och notera ordningen på trådarna. Vit tråd ska vara nedåt och utåt mot dig. Dra ut den gamla kabeln genom hålet och montera dit den nya! Kom ihåg att låsa fast den med metallblecket.

http://i44.tinypic.com/2vtz991.jpg