Sur, Ledsen, Galen?! Skriv av er här!

Om någon har ont i huvudet så tänkte jag.. att..
Inte så djäkla konstigt om det ska vara populärt att koppla in sina as-trimmade kökfläkar hur som helst, var som helst och sitta och röka på och samtidigt skapa störning i ventilationen som skapar ett mysko tryck, blir varmt och kvavt hur man än gör, klart att det kan bli varmare på natten än på dagen och det kan vips bli superbt bra på en sekund.. oh ja, inte alls fel då..

Nya lagen som kommer om rökning är välkommet på tiden med för att skiten går liksom inte ut i rymden och vissa borde ha rök-körkort eller något..
Sen har vi gårdsgrillning, ser ju tom att det studsar mot hus där in-"friskluften" sitter..
Blev iaf glad när jag såg att det fanns EN värd som från start inte tillåter rökning varken inne eller på "området..
*Gnäll* & far åt bokskogen...

Tack, det behövde jag ventilera ut.

Ha ha, låter exakt som morsan, fast det är ju bra, både farsan och jag har fimpat för länge sedan, han rökte pipa utomhus på söndagarna på 80 talet.
Jag använde min max en gång i veckan också förut (snodde hans gamla masurpipa efter att han fimpade när jag var student, fick givetvis inte röka för honom heller.) , mest i ställetför att hinka öl och för trivseln ute i skogen eller på sjön i morfars gamla trä eka, men nu saknar jag ingetdera, inte ens ölen, bara träekan och tjärdoften från den saknar jag.

Otroligt trött på att äga fordon, de får alltid något problem. Nu senaste var det en moppe jag har som stått över vintern och sadellåset har satt sig och går inte att få upp. Känns som jag bara vill slänga skiten då jag inte orkar skruva ner hela den, alternativt betala en förmögenhet för att en mekaniker skall fixa det.

Usch!

Bilar är värst om den inte är ny, kostar en massa pengar att äga, sålde bort min senaste bil för 4 år sedan, saknar inte bil, man sparar runt 3000 kr per månad i bensin,skatt och service samt reservdelar, har bara eu moppe och den kostar typ 300 i månaden om jag slår ut de på ett helt år.

Jamen, sådärja, nu börjar det bli litet jämnvikt, jag blev ju biten av en huggorm för ett par veckor sedan i ena benet, nu har jag lyckats trampa in en glasskärva i den andra foten (inte en aning om hur den hamnade i min sko), nu borde de ju jämna ut varandra så att det blir +- noll menar jag, lagom till man skall ut och klänga på byggställningarna i morgon... ha ha
Känns lite grand som man står på två brinnande bowlingklot just nu, ha ha!

Fyfan, jag skall aldrig mer klaga ens över ormbett...

--------------------
Undrar varför man alltid känner av trötthet i kombination med ordentlig huvudvärk, främst i punkter vid höger öga, inte en aning om vad det beror på heller men kanske lika bra att man inte vet... Det är inte migrän, så mycket vet jag. Däremot kanske det där vad det nu heter som känns som man driver in en glödande spik i skallen, det stämmer däremot in bra, i så fall är det väl bara som det är antar jag... Så man skall väl inte klaga om det bara är det.

Vi håller tummarna för dig!
Klart det kommer att lyckas!

Dricker inte kaffe.

Saker som man är djup beroende av tror jag det inte är en bra ide att tvärt slutar, men att minska bör gå.

Lättare sagt än gjort, det låter enkelt.

Galen snart tror jag:)
Nä men grejen är att jag har störts av ljud i min lägenhet i flera månader,misstänker starkt att det är grannen som spelar trancemusik då jag har bekanta som känner till individen och det är detta han håller på med 24/7.
Har redan pratat med honom och han förnekar givetvis att han spelar!.Sedan är problemet med att ljudet är skitsvårt att definiera då det låter nästan som ett svagt surr och en bas samt lite som ett tvspels knaster? som man känner gå lite svagt genom min lägenhet.Kan tilläga att detta jävla ljud kan jag höra alla timmar på dygnet då man vill sova!.
Problemet är att ljudet är så svagt att det kan bara uppfattas om man ligger helt still och det är hyfsat tyst i lägenheten så ringa störningsjouren är nog ingen ide.
Nån som är ljudexpert och tycker sig känna igen ljudet?:)känner att hämndbegäret kommer allt närmare.

@Jeddan: Jo jag sover redan med med bra öronproppar,tycker ändå jag kan höra det jävla ljudet.
Btw ska ändå försöka flytta innan året e slut så man få väl stå ut,men jag blir så jävla förbannad på idioter som skiter i andra.
Det är ganska lyhört mellan våra lägenheter men ändå,man får väl anpassa sig lite när man bor i lägenhet.
Min förra granne va knäpptyst så det det är väl därför jag stör mig så mycket på det.
Det kanske va därför han flyttade ,för att han hörde mig hehe,tyckte han kollade lite snett på mig i trappugången.:)

Jag använde 3Ms gula öronproppar (jag långlånade från jobbet) i förra arbetslägenheten då trafiken utanför lät typ som en arme av stridsvagnar körde rakt genom sovrummet (iaf upplevde jag det så...) när alla lastbilar från ett industriområde skulle ut mellan 02:00 och 04:00 och 5-6 tiden på morgonen.

Saker jag däremot inte under några omständigheter skulle acceptera är idioter som tex driver dagis och liknande i en vanlig lägenhet, sådana människor skall bara ut på stående fot.
Kommer personligen att kasta ut dem om det händer här, kommer fan att åka 25 mil enkelresa enkom för att göra det i så fall...

Det är givetvis inte heller tillåtet att ösa på med stereon 24/7 i en lägenhet, jag brukar själv släcka ned den senast klockan 8 då jag vet det är folk som skall upp och jobba vid 4-5 tiden, då är det ju måttligt roligt om någon sitter uppe till 3 på nätterna och krämar på fullt med basen... (jag började själv klockan sex på morgonen där). Vill man lyssna senare får man antingen ha skitlågt, eller skaffa bra hörlurar, inte kräma på med subwoofers på golvet och liknande som man de facto vet kommer att väsnas i hela jädra kåken... (använder själv subwoofers dagtid, men inte efter klockan 7 (annat än när jag är själv i huset).

Instämmer, vi hade själva hund (han dog dock av ålder för något år sedan så har blivit ett uppehåll).
Men det finns fan inget värre än hundar som skäller dygnet runt!
Irriterar mig som fan på det också, gör man så borde man inte ha någon hund.

Har alltid försökt vara noga med sådant.

Nu är jag lite sen på bollen men jag vill bara säga att jag känner för dig. Har själv varit i liknande situationer några gånger (fast det har mer rört sig om "friendzoneing"). Därtill tycker jag inte att det nödvändigtvis var fel att köra skeppet på grund. Ibland behöver man löpa linan ut även om man vet att det med största sannolikhet kommer att resultera i en krasch. Nu handlar det bara om att hitta en strategi för att ta hand om konsekvenserna.

För egen del gick det över först när jag kom ifrån personerna ifråga: både geografiskt avstånd och begränsad kommunikation tvingade mig att gå vidare... så allt som försvårar kommunikationen med henne är av godo. Sen är det viktigt att inte bara "ta bort" tankarna på henne. Det är minst lika viktigt att tänka på vad du ska fylla huvudet med istället. Det är ofta där det brister. I sorgearbete talas det ofta om att ge sorgen tid i begränsade doser. Det kanske kan vara något även i såna här situationer? Avsätt en begränsad tid varje dag där det är okej att tänka på henne. Resten av dygnet ska du varje gång tankarna kommer försöka tränga undan dem och fokusera på något annat istället.

Som @anon2110 skrev kan det till och med vara idé att byta jobb eller, om det är möjligt, åtminstone byta uppgifter eller bara kontor inom samma företag. Det kan automatiskt hålla hjärnan upptagen med nya och andra tankar. Sen är det lätt att ge råd om vad du bör göra men mycket svårare att säga något om hur du bör göra det. Det handlar nämligen om att du själv måste veta hur din hjärna fungerar och som lekman är det svårt att hjälpa dig med det.

Sist vill jag avsluta med att du verkar åtminstone ha självinsikt och kan analysera situationen någorlunda objektivt. Det är bra. Våra råd kanske därför som bäst fungerar som en påminnelse om sådant du redan har insett själv.
Jag hoppas att du hittar ett sätt som hjälper dig att gå vidare, innan du ofrivilligt mister jobbet.

Det är lite otäckt det där med att förstå sig själv för även om jag för det mesta "känner" att jag gått vidare och att jag lagt henne bakom mig är det som att jag blir en annan person så fort det finns möjlighet att prata med henne.
Som om all min osäkerhet och försiktighet försvunnit och det finns inget ont i att prata med henne fast det finns all anledning att vara försiktig.

Jag har egentligen ingen förväntning att hon ska utveckla känslor, men det finns ju ett hopp där inne som inte riktigt försvinner.

Nu är jag inte på samma ställe så mycket, så det är ganska lugnt nu.
Jag har läst och sett en del videor på youtube som jag tänkte kunde hjälpa mig, men jag var sent ute.
Bland annat en som föreslog att ju mindre man vet om det verkliga kärleksobjektet, och ju mer kärleksobjektet unviker att låta dig bilda en verklig bild, desto mer hålls "fantasierna" vid liv, och hon är tyvärr inte verbal på ett konstruktivt sätt kan man väl säga.
Hon föreslog att jag behövde "vila", men hon kanske inte har varit med om något liknande själv.
Jag har haft sömnproblem värre än jag haft tidigare av något liknande.

Det värsta är kanske inte mina känslor eller efterhängsenheten i sig, utan att jag förväxlat min brustna hjärta med ångest och depression.
Jag gläntade på locket om hur jag mår, men efter det blev det som en störtflod att prata med inte bara henne utan andra också.
Jag hade svårt att låta bli att gnälla om deppighet, ångest etc.
Frågan är om inte det är mer besvärande än mina kärleksförklaringar.

Om jag jämför mars-april med hur jag känner mig nu så är det som att kliva ut i en varm sol efter att ha vandrat utan ljus i underjordiskt mörker, om inte för henne, hon var det enda ljuset i mörkret.

Felet jag gjorde var att jag inte intresserade mig för vad hon kände i början, utan jag antog att hon inte kände likadant. Men sen ångrade jag att jag tänkt låta henne vara då känslorna plötsligt tog över helt.
Och så bad jag henne säga hur hon kände, men trots att hon då sade svart på vitt vad hon (inte) kände kunde jag inte tvinga mig själv att behandla henne som en i mängden.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag vet inte om det stämmer in på dig, men du kanske skall höra med någon distriktssköterska tex över 1177 om någon medicin eller annat orsakat en mildare form av blödning genom magslemhinnan på någon fläck, det kan yttra sig sådär (, men det kan vara någonting helt annat.)

Edit, normalt inget att oroa sig för, men om det beror på någon medicin är det bra om din läkare får reda på det.

Då är det nog grönt, men det är ju alltid, som läkare, bra att känna till eventuella allvarligare biverkningar eller andra sidoeffekter/förändringar, ibland kan man behöva ändra på kombinationer av mediciner och liknande om det uppstår svårare komplikationer.

Jag vet att det inte tjänar någonting till, men nu börjar jag faktiskt bli förbannad på regnet!
Inte för att jag blir blöt utan för att det ligger som en fet jädra stoppkloss över en massa saker ute.

Ja, tyvärr är det ju lite så att även om det är viktigt att få prata av sig (i måttliga mängder) är det sällan någon är villig att lyssna.

Ja, det är alltid vanskligt att förutsätta vad någon annan känner. Men genom att be henne säga hur hon kände så slapp (och slipper) du i alla fall gå omkring i ovisshet.

Det var kasst gjort, man behöver egentligen inget telefonnummer om man beställer privat, men det kanske är annorlunda i Danmark, jag vet inte...

Kan du fixa ett billigt kontantkort eller liknande, kanske?

När jag beställde mitt kort var det inga problem, men har för mig jag rotade fram någon gammal mobil, men de frågade aldrig sedan då...