Varför avskaffas inte ränteavdraget?

Permalänk
Medlem
Skrivet av Söderbäck:

Men det finns ingen specifik skatt för räntor heller.

Jo, du har 30% kapitalbeskattning på ränteinkomster och 30% avdrag på räntekostnader. De hänger ihop. Du har inte en "bostadsbidragsskatt" och en "utbetalning av bostadsbidrag" med motsvarande belopp på bägge sidor.

Men nu är det cirkeldiskussion igen, vi kommer aldrig att se det på samma sätt, så avrundar här.

Visa signatur

Apple

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Mindfighter:

Jo, du har 30% kapitalbeskattning på ränteinkomster och 30% avdrag på räntekostnader.

Då tar vi det igen.
Det här gäller privatpersoner. Som privatperson får man betala det här på räntevinster. Ja.

Men det här gäller fysisk person.

Det gäller inte juridisk person. Alltså inte företag.

Företag betalar som vi redan sagt flera flera gånger skatt på eventuella vinster. Sure. Det gäller banker som går vinst på räntor såväl som för fastighetsföretag som gör vinst på bostäder.

Men banker betalar inte en skatt per fakturerad krona för ränteintäkter.

Här behöver du stödja det med underjag för att jag ska tro på det. För det har har jag nämligen inte sett något underlag på när jag frågat dig om det tidigare.

Visa signatur

🎮 → Node 304 • Ryzen 5 2600 + Nh-D14 • Gainward RTX 2070 • 32GB DDR4 • MSI B450I Gaming Plus AC
🖥️ → Acer Nitro XV273K Pbmiipphzx
💻 → Lenovo Yoga slim 7 pro 14" Oled

Permalänk
Medlem
Skrivet av Söderbäck:

Då tar vi det igen.
Det här gäller privatpersoner. Som privatperson får man betala det här på räntevinster. Ja.

Men det här gäller fysisk person.

Joakim99 skrev tidigare:
"Staten fick 2021 in runt 340 miljarder på kapitalskatter, hur stor andel som är relaterade till skatt på räntor vet jag inte."

Är det verkligen otänkbart att 40 miljarder kommer från kapitalbeskattning av fysiska personer och deras ränteintäkter enligt dig? För som skrivet, det var tanken från början att kapitalbeskattningen och avdraget skulle följas åt, sedan har saker skruvats på över åren bl.a. har bolagsskatten sänkts flera gånger, ISK har dykt upp som sänkt kapitalskatten för fysiska personer o.s.v. Så ja, det är nog dags för en total översyn av skattesystemet inte mer skruvande lite här och lite där.

Visa signatur

Apple

Permalänk
Medlem
Skrivet av Mindfighter:

Joakim99 skrev tidigare:
"Staten fick 2021 in runt 340 miljarder på kapitalskatter, hur stor andel som är relaterade till skatt på räntor vet jag inte."

Är det verkligen otänkbart att 40 miljarder kommer från kapitalbeskattning av fysiska personer och deras ränteintäkter enligt dig?

Tittar jag i budgeten för år 2022 så ligger det 86 miljarder på kontot 1310 (skatt på kapital, hushåll). Konto 1312 (skattereduktion kapital) ligger på -24.7 miljarder.

https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd...

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Mindfighter:

Joakim99 skrev tidigare:
"Staten fick 2021 in runt 340 miljarder på kapitalskatter, hur stor andel som är relaterade till skatt på räntor vet jag inte."

Är det verkligen otänkbart att 40 miljarder kommer från kapitalbeskattning av fysiska personer och deras ränteintäkter enligt dig? För som skrivet, det var tanken från början att kapitalbeskattningen och avdraget skulle följas åt, sedan har saker skruvats på över åren bl.a. har bolagsskatten sänkts flera gånger, ISK har dykt upp som sänkt kapitalskatten för fysiska personer o.s.v. Så ja, det är nog dags för en total översyn av skattesystemet inte mer skruvande lite här och lite där.

Det här är inte ett svar på frågan jag ställde.
Frågan om underlag för att bankerna betalar per fakturerad räntekrona kvarstår.
Du påstår att bankerna har den skatten- men vill inte ge underlag för det.
Jag är beredd att lyssna. Jag kan inte branchen väl nog att veta - men jag känner inte till att det faktiskt är så. Och jag har inte sett underlag på att det skulle vara så heller.

Men om vi då byter frågeställning till det andra du tar upp.
Är det möjligt att staten får in mer totalt inom en viss sektor än de har i utgifter? Som då för räntor.
Jo. Det är möjligt.
På samma sätt kan det se ut för bostadsbolag jämte bostadsbidragen. Att staten får in mer pengar från bostadsmarknaden än de har i utgifter för bostadbidrag.
Som jag tog upp sedan tidigare.

Skulle du med det underlaget kalla bostadsbidraget självförsörjande?

Här verkar vi tänka likadant egentligen. Det är inte riktigt en tillräckligt bra beskrivning för att kalla det självförsörjande - ellerhur?

Visa signatur

🎮 → Node 304 • Ryzen 5 2600 + Nh-D14 • Gainward RTX 2070 • 32GB DDR4 • MSI B450I Gaming Plus AC
🖥️ → Acer Nitro XV273K Pbmiipphzx
💻 → Lenovo Yoga slim 7 pro 14" Oled

Permalänk
Medlem
Skrivet av Söderbäck:

Då blir ju även bostadsbidrag, solcellsbidrag, cykelbidrtag med flera självförsörjande eftersom att företagen i respektive branch går med vinst - och därmed också betalar skatt som kan finansiera bidragen.

Jag tycker inte det är bra nog beskrivning av självfinansiering.
Skulle du kalla bostadsbidraget självfinansierande också? Eller vad skiljer?

En väldigt stor skillnad är att inte alla med bostad får bostadsbidrag. Kraven för att få bostadsbidrag är något helt annat än att bara ha en bostad, även om det såklart ingår. Det saknas också motsvarande intäkt mer än den generella skatten.
Pratar vi hyrd bostad så har ju summan skatt som betalas in noll koppling till huruvida hyresgästen har bidrag eller inte.

Visa signatur

"When I get sad, I stop being sad and be awsome instead, true story."

Permalänk
Avstängd
Skrivet av Json_81:

Absolut inte.

Om alla lån försvann (och vi bortser från övriga effekter det skulle få på totala ekonomin), skulle kassan få mer, mindre eller lika mycket pengar kvar?

Om alla lån försvann skulle staten förstås ha mindre pengar, inte på grund av att skatten på ränteintäkter minskar precis lika mycket som ränteavdraget utan för att staten (riksbanken) är de som lånar ut pengar och därmed de som får ränteintäkter i slutändan. Bankerna tjänar pengar på skillnaden mellan deras inlåningsränta och deras utlåningsränta, men de betalar alltid ränta på pengarna de "lånar" av riksbanken som är den huvudsakliga delen av pengarna de lånar ut, beroende på ränta och "räntegap" förstås.

Jag gjorde en lång exempeluträkning men kom på att den nog passar bättre i en tabell. Om vi tänker oss en individ som ska köpa en bostad och som, enligt bankernas kalkyler, har 15000 att lägga på räntor och amorteringar per månad och också lägger det. Med ränta på antingen tre procent eller sju procent, och en "reporänta" två procent under den, så ser det ut som följer (för ett par med dubbla inkomsterna är det bara att dubbla siffrorna i tabellen):

3% boränta utan avdrag

3% ränta med avdrag

7% ränta utan avdrag

7% ränta med avdrag

Storlek på lån (för att betala 15K i månaden)

3 600 000

4 390 000

2 000 000

2 608 700

Amortering per månad (2% per år)

6000

7316

3333

4348

ränta att betala till banken per månad

9000

10975

11666

15217

ränta banken betalar till staten per månad (två procent under boräntan)

3000

3658

8333

10869

skatt från bankens vinst på ränteintäkter per mån

1236

1507

686

895

ränteavdraget

0

3292

0

4565

Att betala per månad för låntagaren

15000

14999

14999

15000

Plus/minus för staten per månad

1236

-1785

686

-3669

Det jag inte tagit med i slutsiffran är statens ränteintäkter för de har jag väldigt dålig koll på. Man kan förstås inte räkna ränta som bankerna betalar på samma sätt som en skatt som ju går direkt in i statskassan då staten ju också har utgifter för sin utlåning. Men hur stora de är har jag ingen aning om och det känns som det är mycket mer komplext än bara en procentsats med ränta på statsobligationer och så. Sen är det ju inte säkert att banken finansierar just detta lån genom statliga pengar, även om det förstås är det vanliga.

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Json_81:

En väldigt stor skillnad är att inte alla med bostad får bostadsbidrag. Kraven för att få bostadsbidrag är något helt annat än att bara ha en bostad, även om det såklart ingår. Det saknas också motsvarande intäkt mer än den generella skatten.
Pratar vi hyrd bostad så har ju summan skatt som betalas in noll koppling till huruvida hyresgästen har bidrag eller inte.

Ja det kan vara en intressant topic att diskutera i sig - om man nu vill diskutera den delen.

Men det gör ingen skillnad för den frågeställningen jag lagt fram ;).

Visa signatur

🎮 → Node 304 • Ryzen 5 2600 + Nh-D14 • Gainward RTX 2070 • 32GB DDR4 • MSI B450I Gaming Plus AC
🖥️ → Acer Nitro XV273K Pbmiipphzx
💻 → Lenovo Yoga slim 7 pro 14" Oled

Permalänk
Avstängd
Skrivet av Curik:

Lek med tanken att jag är rik (men stena mig inte, snälla) och att jag har räntekostnader. Jag får då tillbaka 30% av dessa på den skatt jag redan betalat in. Har jag inte betalat in någon skatt så får jag heller ingen reducering.

Nej precis, det är skillnaden på ett avdrag och ett bidrag.

Citat:

Det är väl varken Robid Hood eller omvänd Robin Hood? Ingen ger något till någon annan på någon annans bekostnad. Ni är ju helt snurriga.

Hur mycket skatt du betalar har ju inget med det att göra, så länge du inte betalar mindre än ditt ränteavdrag (vilket inte är så sannolikt för då har du räntor långt över din inkomst eller enorma avdrag på andra saker).

Poängen är ju att om inte ränteavdraget hade funnits och du hade haft samma lån, samma lön, samma skatt och samma räntor så hade staten fått in X kronor av dig i skatt. Nu finns ränteavdraget på Y kronor och således får staten bara in X-Y kronor i skatt av dig.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Mindfighter:

Eftersom de hänger ihop med kapitalbeskattning av ränteinkomster så bör man ta bort det om man tar bort avdraget och då stämmer det du skriver.

Det hänger inte alls ihop och man "bör" inte ta bort det ena för att man tar bort det andra. När man utformar skattesystemet tittar man på konsekvenser/effekter. Det finns inget syfte att uppnå någon form av kosmisk jämvikt mellan avdrag och skatt som du med flera verkar tro.

Hela spåret av "självfinansiering" är bara en red herring. Det betyder nada. Även om det vore självfinansierande, vilket det absolut inte är i någon meningsful definition av ordet, spelar det överhuvudtaget ingen roll för analysen kring hurvida avdraget har bra och önskade effekter eller inte för samhället.

Föreslår att vi helt släpper detta ovidkommande tjafset om självfinansiering, det är liksom inget argument varken från eller till.

Visa signatur

“Every atom in your body came from a star that exploded. And, the atoms in your left hand probably came from a different star than your right hand. It really is the most poetic thing I know about physics: You are all stardust. ... The stars died so that you could be here today.” - Lawrence M. Krauss

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Triffid:

Det hänger inte alls ihop och man "bör" inte ta bort det ena för att man tar bort det andra. När man utformar skattesystemet tittar man på konsekvenser/effekter. Det finns inget syfte att uppnå någon form av kosmisk jämvikt mellan avdrag och skatt som du med flera verkar tro.

Hela spåret av "självfinansiering" är bara en red herring. Det betyder nada. Även om det vore självfinansierande, vilket det absolut inte är i någon meningsful definition av ordet, spelar det överhuvudtaget ingen roll för analysen kring hurvida avdraget har bra och önskade effekter eller inte för samhället.

Föreslår att vi helt släpper detta ovidkommande tjafset om självfinansiering, det är liksom inget argument varken från eller till.

Rimligt.

Den relevanta frågan är:
Är effekten av ränteavdraget önskvärt just nu?
Och svaret är ju nej.
Ekonomiskt försöker vi hindra det ränteavdraget orsakar. Ökad hushållsbelåning. I nuläget är ränteavdragets funktion inte bara överflödigt - utan direkt skadligt.

Ideologiskt är det dåligt fördelningspolitik så det är svårt att försvara det ideologiskt också.
Från vänsterns håll är det bara dumt att alla är med och finansierar privata hushålls risktagande på bostadsmarknaden. Den risken kan man stå för själv. Och alla får inte del av det här heller.
Och från högerns håll är det också oönskat att samla in mer skatt än man behöver från början. Sänk skatten från start istället.

Ekonomerna är emot. Högern är emot. Vänstern är emot.
Men beroendet har satt in.

Hur tacklar vi beroendet? Långsam avtrappning är väl det som kommer fungera utan för stora konsekvenser.
Sätt igång för 15 år sedan. Eller iaf för 5 år sedan iaf. Men sätt igång.
Kanske är det fel att starta just precis nu med tanke på det ekonomiska läget. Men starta om något år i så fall.
Bara det kommer igång.

Visa signatur

🎮 → Node 304 • Ryzen 5 2600 + Nh-D14 • Gainward RTX 2070 • 32GB DDR4 • MSI B450I Gaming Plus AC
🖥️ → Acer Nitro XV273K Pbmiipphzx
💻 → Lenovo Yoga slim 7 pro 14" Oled