Toshiba avtäcker världens första hårddisk med 16 TB lagringsutrymme

Toshiba avtäcker världens första hårddisk med 16 TB lagringsutrymme

På CES 2019 är det världspremiär för en hårddisk med lagringsutrymme på 16 TB. Produkten är signerad Toshiba och för lagring används den mindre lagringstäta tekniken CMR.

Läs hela artikeln här

Använder HDDs men min första lagringsenhet byts till ssd om QVO versionen får ett fint pris i år.
Anledning är att få ner ljudet, alla mina hdds (4tb wd red) låter mer än mina fläktar på 50%.

När man lagrar lagrar man och då lagrar man rejält!

Hoppas utvecklingen av stora hårddiskar fortsätter och även sipprar ner till mer konsumentvänligt prissatta modeller. Det är väl just när det gäller långtidslagring av stora datamängder som HDD fortfarande har fördelar jämfört med SSD. Tvivlar på att vi kommer få se 10+ TB SSD's till rimliga priser inom någon rimlig tidsram...

Jag säger som vanligt att svindyra prylar ofta driver på utvecklingen, Jag minns när folk skrattade förut när det informerades om 1TB ssd för 20, 30 om inte 40 000kr.
Nu ett antal år efter, så säger man i korvkioskkön att man ska ha en hel special, om korvgubben frågar, får det vara något mer? Varvid man säger, vatusan släng på en 2TB ssd det är snart helg.. (lite överdrivet, men ej långt ifrån)

Nå det dröjer många år innan jag överger hdd, jag det beror på kostnaden och jag litar bättre på dem som långtidsförvaring. Ett problem är att datan man samlar på sig är mer än vad teknikutvecklingen går, så man får bara ha fler och fler hdd att lagra skiten på.

Senast redigerat 2019-01-10 16:24

Jag har kört 100% ssd i alla hemmets maskiner i många år (förutom filservern som blev hårddiskfri först 2018), men hårddiskar gör fortfarande ett utmärkt jobb som (extern) backup, så det kommer nog dröja väldigt länge innan jag överger hårddiskar helt och hållet.

Den här disken vore rymlig och fin med plats för väldigt många backuper, och att den inte kör med SMR är en trevlig bonus.

Kör med både HDD och SSD kommer nog gå över helt till SSD om man kunde få en 6TB för tre tusen.

Som jag tidigare kommenterat: Nu för tiden är det så liten skillnad mellan hårddiskstorlekar att skillnaden "i siffror" mellan samma kapacitet uttryckt med binära (14,55 TiB) vs decimala (16 TB) prefix är större än skillnaden mellan kapacitetsklasser (t ex 15 TB och 16 TB). Kan vara värt att ha i åtanke.

Skrivet av Alling:

Nu för tiden är det så liten skillnad mellan hårddiskstorlekar att skillnaden "i siffror" mellan samma kapacitet uttryckt med binära (14,55 TiB) vs decimala (16 TB) prefix är större än skillnaden mellan kapacitetsklasser (t ex 15 TB och 16 TB). Kan vara värt att ha i åtanke.

Kan du utveckla, jag förstår inte riktigt poängen. Varför är det värt att ha i åtanke? Skillnaden mellan 15 TB och 16 TB är väl 1 TB oavsett om du låter TB vara decimal eller binär? Varför ska man börja blanda enheterna?

Skrivet av deltascu:

Kan du utveckla, jag förstår inte riktigt poängen. Varför är det värt att ha i åtanke? Skillnaden mellan 15 TB och 16 TB är väl 1 TB oavsett om du låter TB vara decimal eller binär? Varför ska man börja blanda enheterna?

Det kan jag absolut göra; bra att du frågar! Jag tycker personligen inte att man ska blanda enheter, utan jag förespråkar att låta de decimala prefixen enbart stå för potenser av tio och att använda de binära prefixen när man menar potenser av två. Men folk i allmänhet blandar gärna friskt; jag har sett inte bara 1012 B och 240 B utan även 1,024 · 1012 B omnämnas som "1 TB".

Poängen är att tidigare var det enkelt att veta exempelvis att en hårddisk som påstods vara "931 GB" (för att den var 931 GiB) egentligen var 1 TB. Nu ligger hårddiskarna så nära varandra i storlek att det har tillkommit ytterligare ett skäl att hålla isär binära och decimala prefix, ty om någon säger "15 TB" skulle de kunna mena antingen 15 TB eller 15 TiB ≈ 16 TB – vilka båda är kapaciteter som faktiskt existerar.

Just hårddiskar har väl alltid kört med decimala storlekar, vilket folk har klagat på i alla tider när OS visar i binära storlekar.
TB är decimal , TiB är binär. (blir lite lättare att hålla isär dem så)

Specificeras till 555 TB data skrivet per år? Är det vanligt att ha såna siffror på hårddiskar numer? Jag har aldrig sett det förut.

Skrivet av Lordsqueak:

Just hårddiskar har väl alltid kört med decimala storlekar, vilket folk har klagat på i alla tider när OS visar i binära storlekar.
TB är decimal , TiB är binär. (blir lite lättare att hålla isär dem så)

Ja, för att större siffror säljer bättre. Men det är ju rubbat att inte genomgående köra med tvåpotenser i datorsammanhang. Borde vara en självklarhet att kilo är 1024, mega 1 048 576, osv. Det där löjliga "mibibabadiddi"-skiten kan nån stoppa upp i röven. Det hör hemma i Babblarna.

SAS-gränssnitt antyder Enterprise och tidigare har dom legat på 360 TB/år, semiproffs versioner på 180 TB/år och desktop 55 TB/år (främst Segates siffror)

i grunden handlar det om ett genomsnitt av antalet armrörelse och det är dess lagring som påverkas mest. I en disk i enterprise-samanhang med en arm som hela tiden rör på sig som en poppspeladen bashögtalare i 24/7 i typ 5år, medans i en desktop-disk är det lika lugnt som på SR P2... med andra ord olika kvalitet och därmed i kullagren som används för arm-lagringen och skiljer sig mellan Enterprise och desktop-disk

Det som är svåra med kullager (dom flesta andra lager också) är att dessa bara rör sig lite fram och tillbaka som armlagring och inte snurrar hela varv och det kan lätt bli gropfrätning ('pitting') när samma kula rör sig i samma spår fram och tillbaka och skall det röra sig många fram och återgående rörelser under lång tid så måste materialen vara av typen som inte 'klibbar' i varandra - dvs keramikkulor i stålringar och inte köra stålringar och stålkulor i lagret.

Syrefri miljö (heliumfylld disk) knepar också till det då normalt så är syret en stor bidragande verkan till att vanliga kullager fungerar så bra det gör - i syrefri miljö så får inte ytor som blir frilagda av tex. mekanisk skrap snabbt den atomtunna oxidationen som krävs för att metaller av liknande material skall hållas isär när de trycks emot varandra, inte lätt skall vilja kallsvetsa varandra och helt plötsligt så går inte lagret att röra sig längre.

Det låter som exotiskt problem - men tvättade stålkullager i högvakumkammare svetsar sig mellan ring och kula redan efter bara fåtal rörelser och stegmotorer och annat inne i kammarna kan inte längre flytta runt saker. Med keramiklager med ring och kulor av olika material så går det bättre... - och läs NASA text i hur man gör en karbinhake som fungerar i rymden för utom-kabins-vandringar i fri rymd etc. och inte svetsar sin till oanvändbarhet (tex att inte kunna öppna eller stänga karbinhagen efter öppning eller när den smällt ihop igen) på bara enstaka rörelser...

---

Med ökad packtäthet, fler skivor så ökar inte antalet armrörelser linjärt med kapaciteten utan tillverkarna kan lova allt högre årlig kapacitet ju större diskarna är.

Senast redigerat 2019-01-10 21:49

kör både ssd och 2 x 4 tb hd det jag har i signaturen .

Skrivet av Alling:

Jag tycker personligen inte att man ska blanda enheter, utan jag förespråkar att låta de decimala prefixen enbart stå för potenser av tio och att använda de binära prefixen när man menar potenser av två.

Ah, ok, tack för förklaringen. Du vill alltså uppmärksamma skillnaden och helt enkelt motverka sammanblandning av enheterna. Används förresten de binära enheterna i någon omfattning längre? Jag har fått intrycket av att särskilt hårddisktillverkare helt gått över till decimala enheter sedan många år.

Skrivet av deltascu:

Ah, ok, tack för förklaringen. Du vill alltså uppmärksamma skillnaden och helt enkelt motverka sammanblandning av enheterna. Används förresten de binära enheterna i någon omfattning längre? Jag har fått intrycket av att särskilt hårddisktillverkare helt gått över till decimala enheter sedan många år.

Det beror på vad man menar med att de binära enheterna "används". Det är väldigt vanligt att "räkna med binära prefix", men i många fall skrivs ändå "MB", "GB" etc. Exempel på det:

  • Windows skriver "931 GB" när det menar 931 GiB.

  • JEDEC skriver "16 GB" när de menar 16 GiB, och detsamma gäller marknadsföring av RAM.

  • Intel skriver "16 MB" när de menar 16 MiB.

Sedan finns det exempel, om än inte lika många och synliga, på där man både räknar i och skriver ut binära prefix. I synnerhet på Linux är detta vanligt förekommande.

I de två sistnämnda fallen i listan ovan är binära prefix det enda som är "naturligt" att räkna med: Det finns såvitt jag vet inga minneskretsar som är 16 · 109 B eller 16 · 106 B, men 16 · 230 B respektive 16 · 220 B är vanligt. SRAM och DRAM görs såvitt jag vet alltid i en storlek som är en potens av 2.

Med klockfrekvenser är det tvärtom: 2,0 GHz betyder 2,0 · 109 Hz. Detta "smittar av sig" på bandbredder: HBM-minneskretsarna på ett grafikkort kan exempelvis vara anslutna med en 4 096 bitar bred minnesbuss som tickar i 2 000 MHz (där M = 106), och minnesbandbredden blir då

   4 096 bit · 2 000 MHz · 1/8 B/bit
= 4 096 · 2 000 · 1/8 · MHz · bit · B/bit
= 1 024 000                 MHz ·         B
= 1 024 000 MB/s
= 1 024 GB/s

som alltså består av en potens av 2 och en potens av 10 – och inte är lika med varken 1 TB/s eller 1 TiB/s.

Hårddiskar tror jag kan mätas lika "naturligt" i såväl binära som decimala prefix, och jag skulle inte bli förvånad om man valt det senare för att siffran blir större då.

Mumma, skulle sitta fint med 10 sånna i RAID 6, 128 TB lagring och 2 diskdöds skydd .Då kunde man kanske äntligen få rum med alla familjens bilder och Videon på samma ställe :P, men fan också....då måste jag nästan skaffa en magnettejpmaskin för att kunna lagra off site för att minska brandrisk >.<"

Man kan ju inte definiera om prefix som man tycker det passar. Binära prefix? Kallas det så Ja, ja, lite roligt skall de väl ha.

Men folk förstår inte det här med prefix... det är ju jättevanligt att se folk som skriver "Jag har 100mb i hastighet på mitt bredband..." ARGH! Ge er!

Skrivet av Alling:

Hårddiskar tror jag kan mätas lika "naturligt" i såväl binära som decimala prefix, och jag skulle inte bli förvånad om man valt det senare för att siffran blir större då.

Hårddiskar och många främst magnetbaserad lagringsmedie med några få undantag (främst marknadsmässig framtoning) har alltid räknat volym i decimal och med decimal-prefix från typ anno datzumal (typ runt 1956 - 1957 när IBM kom med sina första hårddiskar)

Det har att göra med att man inte räknade byte självklart som idag utan i form av antal lagringsposter som lagringsmediat kunde hantera, som i form av 12 bit långa ord, Nibble eller oktalt, och förstås som byte. På den tiden såg man lagringsmedia mer i form av antal poster i en databas än som filer i ett filsystem.

1k var 1000 st poster av något, och med byte så blev det 1 kByte

På samma sätt 1M av något, så blev med byte just 1000000 Byte eller 1 MByte

Tekniskt sett överförd dåtidens betraktelse med 1 sektor = 1 post så skulle man ange disken storlek i antal poster upp till en viss storlek per post den kan lagra - självklart då i ett decimalt mått, precis som antal lådor i ett lager då ingen lagermänniska skulle vilja tänka antalet platser i huvudet med binär exponent...

Överföringshastighet i transmission anges också med decimala prefixer. - 1 MBit/lina innebär 1000000 Bit/s - inte 1048576 Bit/s

Lite förvånande detta är väl med 9? platters.. får väl se vad som händer med HAMR/MAMR.