Nu är det så här (tar på sig slipsen och greppar ordförandeklubban)
Det verkar som om ni, och Philips, delvis glömmer att vad man upplever som bra tittaravstånd är subjektivt, kan bero på sådana saker som hur ljuset är, glasögon, linser, typ av glasögon (jag har progressiva) och en del annat (om man når popcornen på bordet eller inte).
Det går inte att vara helt objektiv, Philips har säker gjort en del tester, så förmodligen andra tillverkare, men det är endast rekommendationer och labb resultat. Om jag sitter bredvid min 22-åriga dotter och ser på exakt samma sak på exakt samma TV kanske hon vill sitta närmare eller längre ifrån. För att jämföra med en annan sak, ljud. Jag vet att jag tenderar att skruva upp volymen på allt, musik, skval, radio, tv. Det beror på att jag vill höra tydligt. Jag hör inte dåligt, var inne på undersökning för mindre än tre månader sedan, men rent subjektivt anser jag att för låg volym ger mig en sämre upplevelse.
Samma med TV, och det vet ni redan hela bunten, men ni stirrar er blinda på siffror för i botten ligger en reklamation och ni måste bevisa att ni har rätt, på något sätt. Dessa siffror kan man givetvis uppnå med en tumstock men de säger ingenting om upplevelsen. En person kan stirra sig blind på de jefla döda pixlarna och få sin dag förstörd, emedan en annan bara struntar i det och kan se resten på tv skärmen utan någon som helst nedsättning av sin upplevelse. Det beror på hur man är funtad.
I mitt förra inlägg skrev jag att jag tyckt 50" var för stort att sitta på 2-3 meters avstånd. Jag vidhåller det, men inte som fakta, utan som min upplevelse av det. Om jag skall vara riktigt petnoga har jag inte testat, sitter sällan framför en 50" TV och det slår mig därmed att jag kanske har en förutfattad mening om detta när jag jämför det med tennis eller sitta för nära på bio. Ber om ursäkt.
När datorskärmar började komma i HD (hämtat från TV branschen) så svor jag åt det. Det gör jag fortfarande. Varför skall jag acceptera mindre antal pixlar när jag var van vid 1600x1200? Vad var det för fel på 3:4? Nu är det 1920 gånger 1080 som gäller och jag betalar fortfarande extra för skärmar som klarar 1920x1200. Därför att jag föredrar det och därför att jag anser att 90% av alla skärmköpare (tv eller dator) sitter i branschens knän och blir lurade på ett antal pixlar i yta.
Summering, det finns ingen teknisk sanning i detta annat än huruvida pixlarna är sönder eller ej. Efter det är vi inne på hur man upplever detta. Jag vet inte hur jag hade upplevt det, men branschen (Philips) har mått på hur man statistiskt sett skall uppleva det och de hävdar att det inte skall upplevas, givet ett visst avstånd från skärmen ifråga. De tar hänsyn till rekommendationer som är utformade på ett sätt som är en balans mellan hur många skärmar som går sönder i detta avseende, och hur många det är rimligt och ekonomiskt att byta ut, samt hur stor marknadsandel de riskerar att tappa om de inte bibehåller ett minimum av kvalitet.
I sista hand handlar det givetvis om att leverera en produkt som är tillräckligt bra för att ingen skall klaga men samtidigt inte för dyr att tillverka. Inget är 100%, inget tillverkas så bra som det är möjligt, ribban för de allra flesta tillverkare ligger i vad konsumenten kan förmås acceptera till så billigt pris som möjligt. Pengarna styr.
