Tillverkning av eget chassi i aluminium

Tillverkning av eget chassi i aluminium
Förord

Detta är inte en traditionell guide, utan mer av en kombination av guide och bygglogg, då byggnationen och dokumenteringen skett smått sporadiskt under en längre tid utan ett konkret mål. Processen är helt enkelt för detaljerat för att vara en bygglogg och stundvis för ryckigt för att klassas som en komplett guide.

Tanken är att detta chassi ska vara tillräckligt långt bort på skalan från en traditionell datorlåda, för att skapa intresse för denna form av hantverk, och uppmuntra till kreativa lösningar utanför normen.

Detta innebär också att några kapitel kan kännas främmande eller helt enkelt onödiga för förverkligandet av ditt eget projekt. Tanken är att du ska kunna använda genomgången i ett kapitel för att tillverka en detalj med liknande metod, men för ett kanske helt annat syfte, då många tekniker går hand i hand.

Då inte precis allt presenteras innebär det också att du inte kommer att sitta med en exakt kopia av chassit i slutet av inlägget, men förhoppningsvis en bättre inblick i hur det skapats och hur du själv kan använda genomgångarna i guiden för att göra dina egna chassi-idéer till verklighet utan krav på avancerade och dyra verktyg.

Om detta är första gången du vill bygga något i metall rekommenderar jag att du börjar med att läsa den tidigare installationen i min guide-serie, där jag visar mer grundläggande hur och varför vanligt förekommande verktyg används.

Guide: Tillverkning av aluminium-backplate

Visa mer

Hjälpmedel för design och konstruktionsritningar

Moderkort

Mini-ITX

Micro-ATX

ATX

Nätdel

SFX

ATX

TFX

Övrigt

Ritande av PCI-platser och I/O (extern länk till OCN)

Visa mer
Vad som ingår i tråden

Respektive kapitel har en tillhörande rendering där detaljen som behandlas under kapitlets gång är markerad med en grön färg.

Verktyg som används i kapitlet finns listade i både grafiskt - i form av ikoner - och som en punktlista. Här finns även en beskrivning av verktyget som används med artikelnummer, eller ett likvärdigt alternativ. Detta för att lättare vägleda dig till att finna vad du behöver.

Till varje detalj finns en grundläggande genomgång med bilder och beskrivningar som följer tillverkningens gång.

Visa mer
Vad som inte ingår i tråden

För att undvika total upprepning i kapitel efter kapitel har jag valt att avgränsa dokumentationen till det jag anser vara mest värdefullt. Detaljer som inte ingår i guiden är markerade med en röd färg på renderingen nedan.

Efter en genomgång av samtliga kapitel bör det gå att lista ut hur även röda detaljer tillverkats genom samma metoder.

Visa mer

Avgränsning; röda detaljer täcks ej i detta inlägg.
 

Hjälp med eget projekt

Vid frågor eller tips rekommenderar jag användandet av diskussionstråden nedan, där jag (och förhoppningsvis flera andra) kommer att försöka hjälpa till med förslag och beskrivningar efter bästa förmåga.

Bifoga gärna någon form av ritningsmaterial eller skiss för att underlätta frågeställningen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Basen består av en central plattstång i 5 mm tjock aluminium som löper nästan hela längden av chassit. I denna är fyra stycken individuella ben monterade med skruvar, tillsammans skapar detta en stabil plattform att basera resten av projektet kring. För en mer traditionell chassikonstruktion används normalt ett ramverk av L-profiler istället, detta täcks i större utsträckning i kapitel 6 - Panelmontering och kapitel 7 - Yttre ramverk.

Kapitel 1 - Beskrivning och utförande
  • Filtpenna

  • Ritspenna

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Sticksåg

  • Tving/skruvstäd

Samtliga ritningar som syns till under byggnationens gång är gjorda i Autodesk Inventor och sedan utskrivna på vanligt A4-papper i skala 1:1. Det går givetvis lika bra med handritade mallar eller helt på fri hand direkt på materialet vid behov. För att skära ut mallar rekommenderar jag ett skärblad eller en brytbladskniv, då en riktigt vass egg underlättar rejält. Mallarna fixeras med maskeringstejp.

Ett bra första steg till detaljtillverkning är en överblick på vad som ska tillverkas, det - tycker jag - underlättar den visuella processen över vilka tillverkningssteg som behövs på vägen till önskat resultat.

Här synes ett gäng översiktsritningar på monterade slutprodukten, lösa mallar på benen samt godset som ska användas - 60x5 mm aluminiumprofil.

Med hjälp av ett lös knviblad skär jag ut pappersmallar från ritningarna. Det finns en hel regelbok när det kommer till hur en konstruktionsritning ska se ut, men det viktigaste är att du själv vet vad som menas om du står för tillverkningen.

Notera markering för hålcentrum, något som underlättar rejält när precision är extra viktigt.

Efter fixering av mallen med hjälp av maskeringstejp stryker jag kanten med en filtpenna. Vid mer tidskrävande bearbetning använder jag även en ritspenna för att förstärka markeringen, då skärvätska och verktyg i kombination ofta kan lösa upp bläcket.

Det är aldrig roligt att vara timmar in i en avancerad detalj och sedan stå helt utan markeringar.

Vid snävare radier kan det vara en god idé att borra avlastningshål med en lite större borrdiameter, så att sticksågens sågblad kan löpa utan att fastna eller skära innanför markering.

Rödstreckad linje påvisar konturen av detaljen, där blå hålmarkering ligger i tangent.

Hur du väljer att placera avlastningshålen är upp till dig, men det sparar ofta på både tid och jobb att placera dessa längs samtliga radier och vinklar.

Ett försök till att visa syftet med hålen; Då bladet är så pass djupt och varm aluminium gärna vill smälta kring bladet om kylningen är otillräcklig, ger hålen mer utrymme för sågbladet i svängar där friktionen annars är väldigt hög.

Fyra detaljer, grovt utsågade, kontrolleras mot ritningen för korrekthet.

Bockningen som önskas på detaljen sker här i ett vanligt skruvstäd. Värt att tänka på är att skruvstädet ofta har en väldigt vass kant vilket kan översättas i en mycket aggressiv brytningspunkt och kan stressa metallen så passa att den vill gå av om tjockleken är rejäl.

Då denna detalj inte passas mot något annat behöver inte bockningsvinklen vara exakt, så länge det ser bra ut rent visuellt. Detaljen läggs i linje med den ritsade bockningslinjen och böjs med handkraft, men vid mer bråkiga detaljer kan uppvärmning och gummiklubba hjälpa till.

Kom ihåg att du bockar i tre dimensioner vid användande av skruvstäd, så kontrollera att resultatet inte blir skevt.

Hela basen i bild, tillverkad på samma sätt som benet vi nu har följt i detta kapitel.

Översiktsmässigt består stegen av ett mycket bekant mönster;
Markera - borra - skära - bocka.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

I botten av chassit finns en bockad plåt som jag valt att kalla för nätdelskammare, då denna huserar just nätdelen i detta chassi. Uppochnedvänd kan denna liknas vid en mer traditionell PSU-shroud, där tillverkningsprocessen är mer eller mindre identisk. Samma teknik kan också användas för att tillverka en mängd andra plåtar i ett chassi, då bara den utsågade formen skiljer.

Kapitel 2 - Beskrivning och utförande
  • Filtpenna

  • Ritspenna

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Sticksåg

  • Halvrund fil

  • Tving

  • Gummihammare

Precis som i kapitel 1, börjar jag med att leta rätt på verktyg, material och ritningsunderlag för att lättare kunna visualisera tillverkningsmomenten.

Här syns även vinkelmätare, ett enkelt verktyg som underlättar vid både ritande och plåtbockning.

Mallar skärs ut och fixeras med maskeringstejp, för att sedan strykas med både filtpenna och ritspenna. Filtpenna för en linje som är lätt att se i alla ljus, och ritspennan för extra säkerhet i det fall att bläcket skavs bort under bearbetning.

En rad med avlastningshål för sticksågens blad borras längs med den yttre kanten av radien, för detta rekommenderar jag 3,5 eller 4 mm borrdiameter.

Vid borrning och sågning använder jag rikligt med skärolja för att undvika att aluminiumet smälter fast eller mattar ner verktygen.

Här syns hur halva sågandet är avklarat, och avlastningshålen gjort sitt jobb.

Notera även hur nästan all markering från filtpennan skavts bort av sticksågens plastmatta, men den ritsade linjen fortfarande syns tydligt.

Sista bearbetningen in till den ritsade markeringen sker med halvrund fil samt ett våtslippapper på P400 grovhet.

Vid behov av mycket borttagning av material använder jag en grövre mönstrad fil för att sedan byta till en finare mönstrad närmare markeringen. Detta spar på både arbete och verktyg, men kan också ses som en onödig lyx vid striktare budget, och är absolut inget som behövs.

Den halvrunda formen fungerar även på raka sektioner och gör det lätt att lägga tryck på en specifik punkt, för att sedan vända på den och avsluta med den plana sidan.

Strykmåttet justeras i djup efter ritningen och stryks längs med en sida för att skapa en mycket precis bockningslinje.

Vid användande av en riktig plåtbock är det värt att notera att bockningslinjen hamnar på insidan av vecket.

Här väljer jag att visa ett exempel på hur detaljen kan bockas för hand med simpla verktyg. Beroende på längden kan fler tvingar behövas, men här är två tillräckligt.
Dessa spänns så pass hårt att plåten inte vill röra på sig, men tillräckligt löst för att inte skada det mjuka aluminiumet. Här kan det vara en god idé att lägga någon form av skydd mellan, t.ex. en tunn träbit.

Vid bockning över en kant är det värt att tänka på att bockningslinjen lätt kan något konvex vid längre detaljer då det är svårt att lägga jämnt tryck längs med hela kanten.

Med en bestämd rörelse trycks plåten ned med handkraft till önskad vinkel, här i en rät vinkel. Vid behov kan en gummiklubba användas för att övertala plåten att hålla formen, detta då bockad plåt har en tendens att återfjädra något beroende på hårdheten i materialet.

För ökad precision kan en avlastningslinje ritsas in i plåten.
Plåten vill böjas där det är som minst motstånd, vilket blir där plåten är tunnast under den ritsade linjen.

Detaljen vänds och spänns fast på liknande vis, för att sedan bockas till rät vinkel igen.

Tänk på att lägga tryck nära bockingslinjen för en snäv bockningsradie vid bockning för hand.

Färdig detalj, bockad två gånger. Notera den något större bockningsradie som resultat efter en mjuk kant på underlaget.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

I mitten av detta tvådelade chassi finns två större rambalkar, något jag tillsammans valt att kalla för chassits ramverk. I ett traditionellt chassi finns ramen vanligtvis närmast sidoplåtarna och består av en bockad plåtkant. Även om just denna centrala versionen av ramverk inte är speciellt vanligt, går det också att använda metoden i kapitel 3 för att tillverka utskurna partier i andra chassiplåtar, exempelvis för fläkthål.

Kapitel 3 - Beskrivning och utförande
  • Filtpenna

  • Ritspenna

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Näbbtång

  • Sticksåg

  • Halvrund fil

  • Rund nålfil

Den utskurna mallen fixeras precis som i tidigare steg med hjälp av maskeringstejp efter att ha skurits ut med ett knivblad.

Konturen markeras med både filtpenna och ritspenna.

Området med triangelmönster kommer att vara utsatt för mycket bearbetning och därmed ytslitage, så här är ritspenna ett måste.

Här finns det ingen naturlig kant att börja såga med sticksågen från, därför borras hål i par med tillräckligt avstånd för att rymma ett sågblad.

Exempel på ett hålpar är markerad med vit kontur. Hålavståndet bör vara långt nog att rymma bladet, men kort nog att det går att bända bort väggen med näbbtång.

Med hjälp av en näbbtång bänds den mycket tunna aluminiumväggen mellan hålen bort i en gungande rörelse, vit markering i föregående bild om hålpar.

Här syns avlägsnandet av mellanväggen, detta sker genom att bända tången fram och tillbaka till dess att materialet bryts av.

Utrymmet ger plats åt sågbladet som tidigare saknade utrymme. Då triangelformen är så pass snäv i vinklarna krävs det att samma metod upprepas vid varje hörn.

Jag fortsätter att såga ut samtliga trianglar på samma gång, istället för att såga en åt gången och sedan fila. Detta för att undvika onödigt arbete i det fall att jag sågar utanför markeringen och får börja om.

Sista bearbetningen in till markeringen sker med hjälp av metallfilar. Här syns ett urval av filar som användes vid tillverkning av denna detalj.

En halvrund fil används för att bearbeta raka partier där det finns gott om plats. Denna fil tar bort material i ett högt tempo jämfört med en mindre nålfil.

Lägg gott om tryck på filen i ett bestämt tempo för att göra jobbet lätt.

Vid hörn och mindre radier använder jag en rund eller halvrund nålfil beroende på diameter och mängd material.

Då detta är detaljer som tillverkas i identiska par kan den första färdiga detaljen användas som en mall för tillverkning av den andra.

Precis som med den tidigare pappersmallen fixeras ramverket med maskeringstejp och markeras med pennor. Sedan upprepas hela kapitlet igen.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Moderkortsplåten är en central och bärande del i konstruktionen av detta chassi. Den håller moderkortet på plats samtidigt som den sammanfogar ramverket med basen, genom nätdelskammaren. Till detta ingår ett extra kapitel som behandlar tillverkning av gängade distanser.

Kapitel 4 - Beskrivning och utförande
  • Filtpenna

  • Ritspenna

  • Körnare

  • Sticksåg

  • Bågfil

  • Skruvstäd

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Gängtapp

Den utskurna mallen för moderkortsplåten placeras på en aluminiumskiva för att rita ut konturen.

Hålen centrummarkeras med hjälp av en körnare för att öka precisionen vid senare borrande, något som är väldigt viktigt när flera delar ska passas ihop.

Vid ritsande av kurvigare linjer kan det vara en god idé att ta hjälp av en burmestermall eller kurvlinjal.

Geometrin av en burmestermall har i nästan alla fall en matchande sektion oavsett kurvatur, vilket gör det till ett väldigt hjälpsamt verktyg vid ritande och markerande.

Efter moderkortsplåten har sågats ut (sågande bearbetning täcks i tidigare kapitel) placerar jag ett gammalt moderkort för att kontrollera att hålbilden stämmer, eller för att rita en ny hålbild.

Röda pilar visar var gängade hål för moderkortsdistanser ska placeras, blå pilar visar hål för var monteringen av själva moderkortsplåten i ramen sker.

Med hål borrade och gängade (genomgång i kapitel 6 - Panelmontering) kan jag montera moderkortsdistanserna samt hållarna för plåten.

Visa mer
Distanser

Distanserna används här för att fixera moderkortsplåten i det centrala ramverket på chassit, men kan användas till en mängd andra saker, exempelvis moderkortsdistanser.

Först spänner jag fast en rundstång i ett skruvstäd med mjuka gummibackar, efter önskad längd. Den skärande bearbetningen sker här med en bågfil och ger ett rakt och fint snitt om backarna används som guide.

Med distanserna kapade till önskad längd markerar jag centrum med en körnare för att styra borr rätt. När det kommer till borrad och gängad rundstång är det en relativt riskabel process, och kräver att både borrmaskin och rundstång är i linje.

Detta görs med fördel i en pelarborrmaskin eller med ett borrstativ, samt ett skruvstäd med en vertikal skåra.

Använd extra rikligt med skärolja då en fastkörd borr i en rundstång kan bli en långdragen historia.

Efter att ha borrat med 2,5 mm diameter till önskat djup, här 10 mm, och gängas sidan med en M3 gängtapp och rikligt med fett eller skärolja. Undvik till varje pris att dra av gängtappen i hålet vid detta djup, då det blir mer eller mindre omöjligt att få ut den.

Ungefärlig borrdiameter vid gängande:

  • M3 - 2,5 mm borr

  • UNC 6-32 - 3 mm borr

  • M4 - 3,2 - 3,5 mm borr

Då en polerad yta önskas på distanserna spänner jag fast gängtappen i en borrmaskin. Därefter skruvar jag på distansen och för sedan ett fint sandpapper mot distansen vid lågt varvtal på borrmaskinen.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

På utsidan dominerar två stora paneler som utgör front och topp av chassit. Dessa frontpaneler är välvda framtill, bockade i överkant och löper sedan slätt längs med toppen. I kapitlet behandlas en alternativ bockningsteknik, denna gång med en riktig plåtbock.

Kapitel 5 - Beskrivning och utförande
  • Strykmått

  • Sticksåg

  • Tving

  • Plåtbock

Vid tillverkning av frontpanelerna till detta chassi behövs i princip bara ett strykmått och en sticksåg.

Strykmåttet ställs in på önskat djup och förs längs med plåten, vilket ger en precis linje med samma avstånd från kanten hela vägen.

Denna plåt har redan en fint skuren sida från leverans, men vid behov kan det vara en bra idé att säkerställa en rak kant med någon form av linjal och metallfil.

Här är det inga konstigheter med skärningen, för sticksågen längs med linjen utan att korsa den. Om din sticksåg har ett medföljande stöd kan det vara en god idé att montera det på samma djup som skjutmåttet, som hjälp.

Använd skärolja och ett skärblad anpassat för tjockleken av plåt du valt.

Till vänster syns ramverket, där ytterkanten är formen jag ska följa med frontpanelen. Till höger syns två färdigkapade panellängder i 2 mm tjock aluminium.

Denna gång använder jag en riktig manuell plåtbock, men det går även bra att använda den enklare metoden från kapitel 2 - Nätdelskammare.

Det viktiga är att jag tar hänsyn till bockningslinje och önskad lutning.

Vinkelmätaren är ett mycket bra verktyg för att kontrollera bockvinklar och är värt att ha nära till hands.

Då fronten av chassit är rundat med en stor radie behöver plåten formas. Detta gör jag genom att massera fram den önskade radien för hand, något som är mycket lättare än vad det låter då aluminium är mjukt och formbart.

Börja med att böja en ungefärlig kurvatur med händerna i var sin ände av plåten och jämför sedan mot ramen. För sedan händerna närmare varandra och mitten av plåten och använd tryck från tummarna för att göra mindre justeringar. Upprepa längs med plåten till dessa att profilen matchar.

Om möjligheten finns är en manuell rundvalsmaskin ett mycket bra alternativ, men det är ett ganska dyrt verktyg.

Här syns en sida av frontpanelen färdigformad till matchande kurvatur av ramverket.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

För att kunna fixera frontpanelerna till ramverket krävs någon form av panelmontering, här visar jag hur L-lister med några mindre ingrepp kan användas som monteringspunkter mellan två paneler i rät vinkel. Ett snabbt och enkelt sätt att sammanfoga flera lösa chassipaneler.

Kapitel 6 - Beskrivning och utförande
  • Strykmått

  • Ritspenna

  • Bågfil

  • Körnare

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Gängtapp

  • Försänkare

Panelmonteringen sker i detta fall med hjälp av L-lister i aluminium med måtten 15x15x3 mm, vilket betyder att kortsidorna är 15 mm långa och tjockleken på godset är 3 mm. Den relativt kraftiga tjockleken gör materialet lämpligt att gänga.

Jag placerar ut L-profiler kapade till önskad längd längs med ramverket. Konturen markeras med en ritspenna för att bevara placeringen i senare skede.

Med hjälp av strykmåttet markerar jag en centrumlinje längs med hela L-profilen, samt tvärsgående hjälplinjer för att markera hålcentrum (vit markering). För extra precision kan en körnare användas för att styra borret rätt.

Ungefärlig borrdiameter vid gängande:

  • M3 - 2,5 mm borr

  • UNC 6-32 - 3 mm borr

  • M4 - 3,2 - 3,5 mm borr

Efter att ha borrat 2,5 mm hål använder jag en M3 gängtapp och rikligt med olja eller fett för att få en fint skuren gänga.

Det finns flera sätt att gänga metall, allt från att använda en skruvdragare till en manuell gängtappshållare. I bild syns ett traditionellt svängjärn.

Var noga med att hålla gängtappen rät och låta gängtappen stå för skärningen, det är ett skört verktyg som är känsligt för våldsamma rörelser och tvång.

Den borrade och gängade profilen placeras på ritsade konturerna från steg 2, och med hjälp av en körnare markeras motsvarande hål på ramverket (vit pil).

Då ramverket ska ha en genomgående, försänkt skruv istället för att gängas, använder jag ett borr med diameter 3 mm. Om lösare passform önskas går det även bra att använda 3,5 mm diameter.

Efter borrandet använder jag en försänkare för att skapa en konisk försänkning i materialet, detta tillåter användande av försänkta skruvar med dolt skruvhuvud.

Tänk på att hålla försänkaren rät och använda skärolja.
Försänkare används med fördel i kombination med ett borrstativ.

L-profil gängad och monterad med försänkt insexskruv genom ramverket.

På samma vis som konturen av profilen ritsades in i ramverket, gör jag också samma sak på frontpanelerna.

Som alternativ till att först borra profilen och sedan panelen, gör jag här tvärt om. Om mätningarna är korrekt blir slutresultatet detsamma.

Återigen används 3 mm borr innan försänkning för att ge god passform och små toleranser.

Hålet försänks sedan till önskat djup och diameter.

Båda frontpaneler monterade, där gott om försänkta skruvar syns i underkant av fronten.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Det yttre ramverket består liksom kapitel 6 - Panelmontering, även här av L-lister. Här väljer jag att istället bevara större längder av list för att ge fler monteringspunkter och ett stadigare intryck. Detta kapitel behandlar även snabbt sammanfogning av lister i mötande vinkel.

Kapitel 7 - Beskrivning och utförande
  • Vinkelmätare

  • Ritspenna

  • Bågfil

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Gängtapp

  • Försänkare

För att kunna fästa yttre panelerna, eller chassisidorna, krävs ett yttre ramverk. Istället för att - som i kapitel 6 - Panelmontering - använda lösa L-profiler väljer jag här hela längder, formade efter det inre ramverket.

I mitt fall är det en 120° vinkel där frontpanelens brytning sker, vilket ger att jag behöver två profiler med 60° lutning på vardera ände.

Det finns flera olika sätt att sammanfoga profiler, exempelvis överlappning med försänkt hål på den yttre och ett gängat hål på den inre. I detta fall väljer jag att göra en lös vinkel i 5 mm aluminium för att stötta upp ramen.

Två 2,5 mm diameter hål borras i stödvinkeln och gängas sedan för M3. Med hål på plats kan insidan av L-profilen i bild markeras med en körnare och sedan borras.

För att kunna montera chassisidor plant mot ramverket väljer jag att försänka borrhålen på utsidan av L-profilerna och sedan montera med försänkt insex M3-skruv.

Var extra noga med att få korrekt vinkel och ett rakt snitt på sammanfogade ändarna av profilerna, då det är ett område där eventuella misstag syns.

Det yttre ramverket monteras sedan i frontpanelen likt L-profilerna i kapitel 6 - Panelmontering, med borrade och försänkta hål i skalet och borrade och gängade hål i ramverket.

Den främre rambalken har en utskuren sida för att kunna följa radien på fronten, då det är väldigt svårt att forma L-profiler utan tunga verktyg.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Med chassisidor grovt utkapade visar jag i detta kapitel hur det är möjligt att få en god passform även på ett handgjort chassi utan avancerade verktyg. Denna metod fungerar lika bra på samtliga chassipaneler och går att anpassa efter form, och överlappningen ger goda möjligheter att finjustera panelglapp för en fin slutgiltig finish.

Kapitel 8 - Beskrivning och utförande
  • Sticksåg

  • Ritspenna

  • Halvrund fil

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Försänkare

Chassisidan kapas först ut väldigt grovt, med 5-10 mm överskott i alla led. Detta då resten av chassit är tillverkat för hand, och även om det är vettigt att försöka hålla sig till ritningen så mycket som möjligt finns det i princip alltid små variationer.

Det är bättre att ha för mycket material och kunna bearbeta bort överskottet, än att ha för lite material och behöva göra om detaljen.

Det yttre skalet placeras över aluminiumplåten på så vis att chassisidan täcker hela chassit, men lämnar en sektion av överskottsmaterial för matchande av kontur i senare steg.

Med hjälp av en ritspenna markeras konturen av det yttre skalet längs med chassisidan. Här syns mängden överskottsmaterial som lämnades i förra steget.

En fil används för att fila ned överskottet in till den ritsade linjen. Vid större mängd filande använder jag den rundade sidan av den halvrunda filen för att applicera mer tryck och på så sätt snabbt ta bort material. Jag vänder sedan på filen och använder den platta sidan för att jämna ut topparna ned till linjen.

Med första chassisidan justerad med fil ned till linjen, och sedan borrad och försänkt på samma sätt som i kapitel 6 - Panelmontering, fortsätter jag med nästa chassisida. Bearbetningsmetoden är densamma, men den ritsade linjen är spegelvänd.

Chassisidor finjusterade, passade och monterade. Eventuella panelglapp kan bero på deformerad plåt eller ett för långt avstånd mellan panelskruvar.

I detta fall är det en konvex paneldeformering och går enkelt att massera till en rak eller konkav form beroende på önskat monteringstryck.

Visa mer

Reserverad för eventuella framtida tillägg, länksamlingar eller annan uppföljning.

klickade så snabbt att jag höll på att trilla av datorstolen. 10/10

Sjukt bra!

@Laine: WOW! otroligt snyggt!

Riktigt snyggt gjort! tummen upp!

När dokumentation är lika rogivande som själva byggandet. Du är förträfflig på det här, Laine.

Satan så snyggt gjort. Big up till dig @Laine

Man blev ju sugen på att testa denna och göra ett projekt med grabben, så denna guiden kommer allt att följas.

Varför inte löda ihop t.ex. vad du kallar "ramverk".
Lite lödpasta och gasol gör det ju enkelt.
Lödning blir ju både stabilare och snyggare (?).
Nackdelen är ju att materialet kan slå sig eller bli lite missfärgat, men båda går ju att undvika om man är försiktig.
Vill även tipsa om att tejpa på verktyg som skall komma i kontakt med fina alu. bitar.
T.ex. plattan under sticksågen för att inte repa materialet.
Även om allt skall lackas efteråt är det ju tråkigt att försöka trolla bort repor.

Sjukt trevligt bygge f.ö.

Snyggt gjort och är riktigt avis då jag själv vill bygga ett när jag känner att jag vågar haha

Vill själv bygga ett som liknar Caselabs SMA8 XD

Tack så mycket Laine, du tog precis kol på min ända ursäkt för att inte lära mig fusion 360 och rita mitt egna chassi. Nu är det bara min lathet som står ivägen xD

Skickades från m.sweclockers.com

Skrivet av Svensktiger:

Varför inte löda ihop t.ex. vad du kallar "ramverk".
Lite lödpasta och gasol gör det ju enkelt.
Lödning blir ju både stabilare och snyggare (?).
Nackdelen är ju att materialet kan slå sig eller bli lite missfärgat, men båda går ju att undvika om man är försiktig.
Vill även tipsa om att tejpa på verktyg som skall komma i kontakt med fina alu. bitar.
T.ex. plattan under sticksågen för att inte repa materialet.
Även om allt skall lackas efteråt är det ju tråkigt att försöka trolla bort repor.

Sjukt trevligt bygge f.ö.

Löda aluminium med lödpasta och gasol tror jag nog inte är en bra idé, har du gjort det själv?

Skickades från m.sweclockers.com

I fall någon är intresserad jag jag cad ritningar på en I/O panel enligt standard klar (om inte annat att mäta på) Även grafikkort och moderkort jag försökt följa standard (där Pic-e platserna står i CC efter standarden), som man kan använda för att se hur detta passar i chassit man ritat upp i cad.

Alltså, du sätter en ny standard med denna guiden! Bravo!

Lysande!

Föredömlig guide!

Imponerande hur du med så pass enkla verktyg (och en massa arbete) får fram dessa fantastiska kreationer.

Visst kan det vara häftigt med vatten- och laserskurna, CNC-frästa etc... byggen, men det här är tamejfan ren konst!!

/F

Skrivet av Corsair Johan:

Sjukt bra!

Sponsring på G?

Perfektionisten inom mig myser. Måndagar är måndagar, men även en novembermåndag kan känns gemytlig när man upptäcker en ny Laine-tråd. Vet att du har varit inne på att göra en sådan här guide länge men trodde inte det skulle bli av med tanke på tiden som krävs.

Hamrar på aluminiumhyllor till garaget för tillfället, men nu blev man ju faktiskt lite sugen på att botanisera bland Ahlsells metallvaror...

Skrivet av oceanic:

Löda aluminium med lödpasta och gasol tror jag nog inte är en bra idé, har du gjort det själv?

Skickades från m.sweclockers.com

Japp.
Man får såklart vara lite behärskad när man värmer.
Men det går bra.

Skrivet av Laine:
Förord

Detta är inte en traditionell guide, utan mer av en kombination av guide och bygglogg, då byggnationen och dokumenteringen skett smått sporadiskt under en längre tid utan ett konkret mål. Processen är helt enkelt för detaljerat för att vara en bygglogg och stundvis för ryckigt för att klassas som en komplett guide.

Tanken är att detta chassi ska vara tillräckligt långt bort på skalan från en traditionell datorlåda, för att skapa intresse för denna form av hantverk, och uppmuntra till kreativa lösningar utanför normen.

Detta innebär också att några kapitel kan kännas främmande eller helt enkelt onödiga för förverkligandet av ditt eget projekt. Tanken är att du ska kunna använda genomgången i ett kapitel för att tillverka en detalj med liknande metod, men för ett kanske helt annat syfte, då många tekniker går hand i hand.

Då inte precis allt presenteras innebär det också att du inte kommer att sitta med en exakt kopia av chassit i slutet av inlägget, men förhoppningsvis en bättre inblick i hur det skapats och hur du själv kan använda genomgångarna i guiden för att göra dina egna chassi-idéer till verklighet utan krav på avancerade och dyra verktyg.

Om detta är första gången du vill bygga något i metall rekommenderar jag att du börjar med att läsa den tidigare installationen i min guide-serie, där jag visar mer grundläggande hur och varför vanligt förekommande verktyg används.

Guide: Tillverkning av aluminium-backplate

Visa mer

Vad som ingår i tråden

Respektive kapitel har en tillhörande rendering där detaljen som behandlas under kapitlets gång är markerad med en grön färg.

Verktyg som används i kapitlet finns listade i både grafiskt - i form av ikoner - och som en punktlista. Här finns även en beskrivning av verktyget som används med artikelnummer, eller ett likvärdigt alternativ. Detta för att lättare vägleda dig till att finna vad du behöver.

Till varje detalj finns en grundläggande genomgång med bilder och beskrivningar som följer tillverkningens gång.

Visa mer
Vad som inte ingår i tråden

För att undvika total upprepning i kapitel efter kapitel har jag valt att avgränsa dokumentationen till det jag anser vara mest värdefullt. Detaljer som inte ingår i guiden är markerade med en röd färg på renderingen nedan.

Efter en genomgång av samtliga kapitel bör det gå att lista ut hur även röda detaljer tillverkats genom samma metoder.

Visa mer

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61051?key=01fb132261b3cd64966efc1c2d0281b3
Avgränsning; röda detaljer täcks ej i detta inlägg.
 

Hjälp med eget projekt

Vid frågor eller tips rekommenderar jag användandet av diskussionstråden nedan, där jag (och förhoppningsvis flera andra) kommer att försöka hjälpa till med förslag och beskrivningar efter bästa förmåga.

Bifoga gärna någon form av ritningsmaterial eller skiss för att underlätta frågeställningen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61024?key=0352b4f69553fa88c5e3a29c0f4abe5e

Basen består av en central plattstång i 5 mm tjock aluminium som löper nästan hela längden av chassit. I denna är fyra stycken individuella ben monterade med skruvar, tillsammans skapar detta en stabil plattform att basera resten av projektet kring. För en mer traditionell chassikonstruktion används normalt ett ramverk av L-profiler istället, detta täcks i större utsträckning i kapitel 6 - Panelmontering och kapitel 7 - Yttre ramverk.

Kapitel 1 - Beskrivning och utförande
  • Filtpenna

  • Ritspenna

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Sticksåg

  • Tving/skruvstäd

Samtliga ritningar som syns till under byggnationens gång är gjorda i Autodesk Inventor och sedan utskrivna på vanligt A4-papper i skala 1:1. Det går givetvis lika bra med handritade mallar eller helt på fri hand direkt på materialet vid behov. För att skära ut mallar rekommenderar jag ett skärblad eller en brytbladskniv, då en riktigt vass egg underlättar rejält. Mallarna fixeras med maskeringstejp.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60950?key=a06a175be402e165e3ca0c5891c07e8e
Ett bra första steg till detaljtillverkning är en överblick på vad som ska tillverkas, det - tycker jag - underlättar den visuella processen över vilka tillverkningssteg som behövs på vägen till önskat resultat.

Här synes ett gäng översiktsritningar på monterade slutprodukten, lösa mallar på benen samt godset som ska användas - 60x5 mm aluminiumprofil.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60951?key=48c317459a887ef620f2c6bd3c8f53c5

Med hjälp av ett lös knviblad skär jag ut pappersmallar från ritningarna. Det finns en hel regelbok när det kommer till hur en konstruktionsritning ska se ut, men det viktigaste är att du själv vet vad som menas om du står för tillverkningen.

Notera markering för hålcentrum, något som underlättar rejält när precision är extra viktigt.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60952?key=ee87a3d35e5a55ef8a79b949ea6a370f
Efter fixering av mallen med hjälp av maskeringstejp stryker jag kanten med en filtpenna. Vid mer tidskrävande bearbetning använder jag även en ritspenna för att förstärka markeringen, då skärvätska och verktyg i kombination ofta kan lösa upp bläcket.

Det är aldrig roligt att vara timmar in i en avancerad detalj och sedan stå helt utan markeringar.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60953?key=ec0846047dc751b1608a647c56e7612f
Vid snävare radier kan det vara en god idé att borra avlastningshål med en lite större borrdiameter, så att sticksågens sågblad kan löpa utan att fastna eller skära innanför markering.

Rödstreckad linje påvisar konturen av detaljen, där blå hålmarkering ligger i tangent.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60954?key=6905102d7898e066af195c083366dd25
Hur du väljer att placera avlastningshålen är upp till dig, men det sparar ofta på både tid och jobb att placera dessa längs samtliga radier och vinklar.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60955?key=0a734c6b466eaa410d036e15261cb7a0
Ett försök till att visa syftet med hålen; Då bladet är så pass djupt och varm aluminium gärna vill smälta kring bladet om kylningen är otillräcklig, ger hålen mer utrymme för sågbladet i svängar där friktionen annars är väldigt hög.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60956?key=c0d16ed9b85fb2d7551cf7c1cb0716be
Fyra detaljer, grovt utsågade, kontrolleras mot ritningen för korrekthet.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60957?key=0b929cd6d61f7e5d8c828122a80b7596
Bockningen som önskas på detaljen sker här i ett vanligt skruvstäd. Värt att tänka på är att skruvstädet ofta har en väldigt vass kant vilket kan översättas i en mycket aggressiv brytningspunkt och kan stressa metallen så passa att den vill gå av om tjockleken är rejäl.

Då denna detalj inte passas mot något annat behöver inte bockningsvinklen vara exakt, så länge det ser bra ut rent visuellt. Detaljen läggs i linje med den ritsade bockningslinjen och böjs med handkraft, men vid mer bråkiga detaljer kan uppvärmning och gummiklubba hjälpa till.

Kom ihåg att du bockar i tre dimensioner vid användande av skruvstäd, så kontrollera att resultatet inte blir skevt.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60958?key=0b8bedd50029fed4d8eb6074b9bee9b3
Hela basen i bild, tillverkad på samma sätt som benet vi nu har följt i detta kapitel.

Översiktsmässigt består stegen av ett mycket bekant mönster;
Markera - borra - skära - bocka.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61025?key=528af6607a6b3f7f2d10f8668fcc1fdc

I botten av chassit finns en bockad plåt som jag valt att kalla för nätdelskammare, då denna huserar just nätdelen i detta chassi. Uppochnedvänd kan denna liknas vid en mer traditionell PSU-shroud, där tillverkningsprocessen är mer eller mindre identisk. Samma teknik kan också användas för att tillverka en mängd andra plåtar i ett chassi, då bara den utsågade formen skiljer.

Kapitel 2 - Beskrivning och utförande
  • Filtpenna

  • Ritspenna

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Sticksåg

  • Halvrund fil

  • Tving

  • Gummihammare

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60959?key=de6184e0009f1ac31a2b2cb3c1c53e06
Precis som i kapitel 1, börjar jag med att leta rätt på verktyg, material och ritningsunderlag för att lättare kunna visualisera tillverkningsmomenten.

Här syns även vinkelmätare, ett enkelt verktyg som underlättar vid både ritande och plåtbockning.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60960?key=700c821eb698c171a7d1862455ad1ddb
Mallar skärs ut och fixeras med maskeringstejp, för att sedan strykas med både filtpenna och ritspenna. Filtpenna för en linje som är lätt att se i alla ljus, och ritspennan för extra säkerhet i det fall att bläcket skavs bort under bearbetning.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60961?key=4a20d0b744604a257b633c29be4e730a
En rad med avlastningshål för sticksågens blad borras längs med den yttre kanten av radien, för detta rekommenderar jag 3,5 eller 4 mm borrdiameter.

Vid borrning och sågning använder jag rikligt med skärolja för att undvika att aluminiumet smälter fast eller mattar ner verktygen.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60962?key=6a58ed99d51c79efe76a065da0cc5f45
Här syns hur halva sågandet är avklarat, och avlastningshålen gjort sitt jobb.

Notera även hur nästan all markering från filtpennan skavts bort av sticksågens plastmatta, men den ritsade linjen fortfarande syns tydligt.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60963?key=3324314a3cadc6636477c020f51b9646
Sista bearbetningen in till den ritsade markeringen sker med halvrund fil samt ett våtslippapper på P400 grovhet.

Vid behov av mycket borttagning av material använder jag en grövre mönstrad fil för att sedan byta till en finare mönstrad närmare markeringen. Detta spar på både arbete och verktyg, men kan också ses som en onödig lyx vid striktare budget, och är absolut inget som behövs.

Den halvrunda formen fungerar även på raka sektioner och gör det lätt att lägga tryck på en specifik punkt, för att sedan vända på den och avsluta med den plana sidan.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60964?key=947d5130ff5e9194985cb391b49742f6
Strykmåttet justeras i djup efter ritningen och stryks längs med en sida för att skapa en mycket precis bockningslinje.

Vid användande av en riktig plåtbock är det värt att notera att bockningslinjen hamnar på insidan av vecket.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60965?key=f622d2c2b5c2d25c09a615c373efdc85

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60966?key=abdd22269bf890b524648b04dd0eb8b1
Här väljer jag att visa ett exempel på hur detaljen kan bockas för hand med simpla verktyg. Beroende på längden kan fler tvingar behövas, men här är två tillräckligt.
Dessa spänns så pass hårt att plåten inte vill röra på sig, men tillräckligt löst för att inte skada det mjuka aluminiumet. Här kan det vara en god idé att lägga någon form av skydd mellan, t.ex. en tunn träbit.

Vid bockning över en kant är det värt att tänka på att bockningslinjen lätt kan något konvex vid längre detaljer då det är svårt att lägga jämnt tryck längs med hela kanten.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60967?key=ed8d7dbffeff244417a5c446a5f14788
Med en bestämd rörelse trycks plåten ned med handkraft till önskad vinkel, här i en rät vinkel. Vid behov kan en gummiklubba användas för att övertala plåten att hålla formen, detta då bockad plåt har en tendens att återfjädra något beroende på hårdheten i materialet.

För ökad precision kan en avlastningslinje ritsas in i plåten.
Plåten vill böjas där det är som minst motstånd, vilket blir där plåten är tunnast under den ritsade linjen.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60968?key=cb7065b1632bde6c7556107a49960c52

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60969?key=201a984b6a1f392f5ef16b5309ffc2ed
Detaljen vänds och spänns fast på liknande vis, för att sedan bockas till rät vinkel igen.

Tänk på att lägga tryck nära bockingslinjen för en snäv bockningsradie vid bockning för hand.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60970?key=f480a318bf03f7a805efe6dd93bbbb99
Färdig detalj, bockad två gånger. Notera den något större bockningsradie som resultat efter en mjuk kant på underlaget.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60971?key=0a3eefc3b29728964632aff69fe80f9f

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61026?key=cd972b7513da6c89524e44001b2e4414

I mitten av detta tvådelade chassi finns två större rambalkar, något jag tillsammans valt att kalla för chassits ramverk. I ett traditionellt chassi finns ramen vanligtvis närmast sidoplåtarna och består av en bockad plåtkant. Även om just denna centrala versionen av ramverk inte är speciellt vanligt, går det också att använda metoden i kapitel 3 för att tillverka utskurna partier i andra chassiplåtar, exempelvis för fläkthål.

Kapitel 3 - Beskrivning och utförande
  • Filtpenna

  • Ritspenna

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Näbbtång

  • Sticksåg

  • Halvrund fil

  • Rund nålfil

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60972?key=67809b9b9719c8ea89b262bc9f087407
Den utskurna mallen fixeras precis som i tidigare steg med hjälp av maskeringstejp efter att ha skurits ut med ett knivblad.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60973?key=44557bacce96e5c901f6a210d7a0b7a1
Konturen markeras med både filtpenna och ritspenna.

Området med triangelmönster kommer att vara utsatt för mycket bearbetning och därmed ytslitage, så här är ritspenna ett måste.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60974?key=6f7ba83679a133e913d3386e1ab06465
Här finns det ingen naturlig kant att börja såga med sticksågen från, därför borras hål i par med tillräckligt avstånd för att rymma ett sågblad.

Exempel på ett hålpar är markerad med vit kontur. Hålavståndet bör vara långt nog att rymma bladet, men kort nog att det går att bända bort väggen med näbbtång.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60975?key=08714f7c5217f44b30f21a8f6ed3d75f
Med hjälp av en näbbtång bänds den mycket tunna aluminiumväggen mellan hålen bort i en gungande rörelse, vit markering i föregående bild om hålpar.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60976?key=f79f7159ab01acf4306b9f2c2ab45989
Här syns avlägsnandet av mellanväggen, detta sker genom att bända tången fram och tillbaka till dess att materialet bryts av.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60977?key=23e125b6d390e1c744d2c18a9341c447
Utrymmet ger plats åt sågbladet som tidigare saknade utrymme. Då triangelformen är så pass snäv i vinklarna krävs det att samma metod upprepas vid varje hörn.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60978?key=0f5bb93b00c01ce76cd6a9953f71b702
Jag fortsätter att såga ut samtliga trianglar på samma gång, istället för att såga en åt gången och sedan fila. Detta för att undvika onödigt arbete i det fall att jag sågar utanför markeringen och får börja om.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60979?key=6926f9ffd5430ed73391a8bd6a9db3f8
Sista bearbetningen in till markeringen sker med hjälp av metallfilar. Här syns ett urval av filar som användes vid tillverkning av denna detalj.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60980?key=396daa892d0aa62ea051910828c8574e
En halvrund fil används för att bearbeta raka partier där det finns gott om plats. Denna fil tar bort material i ett högt tempo jämfört med en mindre nålfil.

Lägg gott om tryck på filen i ett bestämt tempo för att göra jobbet lätt.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60981?key=2977ee0ab8777902d19ff5431987f6c9
Vid hörn och mindre radier använder jag en rund eller halvrund nålfil beroende på diameter och mängd material.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60982?key=cd75744b07c09af107bd3a6b6105ec40
Då detta är detaljer som tillverkas i identiska par kan den första färdiga detaljen användas som en mall för tillverkning av den andra.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60983?key=e54d8c3d915f609672cebf4b5b168e26
Precis som med den tidigare pappersmallen fixeras ramverket med maskeringstejp och markeras med pennor. Sedan upprepas hela kapitlet igen.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61027?key=0cdf5e8fb7b04bba4833aa07c8ee9775

Moderkortsplåten är en central och bärande del i konstruktionen av detta chassi. Den håller moderkortet på plats samtidigt som den sammanfogar ramverket med basen, genom nätdelskammaren. Till detta ingår ett extra kapitel som behandlar tillverkning av gängade distanser.

Kapitel 4 - Beskrivning och utförande
  • Filtpenna

  • Ritspenna

  • Körnare

  • Sticksåg

  • Bågfil

  • Skruvstäd

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Gängtapp

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60984?key=b05b6960189cd1851e0d37fcdaa7bc51
Den utskurna mallen för moderkortsplåten placeras på en aluminiumskiva för att rita ut konturen.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60985?key=187d7a4d1a255c16bc5d26a38021a2ef
Hålen centrummarkeras med hjälp av en körnare för att öka precisionen vid senare borrande, något som är väldigt viktigt när flera delar ska passas ihop.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60986?key=eaec2127adba83dd6a2c6b351dde75e9
Vid ritsande av kurvigare linjer kan det vara en god idé att ta hjälp av en burmestermall eller kurvlinjal.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60987?key=e8a57de1ccb1be7dacd36922068e418c
Geometrin av en burmestermall har i nästan alla fall en matchande sektion oavsett kurvatur, vilket gör det till ett väldigt hjälpsamt verktyg vid ritande och markerande.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60988?key=4865f97e1063deb12289d4b1b8afbee4
Efter moderkortsplåten har sågats ut (sågande bearbetning täcks i tidigare kapitel) placerar jag ett gammalt moderkort för att kontrollera att hålbilden stämmer, eller för att rita en ny hålbild.

Röda pilar visar var gängade hål för moderkortsdistanser ska placeras, blå pilar visar hål för var monteringen av själva moderkortsplåten i ramen sker.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60989?key=3cfda670cebdeaa4430da5ca534b49a4
Med hål borrade och gängade (genomgång i kapitel 6 - Panelmontering) kan jag montera moderkortsdistanserna samt hållarna för plåten.

Visa mer
Distanser

Distanserna används här för att fixera moderkortsplåten i det centrala ramverket på chassit, men kan användas till en mängd andra saker, exempelvis moderkortsdistanser.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60990?key=7827136b75c5b0a5e8e0ea3faaaa7ec9
Först spänner jag fast en rundstång i ett skruvstäd med mjuka gummibackar, efter önskad längd. Den skärande bearbetningen sker här med en bågfil och ger ett rakt och fint snitt om backarna används som guide.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60991?key=6d6d11e745cf5f890b0b7fa8419ce0e5
Med distanserna kapade till önskad längd markerar jag centrum med en körnare för att styra borr rätt. När det kommer till borrad och gängad rundstång är det en relativt riskabel process, och kräver att både borrmaskin och rundstång är i linje.

Detta görs med fördel i en pelarborrmaskin eller med ett borrstativ, samt ett skruvstäd med en vertikal skåra.

Använd extra rikligt med skärolja då en fastkörd borr i en rundstång kan bli en långdragen historia.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60992?key=7e48b6703c53b4cb0e6825b42fd02b3f
Efter att ha borrat med 2,5 mm diameter till önskat djup, här 10 mm, och gängas sidan med en M3 gängtapp och rikligt med fett eller skärolja. Undvik till varje pris att dra av gängtappen i hålet vid detta djup, då det blir mer eller mindre omöjligt att få ut den.

Ungefärlig borrdiameter vid gängande:

  • M3 - 2,5 mm borr

  • UNC 6-32 - 3 mm borr

  • M4 - 3,2 - 3,5 mm borr

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60993?key=77570467135a13f5f963338704b82a30
Då en polerad yta önskas på distanserna spänner jag fast gängtappen i en borrmaskin. Därefter skruvar jag på distansen och för sedan ett fint sandpapper mot distansen vid lågt varvtal på borrmaskinen.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61028?key=d48f6771e49815d9904054f00880df7a

På utsidan dominerar två stora paneler som utgör front och topp av chassit. Dessa frontpaneler är välvda framtill, bockade i överkant och löper sedan slätt längs med toppen. I kapitlet behandlas en alternativ bockningsteknik, denna gång med en riktig plåtbock.

Kapitel 5 - Beskrivning och utförande
  • Strykmått

  • Sticksåg

  • Tving

  • Plåtbock

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60994?key=5dc75b41542707c6cf26ee8099abeb32
Vid tillverkning av frontpanelerna till detta chassi behövs i princip bara ett strykmått och en sticksåg.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60995?key=3dc202d23d9c88142a8a6c32ce7cd3b4
Strykmåttet ställs in på önskat djup och förs längs med plåten, vilket ger en precis linje med samma avstånd från kanten hela vägen.

Denna plåt har redan en fint skuren sida från leverans, men vid behov kan det vara en bra idé att säkerställa en rak kant med någon form av linjal och metallfil.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60996?key=183eee7fee2c2b7cc8c907a2c1d48fa2
Här är det inga konstigheter med skärningen, för sticksågen längs med linjen utan att korsa den. Om din sticksåg har ett medföljande stöd kan det vara en god idé att montera det på samma djup som skjutmåttet, som hjälp.

Använd skärolja och ett skärblad anpassat för tjockleken av plåt du valt.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60997?key=58cd4cb395eadadb758a95665a1e94ac
Till vänster syns ramverket, där ytterkanten är formen jag ska följa med frontpanelen. Till höger syns två färdigkapade panellängder i 2 mm tjock aluminium.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60998?key=e9c2b2a360724b35b85776b9ecf60f4c
Denna gång använder jag en riktig manuell plåtbock, men det går även bra att använda den enklare metoden från kapitel 2 - Nätdelskammare.

Det viktiga är att jag tar hänsyn till bockningslinje och önskad lutning.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/60999?key=9cab546b712059add0a138f64641fb83
Vinkelmätaren är ett mycket bra verktyg för att kontrollera bockvinklar och är värt att ha nära till hands.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61000?key=13746e4350c8b0e082aeb485d3f1e410
Då fronten av chassit är rundat med en stor radie behöver plåten formas. Detta gör jag genom att massera fram den önskade radien för hand, något som är mycket lättare än vad det låter då aluminium är mjukt och formbart.

Börja med att böja en ungefärlig kurvatur med händerna i var sin ände av plåten och jämför sedan mot ramen. För sedan händerna närmare varandra och mitten av plåten och använd tryck från tummarna för att göra mindre justeringar. Upprepa längs med plåten till dessa att profilen matchar.

Om möjligheten finns är en manuell rundvalsmaskin ett mycket bra alternativ, men det är ett ganska dyrt verktyg.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61001?key=978eb52493ba8b99bda308cdb1b2d64b
Här syns en sida av frontpanelen färdigformad till matchande kurvatur av ramverket.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61029?key=667b9a22b2d1dd5879a43ec3122dd2ac

För att kunna fixera frontpanelerna till ramverket krävs någon form av panelmontering, här visar jag hur L-lister med några mindre ingrepp kan användas som monteringspunkter mellan två paneler i rät vinkel. Ett snabbt och enkelt sätt att sammanfoga flera lösa chassipaneler.

Kapitel 6 - Beskrivning och utförande
  • Strykmått

  • Ritspenna

  • Bågfil

  • Körnare

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Gängtapp

  • Försänkare

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61002?key=b40347cecbce6f36bc7e4b1f73a7c189
Panelmonteringen sker i detta fall med hjälp av L-lister i aluminium med måtten 15x15x3 mm, vilket betyder att kortsidorna är 15 mm långa och tjockleken på godset är 3 mm. Den relativt kraftiga tjockleken gör materialet lämpligt att gänga.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61003?key=1e6e288f681228d8ccace5d5822fba03
Jag placerar ut L-profiler kapade till önskad längd längs med ramverket. Konturen markeras med en ritspenna för att bevara placeringen i senare skede.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61004?key=3e200e3022707492fea764390e372b2b
Med hjälp av strykmåttet markerar jag en centrumlinje längs med hela L-profilen, samt tvärsgående hjälplinjer för att markera hålcentrum (vit markering). För extra precision kan en körnare användas för att styra borret rätt.

Ungefärlig borrdiameter vid gängande:

  • M3 - 2,5 mm borr

  • UNC 6-32 - 3 mm borr

  • M4 - 3,2 - 3,5 mm borr

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61005?key=b382798294449e4113b4eb91505bebd1
Efter att ha borrat 2,5 mm hål använder jag en M3 gängtapp och rikligt med olja eller fett för att få en fint skuren gänga.

Det finns flera sätt att gänga metall, allt från att använda en skruvdragare till en manuell gängtappshållare. I bild syns ett traditionellt svängjärn.

Var noga med att hålla gängtappen rät och låta gängtappen stå för skärningen, det är ett skört verktyg som är känsligt för våldsamma rörelser och tvång.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61006?key=5b799681a3e61b37d8d5918ec3c50d8e
Den borrade och gängade profilen placeras på ritsade konturerna från steg 2, och med hjälp av en körnare markeras motsvarande hål på ramverket (vit pil).

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61007?key=8f9597d2120e6c92c661d28a03b41861
Då ramverket ska ha en genomgående, försänkt skruv istället för att gängas, använder jag ett borr med diameter 3 mm. Om lösare passform önskas går det även bra att använda 3,5 mm diameter.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61008?key=a6e3e4851995e6158001f91c685d2ab8
Efter borrandet använder jag en försänkare för att skapa en konisk försänkning i materialet, detta tillåter användande av försänkta skruvar med dolt skruvhuvud.

Tänk på att hålla försänkaren rät och använda skärolja.
Försänkare används med fördel i kombination med ett borrstativ.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61009?key=f26aea07b0d41a4dae5556feb6030c9c
L-profil gängad och monterad med försänkt insexskruv genom ramverket.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61010?key=324281386b22d1429ba859d0c25a3ba7
På samma vis som konturen av profilen ritsades in i ramverket, gör jag också samma sak på frontpanelerna.

Som alternativ till att först borra profilen och sedan panelen, gör jag här tvärt om. Om mätningarna är korrekt blir slutresultatet detsamma.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61011?key=d9ff310960a1c85cc7168948ff9c6153
Återigen används 3 mm borr innan försänkning för att ge god passform och små toleranser.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61012?key=e4bff7549a2bbab3579939fbeb880e22
Hålet försänks sedan till önskat djup och diameter.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61013?key=353b973bb3f61960a6906354cb1e19f1
Båda frontpaneler monterade, där gott om försänkta skruvar syns i underkant av fronten.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61030?key=67e6119d47893f8391d9f1b36c8c016c

Det yttre ramverket består liksom kapitel 6 - Panelmontering, även här av L-lister. Här väljer jag att istället bevara större längder av list för att ge fler monteringspunkter och ett stadigare intryck. Detta kapitel behandlar även snabbt sammanfogning av lister i mötande vinkel.

Kapitel 7 - Beskrivning och utförande
  • Vinkelmätare

  • Ritspenna

  • Bågfil

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Gängtapp

  • Försänkare

För att kunna fästa yttre panelerna, eller chassisidorna, krävs ett yttre ramverk. Istället för att - som i kapitel 6 - Panelmontering - använda lösa L-profiler väljer jag här hela längder, formade efter det inre ramverket.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61014?key=1c03d60129a07e5a74435c6b57ffb3d3
I mitt fall är det en 120° vinkel där frontpanelens brytning sker, vilket ger att jag behöver två profiler med 60° lutning på vardera ände.

Det finns flera olika sätt att sammanfoga profiler, exempelvis överlappning med försänkt hål på den yttre och ett gängat hål på den inre. I detta fall väljer jag att göra en lös vinkel i 5 mm aluminium för att stötta upp ramen.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61015?key=72b998c4cebcd71b3d33ebd17fd6054f
Två 2,5 mm diameter hål borras i stödvinkeln och gängas sedan för M3. Med hål på plats kan insidan av L-profilen i bild markeras med en körnare och sedan borras.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61016?key=f4636f4a1c4f7d2cb7ff0422aa6baf83
För att kunna montera chassisidor plant mot ramverket väljer jag att försänka borrhålen på utsidan av L-profilerna och sedan montera med försänkt insex M3-skruv.

Var extra noga med att få korrekt vinkel och ett rakt snitt på sammanfogade ändarna av profilerna, då det är ett område där eventuella misstag syns.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61017?key=74a0de750756ddb612aa3b3987232c22
Det yttre ramverket monteras sedan i frontpanelen likt L-profilerna i kapitel 6 - Panelmontering, med borrade och försänkta hål i skalet och borrade och gängade hål i ramverket.

Den främre rambalken har en utskuren sida för att kunna följa radien på fronten, då det är väldigt svårt att forma L-profiler utan tunga verktyg.

Visa mer

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61031?key=c74345b4d08490e5e4ac117bf3f2ace4

Med chassisidor grovt utkapade visar jag i detta kapitel hur det är möjligt att få en god passform även på ett handgjort chassi utan avancerade verktyg. Denna metod fungerar lika bra på samtliga chassipaneler och går att anpassa efter form, och överlappningen ger goda möjligheter att finjustera panelglapp för en fin slutgiltig finish.

Kapitel 8 - Beskrivning och utförande
  • Sticksåg

  • Ritspenna

  • Halvrund fil

  • Borrmaskin

  • Borr

  • Försänkare

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61018?key=ab09d3711aee3b207e8e8a88524b5f8c
Chassisidan kapas först ut väldigt grovt, med 5-10 mm överskott i alla led. Detta då resten av chassit är tillverkat för hand, och även om det är vettigt att försöka hålla sig till ritningen så mycket som möjligt finns det i princip alltid små variationer.

Det är bättre att ha för mycket material och kunna bearbeta bort överskottet, än att ha för lite material och behöva göra om detaljen.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61019?key=401da4f3297a62ad1a46a9cb8297dc9d
Det yttre skalet placeras över aluminiumplåten på så vis att chassisidan täcker hela chassit, men lämnar en sektion av överskottsmaterial för matchande av kontur i senare steg.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61020?key=11c0ba5897c48845f5fdd057627690cb
Med hjälp av en ritspenna markeras konturen av det yttre skalet längs med chassisidan. Här syns mängden överskottsmaterial som lämnades i förra steget.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61021?key=8d0b18ee412b7ea868afc125b5f9042a
En fil används för att fila ned överskottet in till den ritsade linjen. Vid större mängd filande använder jag den rundade sidan av den halvrunda filen för att applicera mer tryck och på så sätt snabbt ta bort material. Jag vänder sedan på filen och använder den platta sidan för att jämna ut topparna ned till linjen.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61022?key=480b74db53994b4d3f8b7a34209013d0
Med första chassisidan justerad med fil ned till linjen, och sedan borrad och försänkt på samma sätt som i kapitel 6 - Panelmontering, fortsätter jag med nästa chassisida. Bearbetningsmetoden är densamma, men den ritsade linjen är spegelvänd.

https://cdn.sweclockers.com/artikel/fil/61023?key=b7bd7e8e558d448cb477ddfd6a5a742b
Chassisidor finjusterade, passade och monterade. Eventuella panelglapp kan bero på deformerad plåt eller ett för långt avstånd mellan panelskruvar.

I detta fall är det en konvex paneldeformering och går enkelt att massera till en rak eller konkav form beroende på önskat monteringstryck.

Visa mer

Jag gjort egen ritning på I/O panelen. enligt mig saknas viktiga mått på den du länkar och inga toleranser. Reserverar att något fel kan ha smugit sig in, men ska vara enligt standard så gott det går. Toleranserna är korrekta som står 0,2 på, resten hittade jag inte bra toleranser på, men håller du dig inom 2 tiondelar ska det fungera. Grafikkortet vill ha 0,5 i mellanrum (är två bockade flikar på PCI plåten ). Hoppas jag inte gjort ritningen för rörig, men är en konst få det bra Har även själva ritningen tillgänglig om ni vill ha den.

Senast redigerat 2018-11-30 22:06: Ändrade ritningen lite :) hoppas den blir bätttre och tydligare
Skrivet av Broken-arrow:

Jag gjort egen ritning på I/O panelen. enligt mig saknas viktiga mått på den du länkar och inga toleranser. Reserverar att något fel kan ha smugit sig in, men ska vara enligt standard så gott det går. Toleranserna är korrekta som står 0,2 på, resten hittade jag inte bra toleranser på, men håller du dig inom 2 tiondelar ska det fungera. Grafikkortet vill ha 0,5 i mellanrum (är två bockade flikar på PCI plåten ). Hoppas jag inte gjort ritningen för rörig, men är en konst få det bra Har även själva ritningen tillgänglig om ni vill ha den.
https://i.imgur.com/yQI5w81.jpg

Tur att jag inte är din ritningsgranskare, hade blivit mycket rödpenna på den där^^

I övrigt en jäkligt schysst guide!!

Skrivet av bardbard:

Tur att jag inte är din ritningsgranskare, hade blivit mycket rödpenna på den där^^

I övrigt en jäkligt schysst guide!!

Ja guiden är bra

Kom gärna med tips (har faktiskt gått viss ritningsutbildning, men det var i skolan och det var ingen lång kurs). Läser och tolkar ritningar på jobbet, men som tur är gör inga egna Kan ju ta det i PM, så kan jag försöka fixa bättre ritning.

EDit ändra ritningen lite hoppas den blir tydligare och bättre, kul och veta vad du inte tyckte blev bra.

Senast redigerat 2018-11-30 22:08

Fan va cool design!

Sitter själv och småskissar på mitt första egenbyggda chassi

Ser fram emot de färdiga resultatet!!

Riktigt nice! Tack för inspirationen, och bra guide

Skickades från m.sweclockers.com