SVT granskar kravbrev till misstänkta fildelare – 35 000 skickas ut under 2018

https://www.dn.se/ledare/signerat/lisa-magnusson-betala-inte-...
Lisa Magnusson 2018-05-28
Det är nu nio år sedan Ipred trädde i kraft. Denna lag gav nöjesindustrin rätt att begära ut identiteten på internetleverantörernas abonnenter och sedan kräva dem på pengar för blotta misstanken om upphovsrättsbrott – helt utan att blanda in rättsväsendet. Det var högst oslugt att rösta igenom detta, men så skedde ändå.
De ansvariga försäkrade att industrin absolut inte skulle sätta efter vanligt folk som tjyvladdat ned någon enstaka film, nej, faktiskt slog lagen fast att nedladdning av ett fåtal verk inte skulle räcka. Ipred var enbart ett sätt att komma åt affärspirater som olovligen spred film och musik i stor skala.
Ni kan aldrig gissa vad som hände sedan. Eller så kan ni det. För om en lag kan utnyttjas på ett annat sätt än tänkt så kommer det förstås att ske, särskilt om det finns hundratals miljoner att tjäna.
I dag, år 2018, skickas kravbrev till just vanligt folk, för just enstaka verk, och det sker i stor skala. Njord Law Firm, som är den största aktören, kommer enligt ”Uppdrag Granskning” att skicka ut 35 000 brev bara i år. Så har Ipred i praktiken blivit nöjesindustrins sätt att runda problemet med att olaglig fildelning är ett mycket mer svårbevisat brott än man i förstone skulle kunna tro.
Folk vågar inte riskera repressalier. De betalar, fastän de är oskyldiga.
Att någon laddat ned ett verk med ett visst abonnemang bevisar nämligen ingenting. Särskilt inte om det rör sig om ett öppet nätverk, som vem som helst kan ansluta till. Men genom utpressning kan man komma långt, inte minst med hotet om rättsapparaten som tyngd. Folk vågar inte riskera repressalier. De betalar, fastän de är oskyldiga. Det borde de inte göra. För hittills har inte en enda obetald bot gått till domstol.
Det är ett stort problem att politiker sitter och stiftar lagar på områden de inte förstår sig på, än mindre bryr sig om. Med Ipred-lagstiftningen ser vi konsekvenserna av detta.

(Artikeln är låst och kräver prenumeration men samtidigt är budskapet så viktigt att jag hoppas det är ok att jag återger artikeln i sin helhet. Att de advokatbyråer som nu skrämmer tiotusentals små misstänkta fildelare med hot om rättsliga åtgärder och betalningsansvar för belopp som ligger långt över vad som hittills gällt för enskilda intrång i upphovsrätt är ett skrämmande missbruk av Ipred-lagstiftningen. Detta var inte syftet från början med lagstiftningen vilket framgår av artikeln ovan).

Sannolikt är att de begärde ut informationen för ett bra tag sedan och sedan väntar maximal tid innan de skickar brevet i förhoppning att användaren ska bli mera osäker på om de har laddat ner filmen eller inte. Preskriptionstiden för piratkopiering är normalt 2 år.

Har du någon gång fått ett brev från din ISP angående att de har lämnat ut information gällande dig/ditt avtal till en 3:e part?
Om inte kan det ju vara aktuellt att upprätta en polisanmälan mot operatören för att ha brutit mot plikten att informera dig om utlämningen.

Det är en ren och skär lögn från Telias sida, möjligt att de har slutat efter den 25:e Maj men de har i alla fall tidigare lämnat ut uppgifter i enlighet med IPRED. Detta är rätt väldokumenterat:

https://digital.di.se/artikel/telia-tvingas-lamna-ut-uppgifte...

De har tvingats att lämna ut uppgifter ett antal gånger:
https://utpressningskollen.se/?event=find&provider=telia

Det är nog snarare "aldrig fram i tiden". Girigheten styr. Se bara på Disney, till exempel. Men filmrättigheter är överlag väldigt snåriga, tyvärr.

Skickades från m.sweclockers.com

Hur har bredbandsoperatörerna möjlighet att lämna ut vilken abonnent som haft viss ip-adress vid viss tidpunkt både ett och två år tillbaka i tiden?
Kammarrätten fastställde ju 7 mars 2017 att bredbandsleverantörerna endast får lagra uppgifter under en viss tid för vissa andra ändamål än brottsbekämpning, till exempel uppgifter som behövs för att kunna fakturera slutkunder eller betala samtrafikavgifter till andra operatörer. Det bör alltså vara fråga om att uppgifter bara får lagras under högst några månader.
Om man skulle få meddelande från sin isp (i mitt fall Com hem) om att de lämnat ut mina kunddata på begäran av en av dessa advokatbyråer och det visar sig att förlikningserbjudandet gäller en påstådd fildelning säg för ett eller två år sedan, ska man då kunna anmäla operatörern för brott mot Lagen om elektronisk kommunikation, PUL/GDPR eller liknande?
Datalagringen i bemärkelsen generell lagring av trafikdata enligt det ursprungliga Datalagringsdirektivet från 2006 får ju inte förekomma längre så det borde ju omöjliggöra utlämnande av kunddata för så gamla trafikkhändelser som ett eller rentav två år tillbaka vilket verkar förekomma i advokatbyråernas listor hos Patent- och marknadsdomstolen.
Synpunkter på detta?

Kammarrätten fastställde endast att Datalagringsdirektivet var olagligt och att staten inte kan kräva att internetleverantörer lagrar trafikdata allmänt och ospecificerat i brottsförebyggande ändamål. Vilket innebar att Tele2 och Bahnhof, kanske även andra slutade att lagra trafikdata.

Internetleverantörerna är dock inte förbjudna från att lagra trafikdata på eget initiativ och om de på eget initiativ lagrar trafikdata kan rättighetshavare fortfarande begära ett informationsföreläggande enligt Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 7 Kap 53 c § och internetleverantören kan då tvingas att lämna ut informationen.

Dock så är de enligt samma lag 53 f § skyldiga att informera dig inom 30-90 dagar att din information har lämnats ut.

Hur det fungerar efter GDPR är jag osäker på men rimligtvis borde det förhindra att internetleverantören lagrar trafikuppgifter som inte är strikt nödvändiga.

Kan ju vara så njord lagar uppgifter dom fått ut

@Drakan:
Så internetleverantörerna lagrar trafikdata på eget initiativ utöver sin skyldighet enligt lag i syfte att kunna tillgodose upphovsrättsinnehavarnas önskemål enligt Ipred?
Vad har de för intresse att lämna ut sina kunders uppgifter när det rör sig om rättighetsinnehavarnas missbruk av Ipred? Denna lag var aldrig tänkt att användas mot enskilda privatpersoners tillfälliga nedladdningar eller fildelningar utan endast mot mer omfattande brott mot upphovsrätten i vinstsyfte.
Är bredbandsleverantörerna kanske rädda för repressalier från filmbolagen, producenterna och distributörerna om de inte samarbetar? Man kan ju misstänka det. Nätoperatörerna blir ju mer och mer lierade med innehållsleverantörena nu t ex Com hem/Tele2 och Telia/TV4-CMore. Kanske bäst att inte reta upp de som fyller kanalerna med ljud och bild.

Om man tar som exempel målet med nr
https://www.bahnhof.se/filestorage/userfiles/Spridningskollen...
som inkom till rätten 2017-02-14 och avslutades 2017-06-29 med uppmaning till Com hem att inkomma med
kunduppgifter enligt listor på fildelningar en del så gamla som juni 2016.
Com hem levererade sedan till Njord uppgifter om 3916 kunder.
Jag undrar varför Com hem över huvud taget under sommaren 2017 hade möjlighet att matcha årsgamla ip-nummer med kunddata när det inte längre var nödvändigt för Com hem att ha tillgång till dessa trafikdata eftersom det inte (längre) fanns någon datalagringsskyldighet. Bolaget hade haft möjlighet att helt enkelt radera dessa äldre data rullande och endast behålla vad som behövdes för internt bruk dvs de senaste månaderna.
Edit:
Beslutet gällde att Com hem inte behövde utlämna information äldre än tre veckor från det interimistiska beslutet 2017-02-22.
Man kunde alltså bortse från alla önskemål om januari 2017 och hela 2016.

Enligt protokollet hävdade Com hem att dom inte hade något lagrat så långt bak i tiden. Sen kommer jag ihåg hur mycket gnäll från IPS:er att datan skulle sparas i 6 månader (kostade mycket pengar), frågan är hur rättssäkert dom fått tag i uppgifterna eller tar dom äldre uppgifter på en höft (IPS)?

Bara för dom inte kan få domstolen att förstå att äldre data inte finns (vad jag fattar det som, snabbläste bara), IPs verkar inte velat överklaga och bråka mer. T.ex finns det ett rättsfall i Norge när det gäller pedofil härva och en svenska var med tydligen (men hade gått över 6 månader så inget kunde göras). Så frågan är om comhem är unika i detta (för har dom datan kvar bör även polis få tillgång till detta)?

@Broken-arrow:
Ja, jag såg att Com hem inte är skyldigt att lämna ut information äldre än tre veckor efter det interimistiska beslutet som domstolen fattar när ansökan kommit in. Alltså kan man helt enkelt bortse från begäran om information avseende tidigare datum dvs januari 2017 och hela 2016.
Om sedan advokatbyrån skulle anse att viss ip-adress även hör till viss namngiven kund vid äldre händelser är en annan sak. Själv har jag haft samma publika ip-adress hos Com hem i flera år trots att Com hem tillämpar dynamisk ip-tilldelning och inte statisk.

Om man lyssnar på politikerna så var lagen "aldrig till för att jaga gemene man", men alla visste redan när lagen infördes att det var precis så det skulle bli och att det var lagens egentliga syfte. Annars hade de ju sett till att småskaligt upphovsrättsbrott inte uppfyllde kraven för att kunna kräva ett informationsföreläggande.

Nej internetleverantörerna lagrar inte trafikdata för att kunna tillgodose upphovsrättsinnehavarnas önskemål, de gör det av andra anledningar. Men som en konsekvens så är trafikdatan även tillgängliga för rättighetsinnehavarnas syften nu när de inte finns möjlighet att ha en skyddad "LEK-zon" som Bahnhof tidigare hade.

1. För att de är bekväma, de var fram tills nyligen skyldig att spara uppgifterna och om man får tro staten så luktar det ju att en ny lag är på väg, så varför spendera pengar på att riva ner något som man inte måste om de ändå måste bygga upp det igen ett par månader senare.

2. För egen intern felsökning, kundutrustning gör en himla massa "konstiga" saker ibland och om man vill kunna isolera vilken kundenhet som inte beter sig så underlättar det med spårbarhet.

3. PR, ingen bryr sig särskilt mycket när Telia lämnar ut uppgifter förutom de som drabbas. Men det skulle ta hus i helvete om Telia raderade uppgifter som skulle ha kunnat leda till att någon greps för barnpornografibrott/terrorism etc.

@Mikaelmannen:
Rättegångsbalk (1942:740) 18 Kap. Om rättegångskostnad
1 § Part, som tappar målet, skall ersätta motparten hans rättegångskostnad, om ej annat är stadgat.

Även vid förenklade tvistemål så gäller mig veterligen den principen, däremot så är de kostnader som den vinnande parten kan hävda väldigt begränsade, t.ex. endast 1 timmes rättslig rådgivning. Så de kan inte komma dragandes med advokatkostnader á 200 timmar för att salta fakturan.

Det är domstolen som sätter eventuella bötesbelopp, så den kärande parten kan nog kräva 10 miljoner men det är ytterst osannolikt att domstolen skulle sätta det slutgiltiga beloppet så högt om inte den kärande parten verkligen kan visa att de faktiskt har lidit förluster á 10 miljoner till följd av den svarande partens gärningar.

Skulle de förlora i rätten så kan inte de som redan har accepterat ett förlikningserbjudande helt plötsligt häva en sådan förlikningsöverenskommelse. Däremot så riskerar de ju att sätta ett prejudikat som kan användas vid framtida tvister.

Nej vi har ingen angiverilag i Sverige, däremot så ska saker inte bevisas bortom alla rimliga tvivel i civilmål utan endast till 51%, dvs att du bevisar att din story är mer sannolik än motpartens.

OBS! IANAL