Swepiracy-grundarens skadestånd sänks – från 1,7 miljoner till 400 000 kronor

Det var inget mer han dömdes till? Det brukar inte vara enbart skadestånd till brottsoffret?

Jo men det är inte relevant för tråden, eftersom vi diskuterar skadestånd
Se Svea hovrätt B7073-17

Ekonomisk brottslighet måste tas på allvar. Annars slutar alla betala och vips så finns inga pengar kvar till någon utredning överhuvudtaget...

Skämt(?) åsido så tycker jag verkligen inte fildelare jagas? Vet inte en enda i min bekantskapskrets som ens nämnt att de eller deras vänner blivit bötfällda.

Vore faktiskt intressant om de under ett år jagade pirater fullt ut - bara för att få svaret på vad som egentligen är rätt bland alla teorier kring vad som händer. Slutar folk dela när många åker dit? Vad händer med försäljningen? osv

Det är alltid relevant att berätta hela sanningen.

Och vad ska inte tas på lika stort allvar menar du?

Är inte det jag pratar om. Det jag undrar är över vad folk tycker som ska hända med dessa personer.
Folk har ju problem med att dom får fängelse och att dom får betala skadestånd. Snackar inte om att polisen kan lägga resurser på detta. Jag vill veta vad dessa personer tycker att straffet ska vara

Mina brott! Du missförstod nog. Jag skrev i svar till en som ville prioritera bort fildelningsbrott till fördel för annat. Gav därefter en orsak till varför det inte alltid är så enkelt...

Där blir det en mer intressant frågeställning. Den striden är inte över ännu och den diskussionen behövs absolut i fler vändor både bland folk, folkvalda och i våra rättsalar!

Hur blev det 25 miljoner i skadestånd? Ja jag vet inte men jag antar att följande ligger till grund:
Upphovsrättsinnehavarna har satt en prismodell till biograferna som bygger på att de betelar en fin slant per visning. Skulle man norpa filmen och starta svartbiograf utan att betala för sig så kan upphovsrättsinnehavaren kräva in samma slant per visning i efterhand i domstol. Ja det spelar egentligen mindre roll om man har upprättat en svartbiograf eller ej. Förser man andra med filmen som någon slags ditributör så kommer man kunna bli ersättningsskyldig med samma prismodell per visning som för övriga biografer i efterhand. Eller ja, kanske även en del extra i avgift så man brutit mot upphovsrättsinnehavarens regler för verket.
Hur många har då sett filmen? Ja det finns det ju nedladdningsstatistik på som man utgått ifrån. So far så ser jag logik i ersättningsmodellen. Det spelar ingen roll huruvida det finns ett samband mellan torrentspridningen av filmen och förlorade biointäkter eller ej. Det finns en betalningsmodell som upphovsrättsinnehavaren har som krav om man ska distribuera filmen och om man inte följer denna så kommer man ändå kunna bli ersättningsskyldig med samma prismodell i efterhand. Too bad om man då inte ens tagit betalt för filmerna man egenmäktigt vidaredsitribuerade.
Var blir det galet då? Ja det är väl kanske där man sätter en person att vara ansvarig för alla nedladdningar som skett via en torrent. Ansvaret borde vara fördelat på fler personer då delningen inte bara gjorts av en person.
Ganska svårt att få till hållbar juridik kring torrentsystemet för detta men den delen rättfärdigar i sig inte att hela skulden läggs på en person kanske. Men så är det väl lite så kanske att har man varit först att distribuera detta till marknaden så kommer man få ett stort ansvar här och därför ska man vara försiktig när man leker med denna eld. Många underskattar potentialen och ansvaret man tar på sig när man kringgår upphovsrätt.

Nu låter det kanske som att jag tycker att allt verkar vara frid och fröjd med de stora skadeståndsbeloppen, men så enkelt är det inte ;). Ovan är bara en möjlig förklaring till varför skadeståndskravet ser ut som det gör.
Rimligare vid skadeståndskrav är att man utgår från vilken skada man faktiskt gjort och det är väl detta som ska ersättas. Men hur tar man fram ett sådant värde? Det är i praktiken inte möjligt att göra. Eller det kanske det är, men jag kan inte komma på något sätt att räkna fram sådana siffror som går att verifiera per film.

Men ja, kom gärna med förslag kring modeller för att värdera skadan som orsakas. Det här är jätteintressant!

Jag säger inte att personer som blir fällda för upphovsrättsbrott ska gå utan straff. Men på något sätt verkar det vara en helt annan ekonomisk straffskala här, som inte är jämförbar med andra brottstyper. Det är minst sagt förvirrande ur ett moraliskt perspektiv och får mig att fundera både en och två gånger om hur rättssäkerheten ser ut och vilken makt vissa industrier har att själva sätta belopp.

Ur mitt perspektiv känns det meningslöst att ge någon en summa som vederbörande omöjligen kan betala av under hela sin livstid. Samhällsvinsten blir oförändrad om vederbörande får 25 miljoner eller 25 miljarder i skadestånd, om pengarna ändå inte kan bringas in.

Tvärtom tror jag att det kan ha en negativ effekt. Om du redan har 97 triljoner i skulder, vad finns att förlora på att begå fler upphovsrättsbrott? Mer skuld? Vad är ditt incentiv att jobba vitt, när du ändå blir utmätt och aldrig kan betala av skulden?

Det är simpelt att tänka att de som som är skyldiga ska straffas enligt öga för öga, tand för tand, men det är desto mer komplicerat att se på den totala samhällseffekten av straff. Att företaget kan beräkna ett absolut belopp på skadan är i min mening irrelevant om man inte väger in hur stor skada det faktiskt gjort på företaget. Är det någon som behöver förlora jobbet? Kursar hela verksamheten?

Jag anser att man behöver ett större perspektiv. Vilken samhällsskada har brottet? Vilken företagsskada har detta? Hur stor skada gör straffet på den skyldiga individen? Man måste vikta ihop dessa tre och i fallet med upphovsrätt känns det som man fullständigt fastnat i den absoluta företagsskadan, inte den relativa.

Sen är det just hur straffskalan ser ut relativt mot andra brott. Exempelvis våldsbrott som tidigare nämnts.
Skulle man se till helhetskostnaden på ett våldsbrott är den mycket högre än skadestsånden, eftersom våldsbrott vanligtvis involverar psykisk skada som både har ett faktiskt pris på välfärden, eftersom vården behöver nyttjas samt ofta även i privat sektor, då chock, ptsd och dylikt minskar benägenheten att handla. På lång sikt sänker den här typen av brott tillit och gör oss mindre benägna att göra affärer som kräver tillit. Min poäng? Skulle man börja sätta schablonkostnader på våldsbrott på samma sätt som de sätts på upphovsrättsbrott skulle skadestånden börja spela i samma liga. Då offret inte bara är vederbörande, utan även samhället i stort.