Tekniska engelska termer i svenskan – åsikter?

På den tid det talades keltiska och latin i nuvarande England så fanns inte Engelska som språk.
Engelska är mycket riktigt ett germanskt språk och kom till de brittiska öarna på 400-talet eller däromkring när diverse germanska stammar flyttade in. Främst bland dessa var anglerna och saxarna. (Därav beteckningen anglo-saxisk). Det är från anglerna som namnet England kommer, och det är från deras dialekt som språket Engelska utvecklades. Efter att normanderna erövrat England på 1000-talet så blev det ett stort inflytande från den tidens franska - eftersom normanderna var franskspråkiga.
Liksom i de flesta andra europeiska språk så lånades många ord in från latin och grekiska under årens lopp.
Under 1600 till 1800-talet så kom många ord från franskan till både engelska och svenska och andra språk också. Detta eftersom Frankrike var en stormakt då och de flesta bildade människor i Europa lärde sig franska på den tiden.

Röstade på översätt, men tycker ändå det beror lite på.

Ironman eller Stålmannen

oh wait.....

Latens och Latency härstammar från latin "latens"

Där det är viktigt att termer ska kunna böjas och användas löpande i svensk text är det bra med professionella och noga genomtänkta & smidiga översättningar, helst introducerade av en centralorganisation, typ gamla Terminologicentrum men med bredare stöd och större genomslag.

När termer inte behöver böjas, kanske ffa förkortningar, går det bra med engelska.

Det är stor skillnad på en Fladdermusfåtölj och en Batmanchair så man måste översätta för att sitta rätt.

Så har det väl egentligen alltid varit.

Iron = järn

Steel = stål.

Det finns i princip ingen keltisk påverkan på engelskan under fornengelsk tid. Möjligen kan "pågåendeformer" komma därifrån, men i övrigt inget. De lånord som finns är från mer eller mindre modern tid, senaste 500 åren.

Jag må vara en arg surgubbe men det är sant. Ungdomarna av idag har bedrövliga språkkunskaper.

Det förklaras ofta med att bolaget i fråga har filialer i andra länder, och koncernspråket är engelska. Då får man helt enkelt en titel på engelska inom bolaget, och den används sen även i yttre kommunikation även i ett land där det finns motsvarande titel på lokala språket. Vi har det så.

Beror på vilken tidsperiod som avses.
Serien från 60-talet? Läderlappen.
Filmerna från Tim Burton och framåt? Batman.

På själva sakfrågan;
Jag säger att det beror på den tänkta publiken. Om du använder engelska facktermer när du skriver för andra nördar, kör hårt. Alla kommer förstå vad du menar och behöver inte avsätta tid på att fundera ut vad "strålspårning" avser i deras väldigt anglocentrerade språkvärld.
Om du däremot ska skriva om konceptet i en insändare, eller allmänt mer tillgänglig text där mottagarna inte nödvändigtvis är på samma nivå som tidigare publik, så är det fullt rimligt att skriva den svenska varianten med engelska originalbegreppet i parentes för den som vill googla vidare senare.

Rent generellt tycker jag det är värdelöst med översättningar på tekniska termer.

Strålspårning är ett bra exempel på meningslös översättning.

Vad är skillnaden? IronMAN, stålMANNEN.
Järn + Människa (bl.a. kolatomer) innebär stål i slutändan ändå.

Terminologi väljer jag baserat på mottagare av informationen men håller mig oftast mest till svenska men med hänvisningar till skisser mm som har officiell terminologi.

Är det en dokumentation och målgruppen kollegor inom samma kompetensområde använder jag fortfarande oftast ej specifika termer utan beskriver vad termen betyder i läsbar svenska men att jag kan komplettera med skisser mm med engelsk terminologi.
Sedan finns ju namn på tekniker och tjänster som självklart behandlas som namn.

Är det ett mer inofficiellt dokument så kan jag slarva bäst jag vill med att blanda svenska och engelska termer. Som i trådar här på SweC blandar jag fritt.

’Man of Steel’

Använder nästan uteslutande engelska, men till stor del för att jag nästan alltid jobbat i bolag som haft engelska som koncernspråk eller haft kunder osv som gjort att saker ändå behöver skrivas på engelska. Om jag någon gång talar med icke insatta så nämner jag nog först det engelska namnet (så de känner igen det i framtiden) och sedan går jag vidare och förklarar vad det är och om lämpligt namn finns säger vad det heter på svenska.

Om målet sen istället är att det ska vara tekniskt korrekt, så är det sällan en översättning duger

En bra översättning kan absolut vara tekniskt korrekt. Eller visa ett exempel på en text som inte kan översättas!

Alternativ 2 helt klart.