Hur investerar ni?

@Aphex: Det finns alltid en risk med investeringar. Med samma logik bör jag absolut inte köpa mig en bostad heller, iom hur den svenska bostadsmarknaden anses vara bland de mest riskabla i världen. Helt plötsligt kanske den där fonden inte upplevs så riskfylld längre?

Jag menar inte att vara dryg - jag är tacksam för input. Men jag förstår inte var den här upplevelsen av risk kommer ifrån, med tanke på den historiska utveckling vi kan se.

@zarkov: Så hur resonerar ni när vi väljer att investera överhuvudtaget? Hur drar ni slutsatsen att risken för förlust är högre än chansen till positivt utfall, eller vice versa?

Du har helt rätt. Vid en inflation på 2% och med en sparränta på 1% förlorar dina pengar köpkraft över tid. Värt att nämna är dock att inflationen är inte alltid 2%. Just nu ligger den på 0,5%. Riksbanken har som mål att nå 2% per år, ett felaktigt mål enligt mig som Riksbanken i princip själva valt att sluta med också eftersom man inte vill återinföra en negativ reporänta.

När det gäller börsen så beror det delvis på. Hur som helst skulle jag inte sätta alla pengar i ett och samma segment (IT-branschen) utan du bör i så fall fördela ut pengarna över olika segment. Vid en eventuell kraftig nedgång, hur lång tid är du bered att vänta på att innehavet ska återhämta sig innan du måste sälja? Att det gått så fort som det gjort nu är väldigt ovanligt, men en återgång på 2-5 år är ganska vanligt vid ett omfördelat innehav. Investerar du alla pengar i bara IT-branschen kan du gå samma väg till mötes som IT-bubblan på 2000-talet där det dröjde nästan 15-20 år innan innehavet åter fick samma värde.

Anledningen till att rådet ges är att det är riskfritt. Money in the bank. Naturligtvis till en avkastning som är väsentligt sämre än den genomsnittliga avkastningen på börsen. Allt har att göra med din riskprofil. Behöver du pengarna? Hur snart? Vad händer om en tredjedel försvinner - kommer du fortfarande att sova lugnt på nätterna? Skulle du ångra dig mer om du är utanför marknaden och den stiger, eller om du sitter i marknaden och den sjunker?

Huruvida sparkonton ger en realränta på -1% eller 0% spelar inte så stor roll. Om du håller pengarna i madrassen går du miste om 1%, jämfört med att sätta in dem på ett sparkonto med ränta. Frågan är snarast, som du själv skriver, ska du investera i marknaden eller ta en trygg avkastning på sparkonto?

Jag hade cirka 2/3 i marknaden och resten på sparkonto fram till för en månad sedan, nu har jag 1/3 i marknaden och 2/3 på sparkonto. Du kanske kan fundera över att inte investera hela rasket i högrisk, utan att hitta en annan riskprofil?

Tack för bra och utförliga inlägg.
Planen var aldrig att investera allt i en och samma fond/bransch. Fonden jag nämnde var mer som ett exempel på en fond som gått bra. Därmed inte sagt att jag tänker investera allt i den, utan givetvis sprida ut pengarna över flera fonder inom olika branscher.

Men jag tycker ni framför rimliga tankar i frågan. Att portionera upp pengarna i investeringar med olika risk, samt på sparkonto, är nog en klok idé.

För att historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fonden kan lika gärna tappa 50% när du ska köpa din bostad. Värt att nämna är att den fonden nyligen bytt förvaltare...
Värt att tänka på: Går t.ex någonting ned 50% så behöver det gå upp 100% i värde för att vara tillbaka till 0.

Inflationen är inte så hög så på ett sparkonto är det +-0 speciellt bara på ett år.

Sedan kan vi göra ett räkneexempel så kan du bedömma själv om det är värt det:

Summa: 500 000Kr.
Indexfonder, ca 7% i genomsnitt, så efter 12 mån har du tjänat 35 000Kr (Sen får du skatta också...) Ganska hög risk
Sparkonto, 1%, 5000Kr, ingen skatt, ingen risk.
Ny Teknik, svårt att jämföra med en sådan snäv fond men om du ser på grafen: https://www.avanza.se/fonder/om-fonden.html/1933/swedbank-rob... så kan det variera mycket. Tänk om du investerade t ex i Juni 2018 och tog ut i Juni 2019, då hade du bara fått 3% (Och sedan skatt på det) osv. Om du har du och fortsätter satsa allt på ny teknik så kan du ju ha tur och tjänat 50-100 000Kr. Har du otur kan det ta några år tills du har dina 500 000Kr tillbaka. Så frågan är om den risken är godtagbar för dig. Topplån har ganska dyr ränta, men om du har ny teknik fonden i säg 10 år, kanske den vinsten överskrider räntan på lånet och då har det ju varit värt det. Men det kan man omöjligt veta.

Och just ny teknik är främst en Sverige fond inriktad på teknik. Dvs en enskild bransch i ett enskilt land. Så det kan svänga kraftigt.

Håller med om principen, den enda detaljen är att ett sparkonto beskattas med 30 procent (om avkastningen överstiger 100 kr, om jag minns rätt). ISK schablonbeskattas, så avkastningen är inte korrelerad till beskattningen.

Man brukar säga som regel att man max ska ha 10% aktier per år man kan låta aktuellt kapital arbeta. Med din horisont på 1-2 år är alltså allt över cirka 20% i aktier väldigt riskabelt om du verkligen behöver pengarna 2021-2022.

Anledningen är att även om aktier har en statistisk tilt mot att gå upp på sikt så är den eventuella nedgången (volatiliteten) oerhört hög på ett års sikt. Precis som du kan få 45% avkastning är det ungefär lika stor sannolikhet att du kan gå minus lika mycket. Att förvalta hela sitt kapital i aktier med ett års horisont är inte långt ifrån att satsa alla pengar på svart i roulette helt enkelt. Det kan gå både väldigt bra och väldigt dåligt.

Anledningen till att man investerar pengar i aktier på lång sikt är att man får betalt för den kortsiktigt höga risken, vilket är okej om man verkligen är långsiktig.

Det beror på tidshorisont tänker jag. Time in market är grejjen när det kommer till börssparande - vet du att du ska köpa boende om ett år oavsett vad (kanske barn på gång?) så kanske du inte kan vänta ett år eller två till för att börsen ska komma tillbaka. Ska du köpa boende om tio år plus minus så hade jag absolut kört all in på börsen, och trappat ner risken ju nämre den dagen kommer. Typ som AP7 SÅFA gör.

ISK av flera anledningar. Dels slipper du pappersarbete med att deklarera dina affärer (även om de fondaffärer jag gjort har varit förtyckta för AF-kontot, dock inte aktieaffärer), dels för att betala mindre skatt. Med AF-konto skattar du 30% på din vinst medans på ett ISK-konto beräknas skatten som ett snitt av värdet under ett år, av det blir beskattningsunderlaget cirka 1,5% av värdet som du sedan betalar 30% skatt på.

Förväntar du dig att din avkastning är större än 1,49%/år så kommer ISK vara mer förmånligt. Dock är beskattningsunderlaget rörligt och beror på statslåneräntan.

Nån får gärna korrigera mig om jag har fel; men antag att du stoppar in 1000 spänn i en fond som avkastar 8% om året. Efter 10 år är fondandelarna då värda 2158 kr. På ett AF-konto är då din vinst 1158 kronor varav 30% ska du betala i skatt - totalt 347 kronor.

Har du ett ISK-konto betalar du under samma tid totalt cirka 75 kronor i skatt (rätt storleksordning, kanske inte exakt rätt siffra beroende på förenkling vid uträkning)

Nackdelen med ISK är ju om börsen surnar till och tokbackar så ska du fortfarande betala skatt på värdet.

Har jag räknat fel får någon gärna korrigera!

EDIT: Tydligen är underlaget för ISK i år 1,25%, så med det som bakgrund skulle (givet samma regler i tio år) skatten vara 62 kronor över tio år.

Jag tror att problemet är att du ser bostaden primärt som en investering.

Primärt är det ett boende för mig - jag köpte ett boende för att ha någonstans att bo, inte för att tjäna pengar på. Möjligen spara pengar kontra att bo i hyresrätt.

Säg att bostadsmarknaden skulle krascha och vår bostad skulle bli värd 0 kronor så kommer det fortfarande över tid vara billigare än hyresrätt (även om den tiden inträffar lagom tills dess att jag går i pension).

AF går väl om ISK om man i snitt gör en affär per 30 år, så aldrig för 99.9% och besparingen i deklarationen är värt mycket för mig.

Egentligen är väl uppdelning relativt lätt idag.

AF: Räntefonder
ISK: Svenska aktier. Samtliga aktiefonder
KF: Utländska aktier då banken förr eller senare fixar tillbaka källskatten från utdelning för dig. (Du kan även få tillbaka källskatt på ISK men finns en hel del förbehåll för din övriga ekonomi så inte värt besväret att inte ha ett KF.)

Köpte lite intel nu. Det intressantaste som hänt sen skylake

ISK skulle jag ha föredragit, men det beror ju lite på hur du bedömer att ditt sparande kommer att se ut. AF har den fördelen att du kan kvitta förluster mot vinster. ISK har den fördel att du inte skattar vid vinst, utan istället betalar en årlig procentuell avgift av det totala värdet.

Sedan är KF att föredra om du har tänkt investera i utländska aktier.

Om du enbart investerar i svenska aktier hade jag som sagt föredragit ISK med nuvarande regler. Det är skönt att slippa behöver deklarera vinsterna också.

Bara för gällande året väl? Vill minnas att Skatteverket inte låter en kvitta mot tidigare års förluster, vilket är lite kass imo.

Det vore absolut inte statens fel. Det är däremot ett väldigt ensidigt regelverk, är vad jag säger. Vidare kan man inte alltid fritt välja mellan AF/ISK.

@serdyllon: KF är väl fördelaktigt främst vid utdelning. Om det inte är utdelningsaktier kvittar det nog.

När jag ska ligga långt på marknaden. Tumregeln som någon nämnde innan, kör 10% aktier per år du kan vara utan pengarna. Min pension kör jag 100% aktier då det är runt 40 år dit. För min husbudget kör jag 75% aktier då det är runt 7-8 år dit. (så nästa år ombalanserar jag till 65%, året efter det 55% osv).

Du får räkna per andel.
Säg att dina 20000 är 100 andelar som kostade 50 styck att köpa.
Då har du 15.000 i vinst och betalar skatt på det, dvs knappt 5000.

I det här fallet låter det som att schablonmetoden kan vara ett bättre alternativ, isåfall räknar du inköpskostnad som 20% av nuvarande värdet.

Rovio?
Do tell me more ;).
Jag har inte kollat på dem på ett bra tag.
Tänkte att deras glansdagar är över. Men här fanns det tydligen intresse vilket lät spännande!

Jag skulle vilja köpa japanska aktier, men på Avanza är lägsta courtage 750 kr. Finns det något vettigt sätt att köpa japanska aktier?