Dör en CPU någon gång?

Skrivet av KorpiSavu:

@Aka_The_Barf: Haha nej jag vill nog använda min PC till annat

Vadå, har du inte flera pc's? Man kan vara nörd eller NÖRD 😆

@Aka_The_Barf: Haha sant

Skrivet av medbor:

Hög volt ger mer strömläckage och värme. Strömläckage gör att atomer riskerar att flytta sig och fylla hål med lägre potential, men tror inte det är ett allvarligt problem vid dessa spänningar.

Du tänker inte på elektroner?

@medbor: Så rent teoretisk är det bäst för processorn att alltid ha igång datorn och i kombination med en tyst fläktkurva inställd i BIOS? Det vill säga att den går på lite högre temp idle i och med lägre RPM men går till max RPM vid hård belastning

Skrivet av KorpiSavu:

@medbor: Så rent teoretisk är det bäst för processorn att alltid ha igång datorn och i kombination med en tyst fläktkurva inställd i BIOS? Det vill säga att den går på lite högre temp idle i och med lägre RPM men går till max RPM vid hård belastning

Exakt! Dock är det inte praktiskt att ha datorn igång i all framtid för att förlänga livslängden marginellt. Elektroniken är ju dessutom byggd för att power-cyclas av vanliga konsumenter så att du ändrar ditt användningssätt kan inte ses speciellt rationellt.

Skrivet av KorpiSavu:

@medbor: Så rent teoretisk är det bäst för processorn att alltid ha igång datorn och i kombination med en tyst fläktkurva inställd i BIOS? Det vill säga att den går på lite högre temp idle i och med lägre RPM men går till max RPM vid hård belastning

För processorer skulle jag inte oroa mig så mycket; de har en "underfill" mellan kislet och kretskortet som ska skydda mot skador från de olika materialens olika utvidgningskoefficienter. Detta är dock inte fallet för grafikkort där själva grafikprocessormodulen (kislet och kretskortet som det sitter på) är lött till resten av grafikkortet med en vanlig BGA.

I min samling av 8 trasiga R9 290(X) finns det inte ett enda referenskylaren intressant nog. Får mig att tro att den stora skillnaden mellan idle- och belastningstemperaturen på eftermarknadskylarna gör större skada än 94 °C belastningstemperaturen på referenskylarna. (Eftermarknadskylarna ligger runt 30 grader i idle, jämfört med 60-70 grader för referenskylaren vid idle/videouppspelning.)

Senast redigerat 2020-05-23 20:30
Skrivet av TMG:

För processorer skulle jag inte oroa mig så mycket; de har en "underfill" mellan kislet och kretskortet som ska skydda mot skador från de olika materialens olika utvidgningskoefficienter. Detta är dock inte fallet för grafikkort där själva grafikprocessorn är lödd till grafikkortet med en vanlig BGA.

R9 290X är flip-chip BGA, där finns även underfill mellan kisel och PCB som i sin tur BGA-monteras på grafikkortets PCB.

Skrivet av DavidtheDoom:

R9 290X är flip-chip BGA, där finns även underfill mellan kisel och PCB som i sin tur BGA-monteras på grafikkortets PCB.

https://www.overclock.net/photopost/data/1435308/8/89/892df2da_AMD-Radeon-R9-290-4GB-GDDR5-PCB_69175.jpeg

Ja, precis. Det är underfill mellan kislet och kretskortet som det sitter på, men inte mellan grafikmodulen och grafikkortet där det är vanlig BGA. Processorer slipper BGA-utan-underfill då de sitter i en sockel istället.

Skrivet av TMG:

För processorer skulle jag inte oroa mig så mycket; de har en "underfill" mellan kislet och kretskortet som ska skydda mot skador från de olika materialens olika utvidgningskoefficienter. Detta är dock inte fallet för grafikkort där själva grafikprocessormodulen (kislet och kretskortet som det sitter på) är lött till resten av grafikkortet med en vanlig BGA.

I min samling av 8 trasiga R9 290(X) finns det inte ett enda referenskylaren intressant nog. Får mig att tro att den stora skillnaden mellan idle- och belastningstemperaturen på eftermarknadskylarna gör större skada än 94 °C belastningstemperaturen på referenskylarna. (Eftermarknadskylarna ligger runt 30 grader i idle, jämfört med 60-70 grader för referenskylaren vid idle/videouppspelning.)

Ojj. Ja det är ju intressant

Skrivet av TMG:

Ja, precis. Det är underfill mellan kislet och kretskortet som det sitter på, men inte mellan grafikmodulen och grafikkortet där det är vanlig BGA. Processorer slipper BGA-utan-underfill då de sitter i en sockel istället.

Du tänker så ja. Jag tror dock inte att en sockel speciellt rimligt den minnesfrekvens som GPU:er jobbar med. Lär kräva rejält med handpåläggning för att lösa impedansmatchningen.

Skrivet av DavidtheDoom:

Du tänker så ja. Jag tror dock inte att en sockel speciellt rimligt den minnesfrekvens som GPU:er jobbar med. Lär kräva rejält med handpåläggning för att lösa impedansmatchningen.

Nej, skulle nog bli både problematiskt och dyrt att ha en sockel på grafikkort. Hade dock varit trevligt om tillverkarna hade underfill även mellan grafikmodulen och kretskortet. Lite surt när 2/3 av ens 290(X) går sönder med exakt samma fel (stopkod 43).

Jag har faktiskt aldrig varit med om att någon hårdvara dött på 21~ år nu. Förutom enstaka fläkt eller hårdvara som legat och skräpat oskyddat i en låda eller liknande oanvänt. Men till skillnad från de flesta så slår jag aldrig av datorn och jag tror (vet inte) på grund av för liten "sample" att detta är vad som räddat mina komponenter genom åren. Jag har flera bekanta som tappat hårdvara dock men alla dessa stänger av datorn. Sen har jag haft problem med hårdvara men ingen av dem har slutat fungera eller berott på annat än mjukvara.

Så jag har alltid slagit av strömsparlägen/hybridsparlägen och allt vad det heter och allt har tuffat tåget non-stop. Över 21 år så känns det inte längre som en slump. Det största man slipper vad jag kan föreställa mig är temeperaturförändringarna D.V.S svällning/krympning av lödningar. Att spela ett tungt spel med hög temp på VRM/GPU/CPU och sedan bara slå av datorn påverkar ju lödningar markant, förmodligen spricker de till slut av temperaturskillnaderna.

Hela min hypotes kan ju vara åt helvette och jag har helt enkelt bara haft tur. Men jag kommer forstätta med det. Trots att det kostar lite extra i ström.

Skrivet av hockexx:

Jag har faktiskt aldrig varit med om att någon hårdvara dött på 21~ år nu. Förutom enstaka fläkt eller hårdvara som legat och skräpat oskyddat i en låda eller liknande oanvänt. Men till skillnad från de flesta så slår jag aldrig av datorn och jag tror (vet inte) på grund av för liten "sample" att detta är vad som räddat mina komponenter genom åren. Jag har flera bekanta som tappat hårdvara dock men alla dessa stänger av datorn. Sen har jag haft problem med hårdvara men ingen av dem har slutat fungera eller berott på annat än mjukvara.

Så jag har alltid slagit av strömsparlägen/hybridsparlägen och allt vad det heter och allt har tuffat tåget non-stop. Över 21 år så känns det inte längre som en slump. Det största man slipper vad jag kan föreställa mig är temeperaturförändringarna D.V.S svällning/krympning av lödningar. Att spela ett tungt spel med hög temp på VRM/GPU/CPU och sedan bara slå av datorn påverkar ju lödningar markant, förmodligen spricker de till slut av temperaturskillnaderna.

Hela min hypotes kan ju vara åt helvette och jag har helt enkelt bara haft tur. Men jag kommer forstätta med det. Trots att det kostar lite extra i ström.

Min HTPC (9900k 2080 super) står också på dygnet runtm den går dessutom aldrig i viloläge. Detta har dock inget med livslängd på komponenterna att göra men det är ju bekvämt Det blir ju en och annan omstart ändå.

Edit: Angående strömförbrukning är det så lite så det tror jag inte någon ens märker på en elräkning, speciellt inte om man bor i hus/ större lägenhet

Ganska säker på att min CPU dog i tisdags den här veckan.

Moderkortet visar 00, inga fläktar snurrar annat än på grafikkortet och psu:n. Kopplat ut allt annat än moderbordet, processorn+fläkt och nätagg men ingen skillnad. Moderkortet är en X-99A, processorn är intel. Byggdes 2015 och ja nu 2020 är den död.

Senast redigerat 2020-05-23 21:16

@KorpiSavu: Skillnaden är faktiskt, ja. Frågar du gubben din så är den stor. Men runt en glödlampa ungefär i effekt.

På min 2600K fick jag sänka frekvensen med 100mhz efter cirka 2 år. Annars har jag heller aldrig haft en död cpu.

Skrivet av Vzano:

Du tänker inte på elektroner?

Elektroner är ju det som ska flyttas i en elektrisk krets? Jag förstår inte...

Vid starka strömmar och höga spänningar i extremt små ledare kan materialet i ledaren själv flytta sig till den andra sidan, till exempel koppar eller andra atomer kan då alltså saknas och påverka hur den ledaren beter sig och fungerar efter det.

Angående temperaturändringar så går dom inte riktigt att undvika, även om datorn alltid är igång så kommer olika laster skapa stora temperaturförändingar (varje core som inte används och sedan får AVX last kommer ju direkt öka med iaf 40 grader?)

Skrivet av medbor:

Elektroner är ju det som ska flyttas i en elektrisk krets? Jag förstår inte...

Vid starka strömmar och höga spänningar i extremt små ledare kan materialet i ledaren själv flytta sig till den andra sidan, till exempel koppar eller andra atomer kan då alltså saknas och påverka hur den ledaren beter sig och fungerar efter det.

Jag har inte hört talas om det beteendet men jag studerar om hur partiklar/atomer/molekyler beter sig på mikroskopisk nivå och inte makroskopisk. Vilka andra atomer menar du? metalliska element eller vilket annat element som helst?

Atomer i sig flyttar inte på sig för att att hamna i lägre potential, de omstrukturerar sina orbitaler så att elektronerna befinner sig på lägsta möjliga energinivå genom att oxideras/reduceras, bilda stabilare komplex/strukturer och i slutändan uppnå oktett, 18-eller 16-elektronregeln beroende på element. Om en kopparatom skulle flytta på sig i en ledare så påverkas inte konduktiviteten då metaller beter sig som en stor molekyl på makroskopisk nivå och elektronerna finns fortfarande tillgängliga som ett "havet" av elektroner.

Icke-metaller däremot kan påverka konduktiviteten om atomerna skulle bilda en annan struktur, ett bra exempel är kol. Kol i diamantstruktur är en isolator medan grafit är elektriskt ledande.

Efter en internetsökning handlar strömläckage om när elektroner börjar tunnla genom isolatorer, sannolikheten att elektroner börjar tunnla ökar med ökande energinivå.

Senast redigerat 2020-05-24 15:46
Skrivet av Vzano:

Jag har inte hört talas om det beteendet men jag studerar om hur partiklar/atomer/molekyler beter sig på mikroskopisk nivå och inte makroskopisk. Vilka andra atomer menar du? metalliska element eller vilket annat element som helst?

Atomer i sig flyttar inte på sig för att att hamna i lägre potential, de omstrukturerar sina orbitaler så att elektronerna befinner sig på lägsta möjliga energinivå genom att oxideras/reduceras, bilda stabilare komplex/strukturer och i slutändan uppnå oktett, 18-eller 16-elektronregeln beroende på element. Om en kopparatom skulle flytta på sig i en ledare så påverkas inte konduktiviteten då metaller beter sig som en stor molekyl på makroskopisk nivå och elektronerna finns fortfarande tillgängliga som ett "havet" av elektroner.

Icke-metaller däremot kan påverka konduktiviteten om atomerna skulle bilda en annan struktur, ett bra exempel är kol. Kol i diamantstruktur är en isolator medan grafit är elektriskt ledande.

Efter en internetsökning handlar strömläckage om när elektroner börjar tunnla genom isolatorer, sannolikheten att elektroner börjar tunnla ökar med ökande energinivå.

Vid tillräckligt hög strömtäthet så kan elektronerna "putta" på atomerna så det blir avbrott i ledaren.
Ett par exempel:

https://www.youtube.com/watch?v=tiEEfUXcRvA
https://www.youtube.com/watch?v=OnbBSiXyFHw

Skrivet av Vzano:

Om en kopparatom skulle flytta på sig i en ledare så påverkas inte konduktiviteten då metaller beter sig som en stor molekyl på makroskopisk nivå och elektronerna finns fortfarande tillgängliga som ett "havet" av elektroner.

Jag förstår att en kopparatom inte har någon större påverkan på en makroskopisk nivå, men borde inte förflyttning av flera kopparatomer ha en påverkan? Jag tänker att om tillräckligt många flyttas (teoretiskt) för att ledaren ska bli betydelsefullt tunnare på en plats men tjockare på en annan, lär inte resistansen gå upp lite då?

Skrivet av Ragin Pig:

Jag har aldrig varit med om att en processor dött. Alla andra sorters komponenter har rykt vid något tillfälle men aldrig processorn. Överklockning är dock en annan femma, ingen av mina processorer har körts för varmt eller med högt uppskruven volt. Sånt orsakar degradering om inte annat.

Pga korkad/virrig märkning på moderkortet så fick min K6-2 500 köra övervoltad direkt från början, när jag till slut upptäckte det så gick den inte längre att köra på full hastighet på korrekt volt, och det tog inte länge innan den inte gick att köra på full hastighet alls.
Övervoltningen var dock bara 0.2V, något som i stort sett alla påstår är "helt ok".
Tack vare att det var affären som monterat CPU så fick jag dock halva priset på den Duron 1G som sen ersatte. (och det blev en underhållande diskussion när jag förklarade hur knasig märkningen på moderkortet var, han som monterat stod där och vände och vred på manualen och pappret jag ritat av hur det såg ut på moderkortet, "nääh?" och efter ett tag "men vafaaaan då!" när han själv såg problemet(kollade man inte i manualen(noga), så var jumpersinställningarna i praktiken förskjuten och dessutom vänd 90 grader från jumprarna, så det var svårt att upptäcka också))

Farsans P4 dog helt dock. Den var aldrig överklockad eller övervoltad eller nånting, och det var inte en Northwood heller(en liten, oförutsägbar andel av de hade ju en otrevlig tendens att bara plötsligt sluta fungera). Tror den dog efter 6 år eller nåt.

Ooops, glömde nästan, min ena Athlon XP 2400+ gav upp efter en omstart också(2 st moddade till MP på ett dual cpu moderkort), så den datorn kör med bara 1 cpu sen dess. Det var dock först efter att jag bytt primär dator till E8400, typ 5-6 år efter jag byggde den med dual XP. Maskinen blev också helt stabil med bara kvarvarande CPU i, så nåt problem var det med den redan tidigare, därför svårt att säga om den var ett måndagsexemplar redan från början, om den tagit skada eller nåt, den körde ju ändå ok i ett halvt årtionde.

Har jobbat med drift för ca 40 rack och 100 klienter i ca 5år. Vart med om en trasig CPU under den tiden. Server som började crasha och klaga på minnesmodulerna, men problemet kvarstod efter minnesbyte, efter CPU-byte slutade crasherna. Var faktiskt hyfsat shockad att det var CPU:n då jag aldrig vart med om det tidigare, varken professionellt eller privat.

Tidigare har jag bara vart med om/hört om två scenarion, överklockning som efter ett antal år börjar bli instabil och kräver mer spänning eller sänkning i frekvenser. Eller att man kört väldigt hög spänning genom ett chip.

Senast redigerat 2020-05-24 20:24

Det känns ändå som moderna CPU:er inte håller lika länge som äldre. Processorn i mina Amigor och C64 fungerar fortfarande efter 30-35 år, medan jag har varit med om att nyare processorer blivit instabila så man fått sänka frekvensen med tiden.

Minnet på grafikkort verkar dock vara mest känsligt, har flera gånger varit med om att man börjat få artefakter efter några år, med ett GeForce 256 DDR, ett Radeon X800 XT och ett GeForce 8800 GT.

Skrivet av Vzano:

Jag har inte hört talas om det beteendet men jag studerar om hur partiklar/atomer/molekyler beter sig på mikroskopisk nivå och inte makroskopisk. Vilka andra atomer menar du? metalliska element eller vilket annat element som helst?

Atomer i sig flyttar inte på sig för att att hamna i lägre potential, de omstrukturerar sina orbitaler så att elektronerna befinner sig på lägsta möjliga energinivå genom att oxideras/reduceras, bilda stabilare komplex/strukturer och i slutändan uppnå oktett, 18-eller 16-elektronregeln beroende på element. Om en kopparatom skulle flytta på sig i en ledare så påverkas inte konduktiviteten då metaller beter sig som en stor molekyl på makroskopisk nivå och elektronerna finns fortfarande tillgängliga som ett "havet" av elektroner.

Icke-metaller däremot kan påverka konduktiviteten om atomerna skulle bilda en annan struktur, ett bra exempel är kol. Kol i diamantstruktur är en isolator medan grafit är elektriskt ledande.

Efter en internetsökning handlar strömläckage om när elektroner börjar tunnla genom isolatorer, sannolikheten att elektroner börjar tunnla ökar med ökande energinivå.

I en tunn ledare som inuti en modern krets kan ledarna vara ett fåtal atomer breda då kan det spela roll om fel atomer flyttar sig till fel ställe, och är det för stor potentialskillnad ska väl även atomer kunna tunnla eller åtminstone binda om sig till andra material (dvs att den atom som flyttat sig blivit fri från det material det var bundet till)

Jag vet dock ärligt inte om de spänningar som finns i en normal cpu vid överklockning räcker

Min gamla AMD 965BE snurrar i htpcn ännu, 10år gammal. Enda den inte hänger med i är prestanda och elförbrukning. Men den driver enklare spel galant. Och med en SSD så behöver man sällan vänta. Moderkortet som jag hade till CPU för 10år sen betedde sig knasigt så de byttes ut mot ett begagnat härifrån marknaden.

Skrivet av TMG:

Jag förstår att en kopparatom inte har någon större påverkan på en makroskopisk nivå, men borde inte förflyttning av flera kopparatomer ha en påverkan? Jag tänker att om tillräckligt många flyttas (teoretiskt) för att ledaren ska bli betydelsefullt tunnare på en plats men tjockare på en annan, lär inte resistansen gå upp lite då?

Ja tillslut kommer det göra tillräckligt stor skillnad för att bli ett problem.

Skrivet av medbor:

I en tunn ledare som inuti en modern krets kan ledarna vara ett fåtal atomer breda då kan det spela roll om fel atomer flyttar sig till fel ställe, och är det för stor potentialskillnad ska väl även atomer kunna tunnla eller åtminstone binda om sig till andra material (dvs att den atom som flyttat sig blivit fri från det material det var bundet till)

Jag vet dock ärligt inte om de spänningar som finns i en normal cpu vid överklockning räcker

Skrivet av SAFA:

Vid tillräckligt hög strömtäthet så kan elektronerna "putta" på atomerna så det blir avbrott i ledaren.
Ett par exempel:

https://www.youtube.com/watch?v=tiEEfUXcRvA
https://www.youtube.com/watch?v=OnbBSiXyFHw

Pinsamt att jag inte tänkte över ett elektriskt fält hehe, då har man lärt sig något nytt Förklarar varför dendriter bildas när man laddar Li-jonbatterier med för hög effekt.

Skrivet av Vzano:

Ja tillslut kommer det göra tillräckligt stor skillnad för att bli ett problem.

Pinsamt att jag inte tänkte över ett elektriskt fält hehe, då har man lärt sig något nytt Förklarar varför dendriter bildas när man laddar Li-jonbatterier med för hög effekt.

Dendriter är absolut ett spännande fenomen, men jag hade för mig att det var på grund av kristallisering i elektrolyten, men långt utanför min kunskap. Jag tror inte att katod/anod i sig bryts ner då, utan snarare att kemikalierna i elektrolyten binder sig till elektroderna