2025 kan en liter bensin att kosta 20Kr

Tja..

Öppna exel och kolla vet ja

Ta då in allt runt om kring som kallstarter av bilar mm för att ta sig till pendelparkerinar mm
Resten får du tänka ut själv

Bara för man bor i större städer så bor inte hållplatsen i arslet

Så du menar att barrträd kan, så att säga, dra åt skogen? Bara för att du gillar lövträd bättre betyder det inte att det är en vettig idé att odla lövträd istället. Det vettiga är att odla det man kan hantera och hålla igång med.

Med tanke på att över häften av den odlade skogen i Sverige består av tall och björk tror jag du hänger upp dig lite för mycket på granar. Men visst är det en komplex fråga.

Problemet jag ser här är dock att folk verkar protestera mot skogsbruket enbart för att det går att driva med vinst. Skogsägare behöver också ha marginaler att leva på och så kommer det alltid att vara så länge vi staten inte tar all skog. Om staten tar all skog kommer det dock att bli antingen statligt skogsbruk eller naturreservat, och med tanke på att trä och papper står för den stora biten av våra intäkter från export av råvaror kommer det så gott som garanterat bli statligt skogsbruk med maximerad vinst där det går.

Naturreservat å andra sidan är i allmänhet inget vi borde sträva efter i dagsläget. Staten bryr sig som sagt bara om träd som syns, vilket betyder att inget görs utan att det först påpekas av någon annan. Så vill du göra någon skillnad här får du gå ut i naturreservat och leta efter träd som mår dåligt. Sätt lite press på staten så att de behöver bry sig om skogen de äger. Du kommer att behöva göra det arbete som skogsägare gör, men utan att få betalt. Se upp med stormfällda träd bara, gå aldrig nära rötterna då rötterna kommer att skada dig om de plötsligt välter tillbaka. Ett träd behöver inte se ruttet ut för att gå av och släppa rötterna och många otränade skogsvandrare har råkat illa ut av dem. Läs på och gå inte ensam, en billig radio kostar inte mycket och jaktkanalerna ligger runt 155 MHz om du behöver hjälp.

Problemet här är att det finns ett stort överlapp mellan hållbart skogsbruk och rimligt vinstmaximerat. Är skogsbruket inte hållbart ger det heller ingen långsiktig vinst.

Glesbyggdsbor köper heller inte en ny telefon varje år och en ny bil var tredje. Men äger du skog som du sköter om är du väl per definition mer miljövänlig än om du inte äger någon? Gör du inget för miljön blir det istället en fråga om hur mycket du tar från den utan att ge något tillbaka. Man kan argumentera runt det hur mycket man vill, och det är inte nödvändigtvis fel att ta mer än man ger från miljön heller så länge det finns en total balans, men stadsbor utan den minsta växt bryr sig bara på pappret.

Visst är det så att man inte kan göra alla nöjda. Jag har dock fått uppleva på första hand hur den offentliga delen av stadsplanering går till; behövs det siffror på hur området påverkas tar man de som passar bäst för att få igenom bygglov, offentliga dokument bakdateras, offentliga dokument saknas, etc. Kan inte kommentera i närmare detaljer eftersom det är ett pågående ärende, men det fuskas otroligt mycket med formalia i Stockholm. Hur kan vi ha koll på att det byggs smart när ingen bryr sig om reglerna?

Det borde jämföras med någon betydelsefull siffra. Det går att jämföra vad som helst med vad som helst, men det betyder inte att man får något användbart ur det. Det måste finnas någon statistisk relevans och en sannolik korrelation med det du är ute efter. I denna fråga är det inte ens säkert att det finns något endimensionellt sätt att jämföra data, tvärt om måste luftkvalité just nu jämföras flerdimensionellt med alla variabler som har signifikant påverkan och där är inte ens parkerna en endimensionell variabel (yta räcker inte om de har något annat än linjär korrelation mellan yta och CO₂ -> O₂).

En första åtgärd jag hade börjat med är att sluta med det eländiga vägsaltet. Det förstör fordon genom korrosion (även aluminium) så att fler fordon behöver tillverkas för att ersätta de som hamnar på skroten, det förstör marken så att det växer sämre, det ger is som behöver betydligt mer smältenergi per kilo (stannar kvar längre), det går till skillnad från sand inte att samla upp igen och använda nästa år, och för att hälla salt i såren svider det som tusan om du dimper i backen och skrapar i något. På allt detta blir det dessutom halare när man saltar eftersom yttre gränsskiktet smälter först och gör is till våt is, sand ligger kvar på toppen tills det kommer mer is..

Dubbdäck ser jag ändå som en nödvändighet. Det är bättre att anpassa fordonen efter miljön snarare än att halvt göra tvärt om. Som det ser ut nu rekommenderas dubbfritt trots att de är sämre än sommardäck på allt utom djup snö och is, och där är de bara bättre än sommardäck för att sommardäcken är totalt värdelösa. Även billigaste dubbdäcket ger dig mycket bättre grepp på is än dyraste dubbfria. Djup snö går att diskutera, men hur ofta har vi det i storstäderna ändå? Sanningen att säga kör jag hellre med dubbdäck än på någon, kommer det till kritan på en väg med svart is tror jag de flesta skulle göra samma val.

Det låter onekligen som en ganska speciell och temporär situation. Dåliga nyheter för folk som inte har råd med nya bilar också (vilket är ganska många, alla kan inte köra Nissan Micro).

Utan att veta hur gammal bilen var när du köpte den så säger det mig inte så mycket. Ja, bilar tappar normalt en stor del av sitt värde under de första åren, därför köper man inte en ny bil.
De flesta köper nog inte en bil för en ekonomisk vinst, även om det låter på dig som att vissa elbilar just nu är det under en viss tid : )

En referens vore trevligt. Såg som hastigast efter på Blocket, vad kostade https://www.blocket.se/annons/stockholm/volkswagen_e_up_elbil... ny? Runt 200k?

Jo absolut, men det är inte nödvändigtvis långsiktigt bruk då och det skapar ju risker. Läs exempelvis detta.
Självklart måste de kunna göra vinster, det är inte problemet utan när vinstintresset gör att man inte beaktar riskerna tillräckligt. Samtidigt spelar det väl inte så stor roll för skogsägarna om det allmänna ändå får ta kostnaderna efteråt, som efter Gudrun eller skogsbränderna 2018. Att privatisera vinster och socialisera förluster är förstås en väldigt smart strategi ur företagarnas synvinkel. Exempelvis har man återplanterat gran på 95% av områdena där Gudrun fällde skogen trots att det var just gran som var så känslig för stormvindarna.

Angående andelen av exporten så utgör skogsprodukter en stor del, men långt ifrån störst. Enligt denna artikel så är fördelningen (i miljarder kronor):
Trävaror och kork: 31; Pappersmassa och pappersavfall: 25; Varor av trä eller kork utom möbler: 6,4; Papper, papp och varor därav: 82. Totalt 144 för dessa produkter som till största delen består av skog (pappersavfall och liknande ingår ju också). Fordon för vägar, som exempel, består av 214.
Enstaka träd som har problem är inget större problem i en blandskog, så naturreservaten klarar sig rätt bra.
Tja, logiskt borde det vara så, men skogsbolagen (som många företag) verkar ju inte bry sig om långsiktigheten utan siktar på (relativt) snabba vinster över långsiktiga.
Så glesbygdsbor konsumerar inte som andra?

Man kan förstås diskutera hur man ska bedöma en persons påverkan på miljön, men enklast måste väl vara att försöka analysera hur det hade sett ut om personen inte existerade jämfört med hur det ser ut idag. Alla personer (utom möjligtvis några få naturfolk eller liknande) påverkar ju miljön negativt. Skogsägare planterar inte skog i öknar eller liknande utan det är generellt skogsområden som fanns där långt innan personen fanns och som kommer att finnas långt efter personen har dött, om personen inte gör bort sig helt i sin förvaltning förstås, så att personen existerar gör varken till eller från i den bemärkelsen egentligen. Vad som påverkar är ju personens transporter, konsumtion, elförbrukning och uppvärmning exempelvis och på alla dessa områden utom kanske konsumtionen ligger ju en stadsbo generellt bättre till än en glesbygdsbo.
Jo det är förstås ett problem. Men det ser väl knappast bättre ut utanför storstäderna och då är vi liksom tillbaka i att glesbygdsbor har större boyta som kräver mer och mindre effektiv uppvärmning osv.
Jo, och självklart är luftkvaliteten sämre i städer än i glesbygd, om inte glesbygden råkar ligga nära någon produktionsanläggning eller liknande (tidigare i tråden har det ju påståtts att vår produktion mestadels ligger i glesbygden). Men samtidigt har man ju ansträngt sig på flera områden för att analysera och förbättra städernas luftkvalitet och det går åt rätt håll nu till skillnad från tidigare. Men den lokala luftkvaliteten har ju väldigt lite att göra med klimatförändringar.
Tja, salt har absolut en hel del dåliga effekter. Dock bör man inte överskatta dess påverkan på bilar då elektroniken snarare än rosten är det som gör att en modern bil inte är värd att laga längre i allmänhet. Dels för att rostskyddet har blivit bättre men främst för att bilarna innehåller väldigt mycket mer (dyr och ömtålig) elektronik. Men vägsalt har ju också fördelar, annars hade man inte använt det.
Det finns en tråd för detta här och förstås mängder med diskussioner och artiklar som behandlar ämnet. Sammanfattat kan man väl säga att det viktiga är att man väljer ett bra däck, inte om det är dubbat eller ej. Tester visar på att det är väldigt nära totalt sett för de bästa respektive de sämsta däcken oavsett dubbat eller friktion, men bästa och sämsta områden skiljer ju sig förstås. Dubbat är generellt bättre på is framför allt, men också generellt på helt torr vägbana då de kan göras hårdare än dubbfria. Men för många är kanske inte greppet på is och snö det viktigaste då det handlar om några dagar per år som det är så kallt och man har vinterdäcken på i flera månader. Personligen har jag kört dubbfritt i många år och på senare tid gått över till europeiska dubbfria som är bäst på väta, för vått underlag är väldigt mycket vanligare än snö eller is här. De få dagar det är isigt här kör jag väldigt försiktigt, men de dagarna blir ju allt färre liksom.

Jag har testat dubbfritt vinterdäck på min Elmoped denna vinter och var också riktigt kritisk om detta skulle fungera i Östersund.

Men det jag lärt mig är att det är gummiblandning och mönster djup + lamelldäck som är mjukare och på så sätt greppar otroligt bra.

Hade inte ens kommit på idén att köra med sommardäck på mopeden av Scooter modell och vinterdäcket av dubbfritt modell är bättre på alla avseendena.

Snö funkar utan problem påfryst underlag med hård is inga problem men som alltid på vintern är det viktigaste att läsa av väglaget korrekt och anpassad hastighet efter situation.

På vintern måste man bromsa mjukare, starta mjukare ha en planerad och mjuk körstil och detta har jag automatiskt via att köra lastbil i yrkeslivet.

Lastbil och buss kör enbart dubbfritt i Sverige och tar sig fram på fjällen med smala slingrande vägar.

Man måste lära sig hur fordonets beteende på snö/is och under tiden man gör det köra med betydligt lägre hastigheter tills man gjort det med dom förutsättningar man har.

När man kan detta kan man först öka hastigheten och tänka på grunderna man använder i vintertid.

Så funkar dubbfria vinterdäck på min Elmoped i Östersund så funkar det garanterat på bilen också.

Kan lastbilar och bussar ta sig fram i fjällvärden med dubbfria däck kan man det med personbil också.

Problemet enligt mig är att folk kör med för hög hastighet efter underlaget och ej kör med mjuk och planerad
körning och aldeles för många håller inte tillräckligt avstånd till framförvarande fordon och på vintern måste detta avstånd öka markant pga vinterväglag.

Man kan inte tro att bara för att man har dubbdäck så kan man köra som på sommaren.

Någon kul i tråden sa tänk om vilt kommer upp på vägen hur ska du få stopp på fordonet i vinterväglag och kör jag på mitt sätt med planering så kommer jag klara av det med dubbfria däck och gjort det ofta med lastbil när renar dyker upp på vägen.

Men kommer Söderbon som tror att hans dubbdäck kommer rädda han i hög hastighet och kommer i samma situation kanske reaktionstiden enbart räcker till och inte ens bromsen är ansatt innan han krockar med renarna.

Dubbdäck räddar dig inte dessa situationer utan det är erfarenhet anpassad körning med planering och uppmärksamhet som är viktigaste faktorerna

är det inte så att dubbfria vs dubbade när det är ett par plusgrader, har även dubbade mycket bättre grepp på grund av dubbfria har allt för mjukt gummi? har för mig det gjordes något test med detta för något år sedan? (eller det kanske inte stämmer längre?)

Jag håller med. Dock bör man ju poängtera att lastbilar och bussar klarar sig bättre med dubbfria på grund av deras stora vikt, ett eller några ton per hjul gör stor skillnad jämfört med 500 Kg eller vad man nu har på en personbil. Men det har ju kommit lagkrav på vinterdäck på tung trafik ganska nyligen, tidigare ansåg man att vikten gjorde att sommardäck räckte året runt, men inte längre och det är nog bra.

Dubbfria (nordiska) vinterdäck klarar ju snö väldigt bra, minst lika bra som dubbade däck i samma prisklass, där de inte är lika bra är ju på blankis.