I grunden en bra artikel, men det har smugit sig in en del småfel och onödiga förenklingar.
Som ingenjör med autistiska drag är jag förstås tvungen att ge korrigeringar...
Sida två.
Bildtext till tredje bilden i första bildspelet:
"Definitionen av en likspänning är att genomsnittsvärdet är skilt från noll."
Detta är den slappaste definition jag stött på hittills!
Den ursprungliga och mest stringenta definitionen av "likspänning" är att spänningen är skild från noll och konstant över tid. (Om spänningen alls varierar så blir det växelspänning.)
Den mer generellt använda definitionen är att spänningen aldrig ändrar riktning. (Alltså alltid över eller under noll.)
Genomsnittsvärde skilt från noll innebär bara att där finns en likspänningskomponent i signalen.
Switchade nätaggregat
Som nämnts är i praktiken alla nätaggregat i dag switchade. Bara lågprismodeller med gammal design är inte switchade, och de ska undvikas!
Vad som är utmärkande för switchade aggregat är inte att de innehåller halvledare, utan att de inte riktigt fungerar på det sätt som beskrivs i artikeln. De fungerar i princip så här:
1. Inkommande nätspänning filtreras för att få bort transienter.
2. Nätspänningen likriktas (i enlighet med bild 2).
3. Den likriktade nätspänningen slätas ut med en kondensator.
4. Spänningen switchas med ganska hög frekvens, så att det i princip blir en (pulsbreddsmodulerad) fyrkantsvåg. Det är detta som definierar att nätaggregatet är "switchat". Anledningen till att man använder hög frekvens är att effektförlusterna blir mycket mindre och man kan använda en mindre och billigare transformator. En annan fördel är att nätspänningen inte påverkar utspänningen efter transformatorn, så man slipper den annars obligatoriska väljaren för nätspänning. I princip kan man utan problem köra kragget på 50V likspänning, med enda nackdel att effektiviteten sjunker. (*)
5. Det högfrekventa pulståget transformeras ner till lägre spänning.
6. Därefter ny likriktning och filtrering/utslätning av signalen.
Sida tre, en bit ner:
"Drar grafikkortet 25 A så kommer endast 12V3 och 12V4 fungera på dagens exempelmodell."
Drar grafikkortet 25A (300W) så dras den strömmen från flera källor, och nätaggregatet har dessa fördelade på de olika spänningslinorna. Jag misstänker att på de aktuella nätaggregaten har 12V3/4 (bara) varsin kabel med två 6+2 PCIe-kontakter, eftersom en sådan kan dra max 25A. Har man ett grafikkort med två ingångar kan det vara smart att ansluta två kablar för att fördela strömmen.
"Om du totalt kan plocka ut 400 W från 12 V från ett nätaggregat och övriga spänningar genereras från denna så ska nätaggregatet självklart inte marknadsföras som att det är ett 500 W nätaggregat. Detta då all energi ska matas genom den första 12 V-steget och denna begränsar totalt effektuttag.
Det förekommer dock skojare som gör detta..."
Den enda typ av skojeri jag sett är att man skiljer på vad som kan levereras kontinuerligt respektive som toppbelastning. Ett obskyrt nätaggregat kan marknadsföras som "700W" bara för att det är vad som kan levereras under några sekunder, men inte mer än 450W kontinuerligt. En annan faktor som kan vara tveksam är vid vilken temperatur nätaggregatet klarar att uppfylla prestandan.
Sida 4, formfaktorer, tabell:
ATX, längd >140mm
Fel!
Definitionsmässigt är ATX 140mm långt.
Därtill finns ATX-L som är 160mm långt.
De andra längder som förekommer i praktiken är avvikelser från standard.
Ett mindre vanligt förekommande format är CPX, som togs fram av Antec för ett antal år sedan. Rent fysiskt betydligt större än ATX och användes bara till två modeller av nätaggregat, varav jag har den ena i min dator.
Sida 6, 80 Plus-certifiering, under bilden.
"Vidare krävs det att nätaggregatet kan testas vid båda stora fasspänningarna som används i världen, 110 V och 230 V."
Två fel:
1. Nätaggregatet testas vid den spänning det är avsett att användas för behöver inte klara (att drivas på) båda. (Ansökningsformuläret gäller 115V eller 230V, inte båda.)
Serveraggregat ska (oftast) bara matas med 230V och testas då bara vid denna nätspänning.
Om aggregatet ska certifieras för både 115V och 230V så måste gränserna för effektiviteten klaras för båda drivspänningarna.
2. 110V är inte längre standarden, utan 115V. (Tidigare användes 110/220V, sedan höjdes det till 115/230V för att minska effektförlusten i ledningarna.)
"För en dyr plattform är prispåslaget mellan att ha stöd för 110 V eller ej mer eller mindre försumbart."
Ett switchat nätaggregat har i praktiken definitionsmässigt stöd för ett brett spektrum av drivspänningar. Den enda ekonomiska faktorn att ta hänsyn till är att det kanske med knapp marginal klarar Guld-nivån på 230V men bara Silver på 115V och då inte kan certifieras bättre än Silver.
"Devisen "Försök köpa ett nätaggregat som ligger vid 50 kapacitet vid last" är inte fel, ..."
Återkommer till denna senare (nedan).
"Varför saknar då ett nätaggregat märkningen? Är det för att tillverkaren har sparat in på certifieringskostnaden? Saknas det stöd för en av de två fasspänningarna? Uppnår modellen inte tillräckligt hög verkningsgrad?"
Som nämnts ovan är stöd för ena drivspänningen inte ett skäl.
Sparat in på certifieringskostnaden? Knappast om det är en modell som förväntas sälja i större kvantitet.
Inte tillräckligt hög verkningsgrad? Sannolikast!
Sida 8, Sammanfattning och råd.
"Värdesätt lång garantitid och hög verkningsgrad. Det krävs komponenter av bra kvalitet för att nå hög verkningsgrad så som 80 Plus Guld."
Visst är bra komponenter ett krav för högsta verkningsgrad, men framförallt krävs ett noggrant konstruktionsarbete. Man får betala mycket för den arbetstiden. Tänker man använda nätaggregatet tio år eller mer så kan det vara värt pengarna att satsa på ett aggregat som kostar mer. Ska man byta redan efter tre år räcker vanlig 80 Plus eller 80 Plus Bronze mycket långt!
Mitt nätaggregat har bronsgradering och komponenter i toppklass.
Köp inte ett nätaggregat som inte har någon 80 Plus-certifiering, om du inte vet att det är bra.
"Överdimensionera inte i onödan men räkna inte med någon större ekonomisk besparing bara för att nätaggregatet ligger närmre optimal last om 50 procent."
Det man framför allt ska tänka på är att effektiviteten sjunker mycket vid låg belastning (<20%).
1. Datorns maximala effektbehov (peak) måste vara lägre än vad nätaggregatet (maximalt) kan leverera.
2. Därutöver kan man låta det typiska effektuttaget styra valet av märkeffekt.
Låter du datorn stå påslagen på tomgång större delen av dygnet bör punkt 1. styra valet av märkeffekt.
Om du i stället belastar datorn hårt när den används och annars har den avstängd kan man välja en märkeffekt som ligger en bit (60-100%) över den typiska belastningen.
3. Effektivitet och maxeffekt sjunker lite över tid. Vid långvarig användning (några decennier) bör man ha detta i åtanke.
____________________
(*) En tidigare kollega till mig hittade ett paradexempel på vad switchad konstruktion tillåter i en rakapparat som kunde drivas med "10-230V lik- eller växelspänning".