Kemikalieskatt även för utländska säljare i förslag från regeringen

Jag sa aldrig att alla forskare som publicerar studier, jag sa att 90% av de som publicerar studier som hävdar att sänkta skatter är något som staten tjänar på i längden är det. Det är ett subset av ett subset. Men självklart skulle en ekonom inte se den skillnaden (skämtar)

Jag är mer än gladeligen uppe för att försvara mitt påstående om du väljer att länka några sådana studier, och länka tillbaka studier som bevisar motsatsen. Om tid och lust finns.

Och som sagt, när vi är klar med pajkastningen gällande utbildningar och annat irrelevant, så kan vi gärna återgå till diskussionen i fråga.

Jo, skatterna behöver höjas. Vi är båda överens om att effektiviseringar krävs. På många håll. Jag hävdar dock bestämt att det inte är tillräckligt för att täcka de behov som finns för att kunna skapa en offentlig sektor av kvalité. De 20 miljarder kronor som vi sänkt sedan 2006, tillsammans med de ökade utgifterna och minskade intänkterna på annat håll, kommer inte täckas ens till häflten även om vi effektiviserar och förbättrar. Därmed inte sagt alls att vi måste höja inkomsskatten, det har jag aldrig sagt. Tvärtom finns det sänkningsbehov av inkomstskatten i vissa inkomstintervall. Även om jag ser att t.ex värnskatten definitivt inte behövdes tas bort.

@Mithras: Nu flyttar du ju målet lite när du säger att sänkta skatter är något staten tjänar på. Att tjäna på det är inget jag har påstått heller utan mitt påstående är bara att beskattar du folket för hårt ökar incitamenten att fuska och incitamenten för att jobba minskar vilket skadar tillväxt och i sig skadar inkomsterna. Sen om statens inkomster blir +-0 eller lite lägre av sänkta skatter är en annan sak.
En sänkt inkomstskatt skulle mest troligt vara en +-0 affär.

Lafferkurvan är väl ganska tydlig i sin teori men tyvärr har jag inte tid att sätta mig och läsa igenom studier för närvarande även om de jag tvärkollade abstrakt på tidigare hintade om att vi låg lite höger om den optimala punkten. Det är inte heller direkt en simpel sak att testa i praktiken på makroekonomisk skala då policyförändringar tar tid att påverka befolkningen på grund av osäkerheten. I Sverige är det praktiskt taget omöjligt med regeringar som är relativt fega på båda sidor om mittlinjen och det känns som att alla partier jobbar mer med att behålla makten kortsiktigt än att planera långsiktigt och kommunicera sin plan men det är väl ett sidospår för en annan dag.
På liten skala är det ganska simpelt i teorin och i praktiken däremot. Om du har mer pengar är du mer benägen att köpa en produkt. Håller du med om att man konsumerar mer om man har mer pengar i plånboken?

Värnskatten gav nästan inget till kassan och fick bara personer som nådde upp till den nivån att förhandla efter mer semester istället för lön vid förhandlingar. Semester bidrar inte till produktionen och utvecklingen av samhället och således skulle effekten av att personerna nu får ut mer av lön när dom passerar en brytpunkt leda till att lön er ett attraktivt alternativ. Dessa personer kan alltså tänka sig att jobba mer dagar och bidra till att öka landets BNP. Håller du med om det resonemanget?

Nu bor du också i Stockholm vilket ger dig en liten skev upplevelse av skattens påverkan på din plånbok. Folk norrut skattar väl runt 4-5% mer än dig och det påverkar självklart deras konsumtionsmönster vilket påverkar produktionen och jobben. Jag hade garanterat konsumerat mer om jag fick behålla 5% mer av min lön vilket skulle leda till större efterfrågan och mer momsintäkter till staten. Kommer min ökade konsumtion väga upp de minskade skatteintäkterna? Oklart då det är så många led som påverkas av högre konsumtion i dagens komplexa ekonomi. Håller du med om att en ökad disponibel inkomst hos individen har påverkan i väldigt många led?
Handlaren, tillverkaren, arbetskraftsbehovet skulle alla känna en effekt av att den genomsnittliga Svensken kunde konsumera lite mer.

Ser nu att det är ganska ostrukturerat och raljerande men det är i alla fall någonting att börja med.

@Irre även om jag håller med dig så skulle jag inte hålla med om att kalla Umeå en fattig kommun.

Helt riktigt. Lafferkurvan gällde förmodligen i Sverige under Pomperipossa (80-tal) och möjligen kan man diskutera värnskatten i de termerna. I övrigt är det oftast önsketänkande med föga substans.

Edit: tydligare ordval, lite -> föga
Skickades från m.sweclockers.com

Flyttar målet gör jag dock absolut inte. Jag kanske misstolkar dig när du skriver:

"Det är inte direkt konstigt att de flesta studier på ämnet är överens om att skattetrycket i Sverige är för högt för att vara optimalt och att staten faktiskt skulle tjäna på att sänka skatten långsiktigt."

Men jag läser det som att du definitivt påstår som att staten tjänar på att sänka skatten. Jag är öppen för att jag misstolkar dig, men det är inte ett sätt för mig att flytta målet.

När det gäller Lafferkurvan så är jag av den starka åsikten om att den är ren skit, då jag personligen inte har läst någon studie hittills som inte misstolkar, missbrukar, missar eller rentav ljuger om en eller flera punkter för att få den att fungera. Inte heller har jag hittat krediterbara studier som påvisar dess effekt. Jag har däremot läst flera empiriska studier som visar att det inte går att hitta någon effekt av den. Därmed finner jag det otroligt löjligt när ekonomer låtsas som om den vore en uppenbar sanning.Dess existens berättigas i det närmaste så som religiösa berättigar Gud: Det går inte att bevisa att den inte stämmer, därmed bör den stämma. Med de 100 år av modern ekonomi vi har haft tycker jag dock att det absolut bör gå att bevisa empiriskt rakt igenom. Jag är dock väldigt öppen för att bli länkad till studier som visar att kurvan faktiskt skulle stämma mer än i någon teoribok. Aldrig för sent att lära sig något nytt, så att säga.

Nog om den.
Värnskatten skulle jag absolut inte säga inbringade "nästa inget till kassan". Den inbringade drygt 6 miljarder kronor om året. Visst ser det lite ut i procent (ca 0.5%), men ser man vad 6 miljarder kronor faktiskt är så är det en hiskelig summa:

* Ca 8 500 lärare om året med en lön på 45k eller:
* Ca 15 000 undersköterskor med en lön på 25k eller
* Ja du fattar poängen.

När sjukvården, äldrevården och skolan går på knäna är det absolut sista man bör göra att minska skatten där det faktiskt finns råd att dra in dem. Speciellt i den sits som vi är i nu, där sjukvården måste betala dubbla summor för konsulter och kostnaden per läkare och sjuksköterska totalt skenar. Och då tycker man att det är en bra idé att låta de mest välbärgade människor få lite extra pengar i fickan, som de dessutom inte alls kommer att spendera så som du hävdar, utan mest troligt spara undan dem:

Professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet tycker dock att man samtidigt kan se slopad värnskatt som en stimulansåtgärd som bromsar den ekonomiska avmattningen som Sverige befinner sig i.

– Det kan vara bra tajming, säger han.

Resonemanget bygger på att sänkt skatt ökar hushållens konsumtion. Fast han tillägger att denna effekt troligen hade blivit större om lågavlönade hade fått en lika stor skattesänkning.

– Höginkomsttagare sparar ju en stor del av sin inkomstökning, säger han.

Om nu resonemanget är att få folk att konsumera, och vi vet att låginkomsttagare troligen hade gett bättre effekt, varför sänker vi inte för dem och låter värnskatten vara kvar? När professorn i ekonomi hävdar att höginkomsttagaren skulle spara istället för att slösa, och låginkomsttagaren skulle konsumera mera, då börjar man undra vad i helvete är poängen med att ta bort den. Detta kopplar tillbaka till det jag nämnde innan, det finns behov att sänka skatten i vissa intervall, men främst för låglönetagare då de är mer benägna att spendera, inte för oss/de höginkomsttagare som troligen sparar undan pengarna i fonder eller aktier.

Sedan kan man gå in på diskussionen om att "konsumera mer genom att få behålla mer". Nej, det stämmer inte. Det finns otaliga studier som bevisar att kapital ackumuleras till få individer om det inte redistribueras, och samhället i stort tjänar inte på det. Hade tvärtom varit sant , så hade USA varit världens ekonomiskt mest jämlika land med det mest välmående befolkningen. Det är dessa fundamentala antaganden inom ekonomi som får mig att gå helt koko i huvudet, eftersom de antas vara sanna av samtliga ekonomer men stämmer inte överens med verkligheten, vilket har visats om och om igen i empiriska studier. Likt förbannat håller man sig fast vid dessa ekonomiska teorier. Återigen som religiösa behandlar religion. För att förtydliga, resonemanget stämmer till en viss gräns, därefter faller den isär. Precis som Newtons rörelselag som endast räcker upp till 40% av ljusets hastighet, därefter faller den helt isär. Människan har en toppförmåga på hur mycket hen kommer att öka sin konsumption, därefter är det lagring av pengar som gäller.

Jag hänvisar här till Thomas Piketty, som faktiskt har gjort statistisk analys på empirisk data. Inga abstrakta argument som "Om jag får mer pengar som spenderar jag mer", utan faktiskt data samlad och analyserad över 100 års tid som visar att detta inte stämmer. Nog en av de bästa nationalekonomer jag känner till, som dessutom är uttalad kapitalist. Likt Lafferkurvan visar han varför Kuznetskurvan är BS.

Till sist: återigen det här med dina antaganden. Jag har bott i Stockholm i drygt 10 år, men roligt och ironiskt nog växte jag upp i Umeå och har bott där länge, och har dessutom spenderat ca 8-9 år i Malmö. Jag har således upplevt alla typer av olika skattetryck och sett vad de ger för effekter för samhället man bor i. Min bild är således absolut inte skev, tvärtom har jag ganska bra bild av spektrumet.

PS. Detta förvandlades till en rolig diskussion, jag uppskattar att vi kunde komma till den punkten Mitt inlägg blev också lite disträ ihopplock av olika tankar, hade önskat att jag kunde sätta mig ner ordentligt och ge underlag, källor etc. men livet ger inte alltid de förutsättningarna haha! Skönt att vi kunde backa bandet lite och hålla oss till en civiliserad diskussion i ett ämne där vi båda uppenbarligen är engagerade och har vitt skilda åsikter

PPS. Gällande kemikalieskatten. Mjeh. Bättre för svenska företagare att alla tävlar på samma villkor, men behövs den skatten verkligen?

Upprepar som jag skrev till annan, lär inte påverka den långsiktiga tillväxten som sannolikt är avhängigt annat. Men blir troligen en ny jämvikt med en transition dit. Antar att det är vad du menar med lägre tillväxt, dvs. tillfällig påverkan på GDP tills den nya jämviktsläget nås.

Edit: var är empirin som stödjer att värnskatten inte gav mer på grund av förhandling om fringe benefits? Kan ju själv säga att det jag tjänar över diverse brytgränser ger rätt bra tillskott till min pension (ej linjärt utan ungefär från att du slutar tjäna in pengar från allmänna pensionen så brukar avtalen ge rätt bra). Snarare är frågan om det påverkar det totala värdet av produktion genom den extensiva (utbildningsval, tveksamt praktislt men teoretiskt på deltagande i arbetskraft osv) och den intensiva marginalen (arbetade timmar, ta något fler extrapass i snitt som läkare låt säga).

Jag förstod inte mycket av vad du ville ha sagt i detta inlägget. Jag själv är benägen att dra ner på konsumptionen av direkta principskäl om skatten höjs.

Lite bortklippt ... men fortfarande aktuellt😂
Let me tell you how it will be
There's one for you, nineteen for me!
'Cause I'm the taxman
Should five per cent appear too small
Be thankful I don't take it all
'Cause I'm the taxman, yeah, I'm the taxman
If you drive a car, I'll tax the street
If you try to sit, I'll tax your seat
If you get too cold, I'll tax the heat
If you take a walk, I'll tax your feet
Don't ask me what I want it for
And you're working for no one but me (taxman!)

Skickades från m.sweclockers.com

Du skrev att högre skatt sänker tillväxten, jag skrev att det sannolikt är fel.

Skickades från m.sweclockers.com

Att taxera sig fram till tillväxt samt välstånd blir svårt. ECB har länge hävdat att sänkta räntor och stödköp är lösningen, men deras önskningar om tillväxt och inflation har uteblivit. Tvärtom så är nog europa närmare en deflationsspiral än någon tillväxtresa med sjunkande arbetslöshet.

Glöm inte att nationalekonomiska teorier även ska kunna realiseras i verkligheten, annars är det inget annat än just det, teorier.

@Mithras: Shit nu känns det ju som en enorm press att skriva ett massivt inlägg efter att man glömt bort det här några dagar så får väl försöka skriva ihop någonting.

Kan hålla med om att jag var nog ganska oprecis när jag beskrev det som att staten skulle tjäna pengar på lägre skatt.
Jag kan dock tänka mig att en lägre inkomstskatt kan hjälpa staten i längden, problemet i alla ekonomiska sammanhang ligger väl i att så mycket styrs av förväntningar från personer och är psykologiskt. Något ingenjörer absolut avskyr men det är svårt att motsäga det.
Skillnaden mellan en lågkonjuktur och en högkonjuktur baseras ju till största del på vad människor förväntar sig att andra människor kommer göra vilket gör allt mjukt och diffust. Förväntar sig folk sämre tider sparar dom in vilket leder till ännu sämre tider ceteres paribus.

Det är väl också det ovanstående som gör det väldigt svårt att bevisa att Lafferkurvan.
Om människor levt under skattetryck X i hela sitt liv och sen kommer en sänking till Y kommer det inte ha en omedelbar effekt då det lika gärna kan höjas igen.
Att medborgare börjar vara mer insatta i den helt ärligt katastrofala hushållningen med ekonomi som kommuner och landsting ägnar sig åt blir det ännu svårare att tänka sig att en skattesänkning kommer hålla i sig.
Egentligen är väl Lafferkurvan en brutal förenkling och en dröm som per hur den är uppbyggd egentligen aldrig kommer gå att bevisa eller motbevisa på det vis man hade velat. Har tyvärr inte tid att läsa igenom en bunt studier på Lafferkurvan och bedöma dess rimlighet just nu även om det skulle kunna vara en intressant sak framöver. Får se om man återbesöker det runt julledigheten.

Ska vi gå in i värnskatten säger ju regeringens egna beställda forskningsrapporter att den är skadlig för Svensk ekonomi(Långtidsrapporten är väl en bra punkt att börja och de källhänsivningar de har där).
Att börja prata i termer om att 6 miljarder räcker till X eller Y är ett ganska dåligt argument tyvärr då det finns mycket annat man kan titta på då.
En populär sak brukar väl vara att ställa invandringens kostnader mot vad som helst, på den sidan vill Vänstern aldrig börja granska siffror utan då är det inte okej att ställa grupp mot grupp som du bör.
Dessutom är dina siffor en del off, tror du glömmer att vi har en arbetsgivaravgift och diverse andra kostnader runt arbete. Regioner föreslår räkna med ett pålägg på 46,45% för att täcka alla avgifter runt vårdpersonal.
Det skulle ge en kostnad på nästan 800' för en av dessa lärare. Vi tappar nästan 1000 lärare om vi ska räkna på riktigt. En bra tumregel är väl att räkna på att en undersköterska kostar runt 450' per år med en lön som snittar runt 25.
Det ovanstående är ännu en skatt som folk gärna glömmer som bör synas en del. Är det rimligt att arbetsgivaren ska betala 42-46% mer än vad en genomsnittlig knegare får i lönekuvertet brutto? Det gör det ganska svårmotiverat att anställa någon om det råder minsta osäkerhet om personen då det är praktiskt taget omöjligt att säga upp någon med LAS.
Att vi sedan ligger en bra bit över snittet för bolagsskatt i EU gör inte Sverige till ett attraktivare land att etablera sig i som arbetsgivare när lönerna är höga, skatterna på eventuell vinst är höga och arbetsgivaravgifter är höga.

Själv håller jag dock med dig om att det vore bättre med en sänkning på grundskattenivåerna då det skulle bidra klart mer till välståndet hos människor som redan har det knapert då det utan tvekan skulle göra mer för konsumtionen och tillväxt. Att säga att 6 miljarder är någon nämnvärd summa blir dock lite löjligt när en snabb koll på förstasidan av tidningen de flesta dagar berättar om statliga projekt som blir försenade till kostnader för miljarder där ingen får något ut av dessa förseningar och oftast beror på inkompetent projektstyrning eller politiskt velande.
Det blir ju dock lite oärligt från Lars när han säger att rika människor sparar eventuell extra inkomst. Jo dessa människor sparar, i form av fonder och aktier vilket ger mer kapital till företag, ser inte hur det är något negativt. Det är väldigt få höginkomsttagare som låter pengar ligga på kontot och ruttna i dagens ekonomiska klimat.

Att sänka grundnivån av skatt skulle dock som sagt hjälpa mer då det skulle tillåta dessa låginkomsttagare att spara mer effektivt även om jag som du misstänker att dessa personer istället skulle konsumera. Det må väl vara bra för ekonomin generellt och trevligt kortsiktigt för dessa personer men det kommer bli jobbigt när 90-talisterna går i pension som det ser ut i dagsläget.
Nu kommer det här låta som något förakt mot låginkomsttagare men du måste ha det VÄLDIGT knapert för att inte kunna spara 2-3 tusen i månaden i alla fall vilket om man investerar det i även en halvkass medelriskfond skulle hjälpa att höja en person ekonomiskt på tid. Tyvärr är min erfarenhet både privat och i jobb att de som gnäller mest över att dom tjänar för lite har vanor som äter upp deras sparpotential och vägrar förändra dessa utan lever mest lön till lön av andra anledningar än att dom tjänar för lite.
Nu får vi exkludera singelföräldrar som jobbar som Uska i Stockholm men generellt kan alla människor spara om man anpassar sin kostym efter inkomst.

USA må inte vara världens mest jämnlika land men det är ett land med väldigt hög levnadsstandard för medelklassen.

Det var väl inte Umeå specifikt jag syftade på då utan mer inlandet i hela Sverige som utarmats genom politisk styrning och där medborgare straffas mer med högre och högre skatter. Bensinskatten och diskussionen runt den kan väl inte ha undgått någon.
Det är väldigt sällan du behöver en bil i Stockholm eller Malmö även om det är trevligt att köra själv så tycker jag att kollektivtrafiken fungerar i södra Sverige. I norr har man tur om det ens går en buss den dagen. Nog raljerande om det däremot.
Min disträa tanke var väl mer att du har väl inte jobbat här uppe och fått skatta här. Att få skatta mer och få mindre är väl en liten fingervisning om att högre skatt inte löser problem. Västerbotten som län ligger på en snitt runt 34% sist jag tittade och likväl ligger väldigt många kommuner i ekonomisk kris och lägger sitt hopp till högre skatt för att täcka upp underskott.

En hel del vandrande tankar nu på morgonen och vi lär nog inte komma fram till något men det är kul att läsa och fundera på frågorna.

@Aser Det finns väl en del, ger väl samma tips att börja i långtidsutredningen och arbeta sig bakåt därifrån om man är nyfiken. Då människor hellre tar betalning i aktier och liknande vilket beskattas lägre bör man misstänka att det kanske finns ett problem.
Att få lite mer i tjänstepension brukar oftast inte värderas superhögt av 30-åringar som ligger runt 60' i månaden. Då tar man hellre ledighet istället för att jobba mer, detta baseras dock på en del antaganden och observationer från bekanta och en del forskning bakom detta.

Den andra delen är väl dock mer intressant, varför ska jag utbilda mig i flera år istället för att ta bilen upp till Kiruna och köra dumper i gruvan för 50'+ i månaden? Utbildar jag mig kommer troligtvis min kropp hålla längre och jag kan jobba längre och bidra med mer skatt men det ger mig själv som ung med kortsiktigare syn väldigt låga incitament att utbilda mig när man skattar mer och mer ju högre lön man får.

Skillnaden är väl att sparande (läs investering) i företag ju dels är mer globalt men framförallt att det sker på utbudssidan. Det man normalt tänker sig är att konsumtion har en s.k. multiplier dvs att konsumtionen ökar ekonomin mer än 1 till 1. Nu vill jag minnas att de försök att mäta multipliers tyder på att den kan vara väldigt konjunkturberoende, men det där kan makroekokomer som Krusell och Hassler mycket bättre.

Gällande optimal beskattning så finns ju Saez som normalt skriver lättillgänglig (nåja jämförelsevis inom fältet optimal beskattning ).

Edit: Andra spontana invändningar till dina resonemang:

Höga skatten i norr med låg service är inte själva skatteuttaget som är problemet utan den glesa bebyggelsen. Korrelationen är alltså spurious inte kausal.

Väldigt få frågar om de kan få tillbaka försäkringspremier om huset inte brinner ner och på samma sätt funkar andra försäkringar såsom socialförsäkringen. I USA så har du förmodligen lägre total utility (ofruktbart att diskutera då det omöjligt låter sig mätas) än här. Många av deras försäkringslösningar är riktigt dåliga, såsom att lägga alla ägg i samma korg genom att sjukförsäkringen kopplas till jobbet, att tredje part bär kostnaden för övervård (läkare kan bli stämda på stora summor, försäkringsbolaget bär kostnaderna om du är försäkrad vilket ger perversa incitament och innefektiva/dyra försäkringar). Sedan rent filosofiskt så kan jag sympatiserar med veil of ignorence även om jag personligen hittills haft rätt tur med min egen medfödda förmåga och hälsa (ta i trä).

Skickades från m.sweclockers.com

Se på fan, lade till en extra nolla på båda! Arbetsgivaravgifter är självklart inräknat på siffrorna, hade varit dumt annars. Hade däremot en extra nolla på båda. Det är därför man aldrig ska göra huvudräkning utan dubbellkolla på kalkylatorn alltid! Men ja, du har helt rätt: 1000 lärare (inte 10 000) och 1500 sköterskor (inte 15 000).

Att det ger kapital till företag och vinst till ägare är negativt när du talar från den aspekten att man konsumerar mera. Ditt argument var ju "mer i fickan -> konsumera mera". Vilket inte stämmer när det sparas i fonder och aktier. Huruvida sparandet i sig är negativt är därmed irrelevant, poängen är att argumentet: "Sänk skatten ökar konsumptionen" inte stämmer för de högre avlönade.

Gällande hög levnadsstandard för medelklassen:
Medelklassen i USA är en försvinnande grupp och Sverige är bättre både gällande levnadsstandard för själva medelklassen och gällande hur stor andel av befolkningen som faktiskt tillhör den. Att räkna på endast HDI är definitivt oärligt, varför det är så behöver jag inte förklara eftersom vi båda vet hur genomsnitt kan ljuga och varför länder med extremt stora inkomstskillnader som USA får en smickrande bild. För att ge underlag:
https://www.di.se/nyheter/amerikanska-medelklassen-liten-men-...

"I USA anses 59 procent av invånarna tillhöra medelklassen, det kan jämföras med 67 procent i Storbritannien, 72 procent i Tyskland och 80 procent i Danmark."

USA har hela 26% som räknas till låginkomstklassen, vilket går att jämföra med Danmarks 14% eller Finlands 17%. Därtill vet vi båda två att tillhöra lågklassen i USA är mycket väre än att tillhöra den i Danmark/Finland/Sverige; Utbildning, sjukvård, äldrevård och hjälp från staten finns i samtliga skandinaviska länder tillgängliga oavsett klass, dock inte i USA.

Ja det var roligt att diskutera, målet är ju inte alltid att "komma fram till något" utan snarare att få tankarna att snurra

@Mithras: Inte för att vara sån men tror du slinter på siffrorna igen, eller så kan jag inte alls räkna. Jag är ju faktiskt ekonom så matte är inte min starka sida
6 000 000 000/ 800 000=7500. Så 1000 lärare är väldigt lite också.

Återkommer med ett vettigare inlägg själv men såg det nu bara så tänkte att vi borde väl i alla fall klara av att reda ut lite siffror.

Går bra nu med huvudräkningen därför man inte räknar matte på morgonen. Vet inte varför jag tyckte att 800 000 är rimligt att multiplicera med 12 för att få årskostnaden.

Ser ju dock nu att jag hade ganska rätt i första kalkyleringen. 45k i månaden ger en totalkostnad om 710 000 (709 668 kr) kronor om året (https://www.ekonomifokus.se/berakna-arbetsgivaravgift-med-var...)

6 miljarder / 710tkr = 8 450 = ca 8 500.

Så mina första uppgifter stämmer väldigt bra. Lite redemption. Tänk att man måste våga tro på sin huvudräkning ibland.

Att mina siffror stämde är irrelevant ändå, då jag köpte ditt argument att det är ganska fult att jämföra kostnaden direkt mot kostnaden mot lärare eller sköterskor. Även om jag själv tycker att det är viktigt att sätta i sammanhanget.

Har tappat en hel del av tankegångarna som gick när vi hade denna diskussion så jag förstår om det är dags att släppa!

ps. skulle vara kul om man faktiskt kunde följa pengarna som kemikalieskatten drar in och ser var de hamnar till slut.

@Mithras: Inte för att fortsätta på samma spår men du använder en lite för enkel modell. Du glömmer pensionsavsättningar.
Jag valde regionernas PO i min uträkning eftersom vi pratade om lärare a 45' och då kommer man direkt över 7,5 PBB.

https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/budgetochplane...

Det är otroligt dyrt att vara arbetsgivare i dagens Sverige om man gör allt rätt. Bara arbetsgivaravgift räcker tyvärr inte då alla har avtals eller tjänstepension idag.

Att spåra vad dom gör med pengarna borde egentligen vara möjligt med offentlighetsprincipen men det låter som väldigt mycket jobb för väldigt liten payoff om det nu inte produceras en särredovisning för pengarna staten får in från kemikalieskatten vilket jag har väldigt svårt att se att det görs.

PS. Även om jag tycker lärare är underbetalda så är nog 800' i månaden lite att ta i

Självklart görs det i teorin så att man kan spåra samtliga skatteinkomstspår, inte endast kemikalieskatten. Att spåra varenda krona bör ju ligga i hela nationens intresse, för tusen olika anledningar. Jag tror definitivt att pay-offen är huge, med tanke på att man då skulle lätt kunna hitta slöseri och korruption på ett enklare sätt. Just kemikalieskatten är ju kul att se i detta fall för att det är det som tråden handlar om, men visst hade jag velat se hur stor andel av min skatt som går till att betala skolluncher och hur stor andel som går åt att betala politikernas taxifärder i Stockholm. Då hade vi nog kunnat komma åt några av de problem som både jag och du redan har påpekat finns i vårt system

Det hade faktiskt varit en väldigt intressant sak att kunna granska vad mina skattepengar går till varje månad ner till öret. Tveksamt om det är ekonomiskt försvarbart att bygga och hålla ett sådant system aktuellt men en intressant tanke.
Tyvärr är det dock väldigt lätt att manipulera siffror och få det att se bra ut om man bara väljer att klumpa ihop några likartade saker eller dölja kostnader under andra objekt så då blir väl nästa steg att man skulle få granska hur kostnader konterats och låta personer klicka sig runt på olika nivåer.

Som sagt det blir fort väldigt komplext och kostsamt att utveckla.

Du tar illa vid dig när någon som har en annan åsikt än din uttrycker alla som inte delar dennes åsikt är en "tokig libertan eller SDare". Samtidigt skriver du att det är en typisk sak för alla som inte har samma grundläggande politiska syn som dig att göra detta (generalliserat till höger-vänster då). Är det så mycket bättre att säga att de med en annan politiska syn sysslar med dumheter, jämfört med det du kritiserar?
Känns lite som att du faller dubbelt, dels i att du i din kritik gör något väldigt likt det du kritiserar, dels i att du på grund av detta motbevisar din egen tes om att det är "typiskt vänster" att göra detta... Vi har alla vår roll i att hålla diskussionerna på en bra nivå

Är inte du en perfekt kandidat till att ge lite insikt, tänker på vad du skrev innan:

Eller vad är det egentligen ni gör när ni granskar den offentliga ekonomin?

Intressant diskussion mellan dig och @Mithras btw.

@e1m1: Tyvärr sitter jag inte och granskar på statlig nivå men jag kan säga att det finns en hel del förbättringsområden även på lägre nivåer.