AMD Ryzen 3000 "Matisse" – samlingstråd

Nja, du ställer rätt fråga: vart tar energin vägen? Om energin inte kan ta vägen någon stans, så kommer vi värma upp kislet mer och mer tills det till slut börjar brinna, om vi inte sänker effektförbrukningen/energitillförseln. En processor med kislet exponerat, beroende på tjocklek och yta, kan klara sig upp till några watts egergiförbrukning (viss energi försvinner ner i moderkortet som också värms upp, vilket hjälper något också som du nämnde). Så om vi drar mer än så behöver vi hjälpa processorn att flytta ut värmen ur kislet för att vi inte skall bränna upp kislet.

Inte alls. Energin kommer avges dock i varierande andel och med varierande tidsförlopp från kylare till luften och "resten" beroende på konstruktion vilket ger mätfel. En inte obetydlig del av energin tore avgå som strålningsvärme till chassit och vidare ut i rummet. Sedan kommer ytor i rummet värmas som värmer luft.

Grejen är den att för mig så rör sig aldrig PPT (konstant 7%) och TDC (0%) mätarna även om jag kör FPU i AIDA... Bara EDC som går upp till max direkt. CPUn stabiliserar sig på 70-71grader.

Vcore i RM är då på 1.394.

Screen från FPU i AIDA.

Vilka fler ligger bakom problemen då?
Att många inte får förväntade frekvenser .. är kanske INTEL som jäklas.. Att det faktist blir varmt, hur många inlägg finns inte om det.. är det INTEL;S fel kanske.. Har kanske INTEL med att fungera skapat för höga förväntningar ? Är det så du menar?
Amd lär väl få ordning på det hela vad tiden lider och tekniskt ligger dom i framkant.

OK, känns bra det iaf. Men tänk då också på att jag har slagit in en offset på hela -0.1V i BIOS. Fortf ok?

Jag kör på CrosshairVII och BIOS 2606 (senaste officiella o d är väl 1.0.0.3AB om jag inte minns fel) samt RM 2.0.1.1233.

Bra frågor

jag har inget exakt svar då jag inte själv räknat på så här komplexa system som en dator faktiskt utgör ur ett termodynamiskt perspektiv, utan har mest hållt mig till isolerade komponenter. Men jag skall försöka svara så bra jag kan.

Gällande ditt första case, ja precis, energi kommer lagras i kislet, när du läser av din processors temperatur så är det i praktiken hur mycket energi som finns lagrat i kislet. i ditt fall du beskriver kan alltså de två processorerna avge olika mycket värmeenergi, men kommer då också ha olika temperatur i kislet. Skillnaden lagras i flera typar av energiformer, bl.a. som rörelseenergi hos atomerna i kislet och som potentialenergi där du kan lyfta elektroner till ett högre energitillstånd (eller energiband om du hört den termen?).

Nu kommer vi in på en annan intressant detalj när det kommer till stabilitet hos processorer. Kisel är som bekant en halvledare där vi i transistorer kontrollerar flöde av elektroner, på/av, flöde/ickeflöde. Om vi höjer temeraturen i en processor för mycket kommer vi slita loss fler elektroner från sina energiband i kislet och bli fria att röra på sig (man säger att elektronerna bryter sig loss från valensbandet och hamnar i halvledarens ledningsband, helt ointressant fakta igen ). Detta resulterar i att transistorn inte kan strypa flödet av elektroner utan blir ständigt på, och datorn krashar. Det är också av denna anledning till varför vi kan ha högre spänningar (Vds) över processorn vid lägre temperaturer.

Till ditt andra case,
Ett system skulle teoretiskt kunna dra mer effekt från elnätet än ett annat och avge mindre värme. Men det är inte så troligt då energin då måste lagras någon annan stans. Mer troligt i det fallet denna lilla tråd handlade om är att värmen leds någon annan väg, t.ex. att mer energi leds ner i moderkortet som har mer kontakt med chassit som sedan leder ut värmen i luften.

Viktigt att tänka på här är också hur och var vi uppfattar och mäter värme. Vi upplever Skillnad i temperatur mer än bara viss temperatur. ju större skillnad i temperatur och ju mer koncentrerad energimängd ju lättare är det att känna och mäta. Vad jag vill säga med det är att det är lättare att mäta/känna varm luft som kommer med hög fart från en chassiefläkt som är flera grader varmare än omgivningen och skickas ut på en mindre yta, än att mäta/känna den säg 0,05 gradiga skillnad på luften som kanske befinner sig precis invid chassits yttersida.

Mängden energi kanske är samma, men i ena fallet går säg all energi ut med cpu-fläkten och ingen via moderkortet och chassit, så luften i chassit kommer bli varm och förhoppningsvis blåsas ut av en chassifläkt. I andra fallet kanske litet energi går via moderkortet direkt till chassit via skruvarna vilket gör att hela ytan av utsidan på chassit leder ut en liten mängd energi till den omgivande luften, så lite mindre behöver tas om hand av cpu-kylaren.

Nu drog jag exemplen till sin spets, mest för att visa på komplexiteten och att det inte alltid är så lätt att dra slutsatser av mätvärden

Hoppas detta svarar på något av de du ville veta?

Höll på att skriva ett längre inlägg som jag hoppas skall svara på dina frågot något litet Men för att svara direkt på denna fråga lite kort, nej, dom behöver inte avge samma mängd värmeenergi. av den elektriska energin som dras från väggen kan olika mycket användas för faktiskt arbete och byte av energitillstånd i processorn. Den elektriska energin kommer förrutom till värme också omvandlas till bl.a. rörelseenergi hos elektroner som flyttas och potentialenergi hos elektroner som byter energitillstånd.

Sedan vågar jag inte svara på hur stor mängd av den energin som dras från väggen av just processorn som faktiskt blir värme, där tar min kunskap slut. Det är en fråga jag skulle vilja lyfta vidare till min gamla professor från Chalmers

se uppdaterat svar ovan

Jag vill också tillägga att jag tror det rör sig om en mycket liten skillnad, jag tror det i huvudsak handlar om hur värmen leds ifrån processorn snarare än hur mycket värmeenergi de två processorerna avger.

Hehe, igen skriver vi om varandra gjorde en uppdatering till för att belysa en sak jag skrev tidigare, dvs att jag tror det rör sig om en mycket liten skillnad, jag tror det i huvudsak handlar om hur värmen leds ifrån processorn snarare än hur mycket värmeenergi de två processorerna producerar.

Edit: Skrev om precis detta i mitt längre svar ovan under 'case nr 2'

Nu var det för länge sedan jag var mer inne i det här får jag erkänna, så mins mest grova drag. Jag har också enbart arbetat med kraftelektronik, och då tittade jag på en komponent, i.e. mosfet/transistor åt gången. Men den grundläggande fysiken bör vara relativ den samma, det problem som jag har är att jag misstänker att det kommer in lite mer komplikationer när man är nere på nanometernivå, skulle kunna tänka med att det uppstår fälteffekter och annat som påverkar hur transistorerna uppför sig som vi inom kraftvärlden inte direkt behöver tänka på.

Men för att resonera lite kring det; i en mosfet uppkommer i huvudsak värmeförlusterna av parametern Rdson, d.v.s. resistansen mellan drain och source, där förlusterna i watt (P) kan beräknas P=Rdson*Ids^2. Om jag har en transistor med lågt Rdson kan jag trycka mer effekt genom den med låg värmeutveckling. Effekten jag drar från elnätet, P=U*I är i detta fall alltså inte alls samma sak som värmeutvecklingen i min mosfet. Jag kan här ha två olika transistorer som kör lika mycket effekt genom dom, men förlusterna i värme kan skilja markant. För att sätta lite exempelsiffror, från väggen drar jag 100 watt, för en mosfet med Vds på typiskt 5 V innebär det 20 A. Ett typiskt värde på Rdson är 3 mOhm. Skickar jag 20 A genom min mosfet skulle jag väldigt förenklat få 1,2 watt i värmeförluster. Om jag däremot har en transistor med 6 mOhm Rdson då skulle det innebära 2,4 Watt i värmeförluster.

Men igen, hur applicerbart detta är på nanometernivå med miljoner av transistorer på en liten yta vågar jag inte svara på.

Edit: har inte heller tagit med växlingsfrekvensen i beräkningen, då jag helt enkelt inte minns hur jag räknade på det, men högre frekvens brukar generellt betyda mer förluster. Det borde också appliceras på CPU:er.

Beror ju lite på om man köper nåt från nån nätbutik som har hemma eller tar hem produkten dit för att sen skicka eller om det skickas direkt från huvudlagret. Alla höjda skatter påverkar en på det ena eller andra viset. Skatter som givetvis har nåt med ämnet att göra.

Många företag har haft en marginal att ta av och de drar sig för att höja priserna då de tappar kunder, men till slut så har de inget val när i princip allt blir dyrare.

Höjs elkostnaderna för en nätbutik med säg 5% så kan du ge dig på att det är kunderna som får stå för den notan i form av dyrare priser. And so on....