Rapport: Kemikalieskatten flyttar handel av elektronik utomlands

Riksbanken vill nog helst sänka räntan ännu mer för att rädda inflationen, men gör det inte för att det kan få andra problem. Räntan är ju så pass låg.

Med ljuger, menar du inflationssiffran? Har du några egna siffror som visar på att inflationen är någon annan än det som SCB säger? Du nämnde basvaror som mjölk osv tidigare, men de siffror jag hittade (och postade här i tråden) så har mjölk, säd, bröd, kött osv ökat med väldigt nära 2% per år de senaste 10 åren. Kom gärna med faktiska siffror istället för att bara säga att de ljuger.

Skickades från m.sweclockers.com

Ja en höjning nu är alldeles för sent, det tåget har lämnat perrongen, detta vet ju även marknaden.
Olyckligtvis kan vi inte gå närmare på vad SCB väljer att rapportera, eftersom de inte presenterar vilka varor eller från vilka butiker de hämtat sina priser. Vi får inte heller veta hur de väljer att att substituera varukorgen, vi får inte heller veta hur de väljer att hedoniskt räkna på teknikförbättringar.

Det räckte för mig när jag jämförde norska SSB mot SCB, trots att norsk krona förvisso tappat värde, men inte i samma magnitud som den svenska, så valde Norge att presentera ökningar inom klädpriser medans Sverige valde deflation. Vad blir nästa lögn? Att vi importerar kläder från olika länder?

Livsmedel har stigit med 3.5-4% de senaste året, och har legat högt även 2017/2018. Smör, oljor och frukt/grönsaker ska vi inte ens tala om. Men det jämnar väl ut sig, eftersom stark deflation tydligen råder inom teknikområdet, vi får väl äta några extra megabyte längre fram om de blir bistert.

Sveriges riksbank borde ändra sitt motto från den gamla "härav styrka och säkerhet" till något mer modernt som "Vi tar från de fattiga och ger till de rika". Tycker du svensk krona representerar styrka och säkerhet?

Undra om riksbankschefen ligger tung i svenska importbolag i sin aktieportfölj? eller är det mest basexport/skogsbolag? Haha

Ja en höjning nu är alldeles för sent, det tåget har lämnat perrongen, detta vet ju även marknaden.
Olyckligtvis kan vi inte gå närmare på vad SCB väljer att rapportera, eftersom de inte presenterar vilka varor eller från vilka butiker de hämtat sina priser. Vi får inte heller veta hur de väljer att att substituera varukorgen, vi får inte heller veta hur de väljer att hedoniskt räkna på teknikförbättringar.

Det räckte för mig när jag jämförde norska SSB mot SCB, trots att norsk krona förvisso tappat värde, men inte i samma magnitud som den svenska, så valde Norge att presentera ökningar inom klädpriser medans Sverige valde deflation. Vad blir nästa lögn? Att vi importerar kläder från olika länder?

Livsmedel har stigit med 3.5-4% de senaste året, och har legat högt även 2017/2018. Smör, oljor och frukt/grönsaker ska vi inte ens tala om. Men det jämnar väl ut sig, eftersom stark deflation tydligen råder inom teknikområdet, vi får väl äta några extra megabyte längre fram om de blir bistert.

Sveriges riksbank borde ändra sitt motto från den gamla "härav styrka och säkerhet" till något mer modernt som "Vi tar från de fattiga och ger till de rika". Tycker du svensk krona representerar styrka och säkerhet?

Undra om riksbankschefen ligger tung i svenska importbolag i sin aktieportfölj? eller är det mest basexport/skogsbolag? Haha

Genrella trenden är väl ändå att norska kronan tappat i värde mot den svenska? Backar man fem år så ligger vi på ungefär samma nivå som nu, tio år bakåt så har norska kronan tappat i värde. Tittar man på denna graf så ser man hur utvecklingen har varit de senaste 10 åren. Man kan även justera tiden om man vill titta på en smalare tidsperiod.

Nu är du bara löjlig, livsmedel och alkoholdrycker är mycket större andel av korgen.

Post och teletjänster har minskat i Norge också... Kläder har inte hängt med inflationen i bägge länderna... Du får titta över en vettig tidsperiod bara.

KPI är konsumentpriser, inte importpriser så det kommer inte finnas någon direkt koppling till växelkurs.

Båda valutorna har rört sig ganska identiskt mot eur/usd, så kostnadsökningarna på klädimport torde vara ganska lika.

KPI har ingenting med klädimport att göra. Titta på importen eller PPI om det är intressant.

Klädkedjornas inköpspris är en bråkdel av varans försäljningspris, så de påverkas inte särskilt mycket av växelkursen.

Ja en höjning nu är alldeles för sent, det tåget har lämnat perrongen, detta vet ju även marknaden.
Olyckligtvis kan vi inte gå närmare på vad SCB väljer att rapportera, eftersom de inte presenterar vilka varor eller från vilka butiker de hämtat sina priser. Vi får inte heller veta hur de väljer att att substituera varukorgen, vi får inte heller veta hur de väljer att hedoniskt räkna på teknikförbättringar.

Det räckte för mig när jag jämförde norska SSB mot SCB, trots att norsk krona förvisso tappat värde, men inte i samma magnitud som den svenska, så valde Norge att presentera ökningar inom klädpriser medans Sverige valde deflation. Vad blir nästa lögn? Att vi importerar kläder från olika länder?

Livsmedel har stigit med 3.5-4% de senaste året, och har legat högt även 2017/2018. Smör, oljor och frukt/grönsaker ska vi inte ens tala om. Men det jämnar väl ut sig, eftersom stark deflation tydligen råder inom teknikområdet, vi får väl äta några extra megabyte längre fram om de blir bistert.

Sveriges riksbank borde ändra sitt motto från den gamla "härav styrka och säkerhet" till något mer modernt som "Vi tar från de fattiga och ger till de rika". Tycker du svensk krona representerar styrka och säkerhet?

Undra om riksbankschefen ligger tung i svenska importbolag i sin aktieportfölj? eller är det mest basexport/skogsbolag? Haha

@Chrisism8: KPI är inget mått på hur mycket vi konsumerar och det är helt valfritt om du vill spendera 1000 kr på en telefon eller 12000 kr. KPI ska inte ta hänsyn till lågavlönade eller folk på ersättningar och bidrag. De följer prisutvecklingen av telefoner, de tar givetvis viss hänsyn till att telefoner gör så mycket mer idag än tidigare. Bärbara datorer räknas in i datorer.

Jag skrev om inflation inte KPI.

Problemet med inflation är att det är ett väldigt stort koncept som ska rama in väldigt många olika människor med olika inkomster. Här är ett par snabba problem.

1. Bostadspriserna har ökat med över 100% på många håll de senaste 5-6 åren. Hyreslägenheter har absolut inte ökat i kostnad i samma utsträckning.
2. Vad händer med KPI när vi introducerar ny konsumtion. Jämför vi med 2005 så har vi idag en betydligt större konsumtion av handhållen elektronik (telefoner/plattor/bärbara datorer)
3. Inkomstklyftorna fortsätter växa I Sverige. Jag hittar inte SCB rapporten just nu tyvärr. Skillnaden inkomst har vuxit något sjukt de senaste 50 åren. De fattigaste i Sverige har fått minskade inkomster omräknat för inflation medan medelinkomst/höginkomst har ökat kraftigt. Totalt sett har vi det bättre i Sverige idag än 1970, men det gäller långt ifrån alla invånare. Det är inget tvivel om att det också är de rikaste 10% som gynnas mest av dagens system. Källa

Alla sådana här problem och en oändligt antal till ska tas ställning till när man räknar ut KPI och inflation. Det är verkligen inget lätt koncept.

Nu får du börja hänvisa till källor när du säger att priserna har stigit så pass mycket. Hur ser du att livsmedel har stigit 3,5-4% senaste året? Smör/olja/frukt/grönt ännu mer? Jag har själv försökt hitta bra siffror eller undersökningar men bara hittat den jag postade tidigare i tråden vilket jag har lite svårt att tyda.

Teknikprodukter har inte någon stor vikt i KPI, för att de stora utgifterna är inte där.

Skickades från m.sweclockers.com

Matpriser rusar, har delvis kollat SCB:s egna rapport inom livsmedel. Samt Ica och Axfoods egna siffror där vi ser matinflation mot 3-4% årligen. Inom frukt och grönt ser det riktigt illa ut, mycket pga den svaga valutan.

Alla makro siffror som kommer in pekar även solklart neråt, en rejäl konjunktur avmattning globalt, största svagheten inom Tysk industri sen 11. Våran riksbank kommer dock inte våga gå emot marknaden, kronan borde falla ytterligare, trots riksbankens snack om att den borde stärkas, så är det inget annat än tomma ord.

https://www.scb.se/publikation/38149
Där står det att KPI-J (KPI för jordbruket) har stigit från index 100 till ca 107-108 från 2015 till idag. Det motsvarar strax under 2% per år.

Om frukt och grönt har rusat mycket högre än resten så borde det betyda att denna "resten" har stigit mindre.

Du får gärna länka till Icas och Axfoods rapporter som säger 3-4% årligen. Jag hittar dem tyvärr inte och det här intresserar mig.

Skickades från m.sweclockers.com

"Konsumentprisindexför jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg med 2,6% mellan maj 2018 och maj 2019. Priserna för Vegetabilier steg med 5,7% medan priserna för Animalier steg med 1,1%"

Angående Ica
https://www.svd.se/icas-vd-matpriserna-kommer-stiga-framover

Du kan läsa deras kvartalsrapporter för att få en större inblick i inflationen. Jag har inte studerat siffrorna något djupare.

Angående scb, så presentera en full varukorgslista istället, jag vill veta var/när priset är hämtat och vad det kostade.

Ica-vdn säger att frukt och gröntpriserna till stor del också beror på torkan. Andra matområden har ju ökat betydligt mindre än 2%. En svag krona kommer givetvis slå hårdare mot vissa områden än andra, men genomsnittet verkar bara ha ökat aningen mer än 2% det senaste året.

Nåja. Jag håller med om att SCB borde redovisa mer exakt var de fått siffrorna ifrån. Jag har inte sett någon förklara varför det hålls hemligt. Kanske för att utomstående inte så lätt ska kunna manipulera KPI.

Ica-vdn säger att frukt och gröntpriserna till stor del också beror på torkan. Andra matområden har ju ökat betydligt mindre än 2%. En svag krona kommer givetvis slå hårdare mot vissa områden än andra, men genomsnittet verkar bara ha ökat aningen mer än 2% det senaste året.

Nåja. Jag håller med om att SCB borde redovisa mer exakt var de fått siffrorna ifrån. Jag har inte sett någon förklara varför det hålls hemligt. Kanske för att utomstående inte så lätt ska kunna manipulera KPI.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag tror det inte har förklarats i den här tråden ännu, men här finns en bra förklaring:
https://kundo.se/org/riksbank/d/bostadspriser-i-kpi/

http://www.ehandel.se/Saljer-sin-natbutik-efter-sju-ar-som-e-...

"Drabbades av kemikalieskatten
Dessutom påverkades R-pi.se av saker som PostNords ändrade hantering av paket från Kina och den, åtminstone bland e-handlare, ökända kemikalieskatten."

"- Det administrativa arbetet med punktskatten på elektronik på några få av våra varor som till exempel Raspberry Pi innebar att vi betalade mellan tre och 300 kronor i kemikalieskatt. Det innebar i sin tur en arbetskostnad för bara mig på mellan en och två timmar. Dessutom måste man komma ihåg att skicka in den, samt hur man skulle lyckas bokföra den på korrekt sätt, minns Karin Andersson.
- Till slut var inget roligt längre och vi hade inga pengar eller någon ork kvar. Vi hamnade i ett läge där shopen gick för bra för att drivas på fritiden men för dåligt för att man ska kunna leva på den."

Nu är det här ett gammalt inlägg, men jag funderade mer på det här med att KPI inte medräknar prisökningen på bostäder. Jag anser att det är ett feltänk eftersom det för de allra flesta inte är en transaktion mellan två hushåll. Det är i de flesta fall även ett lånekontrakt med ett kreditinstitut inblandat. Vartefter priserna stiger ökar de totala kreditavgifterna. Nog är väl bolånekunden en konsument som köper produkten bostadslån av kreditgivaren?

Passar väl på att tipsa om detta för er som missat: https://www.ehandel.se/vill-ha-kemikalieskatt-pa-e-handel-fra...