Hur fick ni tag på er lägenhet?

Hur fick ni tag på er lägenhet?

Är 21 år gammal, stått i Göteborgs och Partilles bostadskö sedan 18 respektive 17 år. Har nu börjat aktivt söka hyreslägenhet, men det är alltid mellan 600-1000 människor före mig i kö för vettiga lägenheter, oavsett hur kraftigt jag stretchar min budget.

Har nästan helt tappat hoppet redan efter en vecka. Hur många år måste man stå för att ens hamna i top 100 kön!?

Är köpa det enda alternativet idag? Någon som hyr andra-hand och kan förklara hur ni gick tillväga för att få den?

Så du har 3-4 års kötid? Det är ingenting i vissa städer. Tyvärr!
I de flesta stora städer är det 10+ års kötid för att få något vettigt.

Nyproduktion med hög hyra borde inte vara omöjligt dock men de gamla populära områdena med lägre hyra är bara att totalglömma utan typ 15 år i kö.

Har du möjlighet att bo hemma så rekommenderar jag dig att göra det i 1-3 år till och spara pengar. Varför så bråttom?
Knappast onormalt att bo hemma tills man är 23-24 i dagens Sverige.

Sparade i ett år och köpte min lägenhet vid 22 års ålder.

Skrivet av Flygman:

Är 21 år gammal, stått i Göteborgs och Partilles bostadskö sedan 18 respektive 17 år. Har nu börjat aktivt söka hyreslägenhet, men det är alltid mellan 600-1000 människor före mig i kö för vettiga lägenheter, oavsett hur kraftigt jag stretchar min budget.

Har nästan helt tappat hoppet redan efter en vecka. Hur många år måste man stå för att ens hamna i top 100 kön!?

Är köpa det enda alternativet idag? Någon som hyr andra-hand och kan förklara hur ni gick tillväga för att få den?

Känner igen mig,är 23 blir 24 i sommar fick min första lägenhet pga att mina föräldrar kände han som äger lägenheterna.Fick en jätte liten 1a på under 20 kvadratmeter vilket är bättre än inget i mina ögon.
Jag står dock i kö och har gjort över 800 dagar "har för mig att dagar är kö poäng " på olika ettor och tvåor men jag själv känner att det är nästan lättare att köpa en lägenhet eller hus även om det kostar mer.

För att svara på frågan: Köpte en bostadsrätt 2012 i en Stockholmsförort. Men jag fick hjälp med lån till kontantinsatsen av mina föräldrar. (Men det är ju inte alla som har tur att de kan få.)

Sedan dess har lägenhetens värde stigit med över 80%, så det verkar ha blivit en skenbart lönsam affär. Men jag hade faktiskt vart rätt nöjd om bopriserna gick ner igen. Vill flytta till något större, så lägre köppris skulle gynna mig, även om jag skulle tjäna mindre på försäljningen. Även reavinstskatten hade blivit mindre. Att min lägenhet går upp i värde kan jag bara realisera genom att flytta utomlands (vilket jag inte har någon lust med.)

Senast redigerat 2019-03-01 00:00

Generellt sätt så får man nog acceptera att vi har en lägre generell standard idag än för 10-20 år sedan.

Man får bo med ex en vän och dela på en 40 kvadratare.

Var på besök hos några yngre som bodde 3 pers (ej med kärlekrelation mellan någon) på cirka 45 kvadrat.

Skickades från m.sweclockers.com

Blev insatt i https://www.skb.org/ bostadskö av föräldrarna innan jag fyllde 1. Så när det var läge att flytta hemifrån kunde jag få lägenheter i söderförort. Nu har jag tillräckligt för solna, sumpan/bromma. Blir aldrig av med kötiden heller, så var tredje månad skulle jag kunna byta till nåt annat. Bara in på hemsidan och klicka på det jag vill ha, nya grejer varje vecka. Är du inte rik som ett troll så är det verkligen det näst bästa i Stockholm. Tog mig ett par år att inse att boende inte var en självklarhet för andra. Skaffar ni barn, så gör de en tjänst.

Skrivet av headphoneninja:

Sparade i ett år och köpte min lägenhet vid 22 års ålder.

När och var var det? För jag tvivlar på att det går idag

Skrivet av m4gnify:

När och var var det? För jag tvivlar på att det går idag

Du kan spara ihop till insatsen på ett lån om du jobbar fulltid och har minimala utgifter

Min nuvarande fick jag genom att gå från fastighetsmäklare till fastighetsmäklare tills jag hittade någon som inte sa "for japanese only" så fort jag pekade ut lägenheten jag hade mina ögon på..

Men senast i Sverige så fick jag ett tillfälligt kontrakt på en skrutten etta i ok läge genom att peta på HR i företaget jag jobbade hos, då vi just hade flyttat in i nytt kontor och det var Wallenstam som ägde både kontoret och lägenheten, så jag visste att våran HR hade några kontakter där. Jag var inte stolt över att skippa kön, men å andra sidan kändes det ganska surt att inte ha någonstans att vända sig inom en 40 mils radius efter man blivit utslängd från studentbostad. Där kom jag och läste upp mig till ingenjör och fick jobb på samma ort och betalade skatt och allt annat man vill se från invånare, fuck me right?

Sparade ihop till insatsen och köpte

Skickades från m.sweclockers.com

Fick en väldigt bra lägenhet i höstas genom kommunens bostadskö, Då hyran gissningsvis var lite för hög för de flesta, var jag ensam sökande på lägenheten och fick den efter 1år o 6 månader i kö, (Om ens det). En 2a på 61Kvm.

Skrivet av Laffe:

Blev insatt i https://www.skb.org/ bostadskö av föräldrarna innan jag fyllde 1. Så när det var läge att flytta hemifrån kunde jag få lägenheter i söderförort. Nu har jag tillräckligt för solna, sumpan/bromma. Blir aldrig av med kötiden heller, så var tredje månad skulle jag kunna byta till nåt annat. Bara in på hemsidan och klicka på det jag vill ha, nya grejer varje vecka. Är du inte rik som ett troll så är det verkligen det näst bästa i Stockholm. Tog mig ett par år att inse att boende inte var en självklarhet för andra. Skaffar ni barn, så gör de en tjänst.

Hur länge har du stått? Det känns som att de som är födda lite tidigare har en mycket mer positiv inställning om just SKB.

Jag har stått i kön sedan 1993 och det bästa jag kan få är en etta eller tvåa i Hässelby gård, OM jag har tur och typ 6 personer före tackar nej. Att behöva stå mer än 30 år för att få en etta i ngt vettigt område, t.ex. Farsta eller Kärrtorp är helt sjukt...

Som det ser ut i dagsläget så skulle jag aldrig rekommendera någon att skriva in sina barn i SKBs kö. Att ställa sig i kö hos sina lokala hyresföreningar eller https://bostad.stockholm.se/ dagen man fyller 18 känns som ett bättre alternativ, i alla fall här i Stockholm.

Ett annat hett tips är ju att ha välbärgade föräldrar eller vinna på lotto! /s

Senast redigerat 2019-03-01 02:27

@Fuzzmeister:

Jag har stått sen jan 88

Du kom in efter boomen inom SKB så jag fattar att det är bökigare. Jag kom med precis i första vågen när det blev populärt. Men med tanke på att SKB i praktiken är gratis, då du kan plocka ut alla pengar du betalat in och taket är på 20 000 i bospar så har jag svårt att se varför man inte skulle vilja ha sina barn i kö. SKB expanderar och folk blir äldre, söker nya områden, köper eget eller dör. Alla kommer inte tävla lika hårt som nu.

Jag fick en 3a på 75, högst upp på berget i Hallunda med utsikt bort till kista, för 5 tusen i månaden, som min första lägenhet. Garageplats och hemförsäkring i det. När jag skaffade tjej och vi flyttade ihop hade vi mer utrymme än vi behövde och kudne få en bilplats till. Det kändes bra mycket roligare än att trängas 3 pers i en 45a och betala det dubbla i andrahand. Vilket mer än en bekant fått uppleva. Tror man inte på förortsspöken är SKB en helt fantastisk start på vuxenlivet. Dessutom är SKBs bostäder nästan alltid av samma kvalitet oavsett vilket område du bor i. Vill du ha stort och billigt med låga kötider kan jag rekommendera Husby-huset som en gömd pärla. Helt isolerad och superfin innegård med ett par höga tallar och en bergsknalle för ungar att leka ostört vid samt 1 minut till tunnelbanan för en 20 minuters pendling till centralen. Området är skittrist, men pengarna du sparar kan du lägga på semestrar, bil för utflykter och vilken typ av annan underhållning du nu vill. Grymt najs cykelspår om man vill cykelpendla också!

Fick tag på ett andrahandskontrakt (1år i taget), ca 25k kr.
Delas på 3 personer.

Min kollega hittade stället på motsvarigheten till blocket.
Sedan pratade han på jobbet att han behövde hitta en tredje person för att kunna ha råd till stället.
Nu är det så vi bor.

Min kusin som bor i Sverige hittade sitt via Facebook.
Jag hittade även mitt studentboende via Facebook. (inneboende)

Men, tror inte det är förstahandskontrakt min kusin har.

Skrivet av Laffe:

@Fuzzmeister:

Jag har stått sen jan 88

Du kom in efter boomen inom SKB så jag fattar att det är bökigare. Jag kom med precis i första vågen när det blev populärt. Men med tanke på att SKB i praktiken är gratis, då du kan plocka ut alla pengar du betalat in och taket är på 20 000 i bospar så har jag svårt att se varför man inte skulle vilja ha sina barn i kö. SKB expanderar och folk blir äldre, söker nya områden, köper eget eller dör. Alla kommer inte tävla lika hårt som nu.

Jag fick en 3a på 75, högst upp på berget i Hallunda med utsikt bort till kista, för 5 tusen i månaden, som min första lägenhet. Garageplats och hemförsäkring i det. När jag skaffade tjej och vi flyttade ihop hade vi mer utrymme än vi behövde och kudne få en bilplats till. Det kändes bra mycket roligare än att trängas 3 pers i en 45a och betala det dubbla i andrahand. Vilket mer än en bekant fått uppleva. Tror man inte på förortsspöken är SKB en helt fantastisk start på vuxenlivet. Dessutom är SKBs bostäder nästan alltid av samma kvalitet oavsett vilket område du bor i. Vill du ha stort och billigt med låga kötider kan jag rekommendera Husby-huset som en gömd pärla. Helt isolerad och superfin innegård med ett par höga tallar och en bergsknalle för ungar att leka ostört vid samt 1 minut till tunnelbanan för en 20 minuters pendling till centralen. Området är skittrist, men pengarna du sparar kan du lägga på semestrar, bil för utflykter och vilken typ av annan underhållning du nu vill. Grymt najs cykelspår om man vill cykelpendla också!

Jo, du har nog rätt ändå!

Kanske inte är så dumt med en lägenhet på Skarpbrunnavägen eller Dovregatan...

@Zeedarn: Vilket land och stad rör det sig om då?

Bor själv i Uppsala, kommunala kön för en hyfsad lägenhet är 10+ år minst. Jag hyr av en privat fastighetsägare som jag känner genom jobbet, dock spara till bostadsrätt är ett bra val, bo hemma och håll i pengarna.

Du kommer inte ångra dig där.

Tog över den efter att (ex)kombon skaffade flickvän och flyttade ut.

Tekniskt sett fick vi(han) den genom kommunens bostadskö, här är väl ca 5-6 års kötid i Ystad.
Han behövde en någon att dela hyran med och eftersom jag också letade bostad (inte stått i kö lika länge) flyttade vi ihop. Efter ca. 1 år skaffade han en flickvän och flyttade ihop med henne i hennes lägenhet, så tog jag helt enkelt över kontraktet.

Det fina i kråksången är att min kötid är intakt, ifall jag skulle få för mig att vilja byta bostad framöver.

Bor själv i Göteborg sedan tio år tillbaka. På tiden det begav sig skrev jag en annons på blocket om att jag sökte lägenhet - blev kontaktad flera gånger på bara några dagar av olika privata hyresvärdar (primärt folk som byggt lägenheter i sina hus). Tackade ja till 20kvm i Örgryte för en mycket vettig summa och trivdes otroligt bra där. Sen fick jag tillräckligt många dagar för att få en bra lägenhet på boplats och flyttade då till en lägenhet med förstahandskontrakt.

Har bott här i sex år nu med sambon och samlat dagar vilket räckte till en mycket finare nybyggd lägenhet i Hovås som vi flyttar till i slutet av sommaren

Håll ut och försök hitta ett bra andrahandskontrakt under tiden - du har redan flera år och min erfarenhet är att runt fem år börjar man ha chans på relativt bra lägenheter!

Skickades från m.sweclockers.com

Kanske inte funkar i de större städerna, men i många andra städer finns det bostadsbolag som inte kräver kötid. Du signar upp dig för dem, skriver en presentation om dig själv, och sen väljer de ut folk som de tycker verkar vettiga. I Lund och Malmö finns t. ex Akelius. I Halmstad där jag bor nu finns Willem som funkar på samma sätt. Jag och sambon fick boende efter bara en dryg vecka efter vi signat oss där, förvisso på en ganska dyr lägenhet (ca 8.5k i månaden). Så beroende på var du vill bo finns det sätt att komma runt de sjuka köerna.

Jag köpte när jag flyttade till Göteborg för tre år sedan eftersom jag märkte rätt snabbt att lägenhetsmarknaden var lika katastrofal som i Stockholm. Jag har däremot en kompis i Göteborg som bott i andra hand sedan fem år tillbaka, han har fått sina lägenheter genom att lägga upp en annons på blocket med en beskrivning av sig själv, vad han jobbar med, vilken bakgrund han har och ett självporträtt. Med den metoden har han aldrig haft svårt att få en ny lägenhet. Nackdelen är ju att man måste flytta ungefär vartannat år och att det är rätt dyrt. Jag vet inte vad du har för budget, men han har fått betala drygt 10k/månad för sina tvåor i centralt läge.

@Flygman: Dagar hos Boplats: 4095. Har ännu inte lyckats få en lägenhet jag vill ha... Alltefter åren gått jag jag dock börjat titta mer och mer mot centrum. Försökte först på hisingen utan att lyckas.

9 år i kö, alldeles för stor lägenhet men var det enda som fanns så tog den.
Varit i andra köer i Stockholm i runt 18 år, har fortfarande ingen chans på de flesta lägenheter jag kollar på.
De köer som inte nollställer köplatsen när man får en lägenhet är helt värdelösa.
Att köpa lägenhet nu är ungefär lika säkert som att investera i Bitcoin men för 10 år sedan hade det varit guld värt.

att köa för en lägenhet är raka motsatsen till investeringar..

Skickades från m.sweclockers.com

Skrivet av m4gnify:

När och var var det? För jag tvivlar på att det går idag

Bor du hemma idag och har en vanlig genomsnittlig lön på 30 000kr och inte köper massa skit kan du ju lägga undan 15k i månaden, minst. Investera i fonder, se rikatillsammans.se så får du en avkastning på ca 6% per år. Efter 2 år blir det ca 400 000kr. https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-...

Ser ingen större mening med att stå i kö. Känns även som en förlust att föräldrar sätter sina barn i kö, tänk om de inte vill bo där?

Senast redigerat 2019-03-01 07:59
Skrivet av pv2b:

För att svara på frågan: Köpte en bostadsrätt 2012 i en Stockholmsförort. Men jag fick hjälp med lån till kontantinsatsen av mina föräldrar. (Men det är ju inte alla som har tur att de kan få.)

Sedan dess har lägenhetens värde stigit med över 80%, så det verkar ha blivit en skenbart lönsam affär. Men jag hade faktiskt vart rätt nöjd om bopriserna gick ner igen. Vill flytta till något större, så lägre köppris skulle gynna mig, även om jag skulle tjäna mindre på försäljningen. Även reavinstskatten hade blivit mindre. Att min lägenhet går upp i värde kan jag bara realisera genom att flytta utomlands (vilket jag inte har någon lust med.)

Flytta till inlandet

Har stått 8år i kö och det är alldeles för lite. Dum som jag är så anmälde jag mig inte tidigare i livet.

Sen idag, med bostadskrisen så skulle jag försökt spara dina poäng i bostadskön och fortsätta bo hemma ett tag framöver om det är möjligt, spar så mycket du kan till lägenhet som ligger hyfsat till.

Hyra i andrahand är riskabelt och dyrt, finns risk att du hamnar i en negativ spiral där du spenderar det mesta av inkomsten för att få vardagen att gå ihop som skulle kunna gått till en lägenhet i framtiden.

Imo, bo hemma om du kan och lev snålt, sen spar som tusan.

Edit: Det är väldigt många som bor hemma upp till 30 och utöver det, så ingenting att skämmas för. Jag själv som 27 flytta hem till mor i 2år efter separation med flickvän. Det var pinsamt när någon fråga vart man bor.. Men så känner man flera som bor hemma eller flyttat hem också, så det är inte så ovanligt. Det kan slå rätt hårt mot ens självständighet dock.

Senast redigerat 2019-03-01 08:10

Fick förstahandskontrakt via Stockholm Stads bostadskö år 2014, hade ca. 6,5 års kötid vid det tillfället. Var dock en dyr nyproduktion, med inflytt 9 månader efter kontraktsskrivning. Men det var en väg in och hade sambo för tillfället. Har sen dess gjort två lägenhetsbyten med hyreskontrakt mot hyreskontrakt.

Som andra sagt, det lönar sig bättre att försöka spara/investera till en lägenhet än att försöka få en lägenhet genom hyreskö. Rent generellt hamnar man i ett läge där man kan börja tjäna pengar på sina pengar vilket kommer att öka livskvaliteten på sikt.

Om 3-5 år kommer det börja vända. Som marknaden är riggad just nu kommer det att vara lite svårstartat, men när det väl kommer igång kommer det att bli en klar ökning av tillgängliga bostäder, vilket även kommer att gynna dem som skall ut på marknaden idag. Rent konkret handlar det om att den snabbast växande (i absoluta tal) gruppen som bor i ett ägt småhus är mellan 70 - 79 år. Dessa kommer snart antingen vilja, eller behöva att flytta från sina hus och när den karusellen väl börjar kommer den att bli ohejdbar, vilket kommer att göra det lättare för dem som önskar ta sig in på bostadsmarknaden.

Sedan frågan om att kunna realisera sin vinst som finns i en bostadsrätt: Det är ju inte så att KPI har ökat med 80% sedan 2012, så under förutsättning att du flyttar in i en hyresrätt så kan du mycket väl realisera den. Nu inser jag också att du aldrig kommer att göra det, eftersom du förstår att det inte är ett bra sätt att föra den vinsten framåt tills dess att du faktiskt behöver ett större boende. Och ärligt talat, vilken annan placering har bättre avkastning än 80% på 6 år? Så sluta klaga.

Till sist om flyttskatten: Införd av 40-talisterna och har gällt alla som velat förändra sitt boende men nu när det är dags för dem själva att flytta vill 40-talisterna gärna att den tas bort... Rättvisa?