Vikten av IQ

IQ går alldeles utmärkt att träna upp eftersom det bara handlar om logiskt tänkande.

Och här är en relevant länk.
https://www.google.is/amp/www.indy100.com/article/stephen-haw...

@stenharl:

När man inom den grenen av akademin säger att testen är korrelerade och att den tenderar att generera en stark g-facktor vad pratar vi då för korrelationer? Inom matematisk statistik brukar vi prata om starkt samband som 0.7-1 i korrelation, dvs långt ifrån bombsäkert om man inte preciserar mer än så. Det kan ju vara annorlunda inom olika skolor dock vad man refererar till. Wikipediaartikeln verkar dock inte riktigt hålla med om att det är samma sak bara det att man blandar terminologin.

Sen är ju saken den att vi pratar ju om relativt abstrakta saker där vi med våra skalor försöker estimera förmåga hos individer så om man inom det fältet bestämt att det mäter mer eller mindre samma sak så är det väl så.

Har du några bra studier där man kollat på uppmätt IQ-ökning i samband med träning?

Det var länge sen jag läste om det och själv höll på med det men efter lite Google.

https://www.nature.com/articles/srep07089

https://www.psychologytoday.com/us/blog/iq-boot-camp/201605/n...

Här kan man ju kolla lite inom ämnet också.

https://scholar.google.is/scholar?hl=en&as_sdt=0%2C5&q=increa...

Men som personen över hä skriver så verkar det vara större frågetecken kring detta än vad jag läste för några år sen.

Det finns en hel del olika test som alla mäter vissa aspekter av personers kognitiva förmåga.

Syftet är givetvis inte att göra bedömningar på individnivå, utan att sålla ut på gruppnivå. Sannolikheten att få en bra lagerarbetare är förmodligen högre om man inte tar in folk som är mer än normalbegåvade, eller för obegåvade för att utgöra ett problem. Precis som du med stor sannolikhet är ett beppo om du inte gått ut gymnasiet. Undantag finns på individnivå, men varför leta undantag?

IQ har en stark korrelation med akademisk och yrkesmässig/ekonomisk framgång:
http://www.emilkirkegaard.dk/en/wp-content/uploads/Intelligen...
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160289615...

Hur man själv och personer i ens omgivning bedömer ens intelligens korrelerar starkt med resultaten på IQ-test. Alltså, den som själv känner sig intelligent och som andra bedömer som intelligent brukar också ha hög IQ, något som visar att IQ visst är ett mått på intelligens.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00221325.1979.105...
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/per.799

Det är som sagt urbefolkningen kartan avser...

Hur kommer det sig för övrigt att IQ mellan svarta och vita amerikaner skiljer sig en dryg standardavvikelse? Resultat som är konsekventa i test för universitet, jobb och militär.

Till en viss nivå, tills du slår i en genetisk gräns. Vad den gränsen är vet man inte riktigt, men man tror att det har något med dina neuroner konnektivitet att göra. Det vill säga hur väl dina neuroner kan prata med varandra i form av myelin, signalsubstanser, hur långa neuronerna är osv.

Det svåraste inom psykometri är att skapa konstrukt. Det vill säga, då vi mäter "längd" så använder vi cm istället för kg. Inom psykologin är detta svårt då det finns en stark filosofisk del i skapandet av konstrukt (se higher order thought vs inner sense view vs higer order perception för att se diskussionen runt vad en tanke kan vara, detta verkar vara en dispyt på rent lingvistiska baser, men implementationen blir annorlunda).

Edit: Så man ska lite enkelt jämföra IQ och g-factor som "cm" och "feet" de båda mäter längd (eller som i vårat fall "mental förmåga"/"intelligens"), och korrelerar starkt med varandra. Ska man då säga att de mäter olika eller samma konstrukt?

Så när det kommer till korrelationen så ställer man sig frågan: "Är två konstrukt (IQ och g-factor) samma eller olika". Då har man som lite valt att istället för att säga att det är statistiken som är fel, så är det skapandet av konstruktet som är fel. Det vill säga att dessa två konstrukt är samma, fast man beskriver dem på olika sätt.

Arbetsminnet har en stark korrelation (runt 0,4-0,6 vilket är stark inom psykometriska mått) med fluid intelligente (en del an g-factorn) men särskiljer sig nog med detta för att betraktas som ett egen konstrukt. När det kommer till psykometri så är det ofta att flera forskare kommer till samma slutsatser men kallar sina teorier olika saker. Fast de beskriver samma behavioristiska mönster t.ex. "intelligens"

Kan rekommendera denna bok om du är intresserad:

https://www.bokus.com/bok/9780521387125/human-cognitive-abili...
https://en.wikipedia.org/wiki/Three-stratum_theory

@stenharl:

Ja väldigt spännande! Tycker det låter så märkligt då man kan träna upp matematikens Kasper, logik och spatialt tänkande. Då känns det ju givet att man kan få högre poäng på IQ test. Men ja riktigt så enkelt var det inte.

Jag tror att erfarenhet och vana av vissa arbetsuppgifter är i det stora betydligt viktigare än ett högre IQ. Jag har nog inte ansetts smartare än någon annan om man ser till tonår och de första arbetsåren. Först efter att praktiskt ha arbetat med problemlösning, plc-kod och lite relaterad utbildning är det tydligt att jag har lättare att tänka logiskt och flera steg i förväg än andra personer, då det händer relativt ofta att folk frågar om jag har ett högt IQ.

Själv ser jag det som att många helt enkelt är för stressade eller ointresserade av att fundera på saker på ett djupare plan eller är och agerar som offer av konsekvenser istället för att själva diktera över sin egen tillvaro och dessa personer får inte den övningen. Alltså är det inte jag som är smart, det är de andra som är dumma/inte ens försöker. 'De andra' brukar dock ofta har andra egenskaper som jag själv inte har, så det är väl saksamma då.

OT: Finns det några nootropics (smartdrugs) som fungerar?

Varje år kommer en eller två artiklar som "bevisar" detta. Men då man försöker replikera det så finns det ingen transfer effekt eller generalisering på deras studier. Utan det handlar oftast om träningsfaktorer, det vill säga att de blir bättre på testet i studien, men då man försöker med ett annat test som mäter samma konstrukt, så är man på samma nivå som man var i pre-test stadiet. Eller att effekterna endast finns i några månader innan det går tillbaka till baseline.

http://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/jour...

Noack, H., Lövdén, M., Schmiedek, F., & Lindenberger, U. (2009). Cognitive plasticity in adulthood and old age: gauging the generality of cognitive intervention effects. Restorative neurology and neuroscience, 27(5), 435-453.

Det enda man har sett hittills som bromsar nedgången av kognitiva förmågor med åldrande är motion, träning och kost.

https://journals.humankinetics.com/doi/abs/10.1123/pes.15.3.2...

De flesta i väst har redan tränat upp detta så bra det går, men folk i utsatta områden har inte det, därför får de oftast ett lägre IQ på tester. Men det finns mycket som kan öka din IQ, tex bröstmjölk det första året, bra kost i viktiga utvecklingsfaser, fysik aktivitet som barn osv. Men som sagt i väst har vi det så bra så att vi redan nått våran potetial i stora drag.

Men man kan bli bättre på ett test (se träningsfaktorer ovan) men i stort sett finns ingen studie som visar transfer effekt. Det vill säga du kan bli kung på ett test, men då du provar ett nytt test som mäter samma konstrukt så återgår du till din normala baseline.

Fast de är väl inte vad dina länkade studier säger?
Den första - om jag förstår dess abstract korrekt (har ej tillgång till fulltext) - beskriver hur pass attraktivt kongruens mellan sin egna uppskattade intelligens kontra uppskattad intelligens hos andra är. Självskattad intelligens tycks inte heller vara ett tillförlitligt alternativ till objektiva mått.
Den andra länkade studien - än en gång; har bara tillgång till abstract - säger att uppskattad intelligens endast är svagt korrelerat med objektivt uppmätt intelligens, och att andra faktorer än objektiv intelligens påverkade huruvida individerna skattades som intelligenta eller ej. Uppskattad intelligens korrelerade med betyg under två 4 månaders perioder, samt med nivån av avhopp. Inte svårt att tänka sig förklaringar till, om den uppskattade intelligensen främst var baserad på faktorer som populäritet och reciprocitet.

Var det en fråga eller ett utlåtande?
Det finns för lite studier i ämnet för att svara på. Det finns ingen anledning till att tro att de gör det i dagsläget, och "nootropics" är också ett paraplybegrepp utan objektiv förankring.

Intressant! Jag tackar för rättningen och tipset på bok, skall man bara se om man får tid att kolla in den lite mer.

Det är onekligen ett intressant område vi är inne på för övrigt, jag gillar att försöka förstå vad som gör oss till de vi är och hur vi uppfattar världen. Har funderat på om man skall göra ett riktigt fullskaligt test någon gång mest på skoj men det känns lite väll ego/pretentiöst att betala någon för att få data på ens egna "förmågor", har gjort Mensas test dock då det var mer anonymt och inte så omständigt att få till.

Ingen fara jag tycker att detta är intressant!

Angående uppfattning av världen så kan jag tipsa dig om maps of meaining. Det finns en youtube serie som du kan kolla på om du hellre vill det.

https://www.bokus.com/bok/9780415922227/maps-of-meaning/
https://www.youtube.com/playlist?list=PL22J3VaeABQAT-0aSPq-OK...

Sen skulle jag också tipsa om en personlighetskurs av samma professor, som är en av de bästa genomgångarna av personlighetsteorier jag sett under mina många år i akademin.

https://www.youtube.com/playlist?list=PL22J3VaeABQApSdW8X71Ih...

Ett tips för att spara pengar på ett fullskaligt test, så korrelerar onlinespel med MMR ganska bra med IQ. Det vill säga om du är top 5% i star craft, dota, heartstone med mera, så kan du med ganska stor säkerhet säga att du ligger runt den percentilen i IQ.

Fråga var det givetvis, var lite snabb på tangenterna.
Finns ju exempelvis Modafinil som enligt utsago ska förbättra koncentration och avslappning.
Säljs för sömnsvårigheter (receptbelagd i Sverige), men tydligen folk som tycker det finns andra användningsområden.

Tack för intressanta länkar, får kolla in dem.

En fråga bara för kuriösa, vad säger man om t.ex. Mensas övervakade test som är progressiva matriser? Är detta något som inom fältet är att klassa som ett fullgott test på IQ och generell intelligens osv i enlighet med vår diskussion? Eller är det så att sådana test fortfarande bör tas med en skopa salt och man bör endast förlita sig på mer fullskaliga tester hos Psykolog?

Har egentligen inga problem med att betala pengar för att få data, ser egentligen inte heller felet med att göra så. Men av hur jag lärt mig att det sociala fungerar så skulle det uppfattas som rätt egocentriskt att göra det vilket väl är varför jag avstått från att gå till Psykolog och bara gjort det skriva testet hos Mensa.

Att IQ skiljer sig över världen är väl i sig ingenting konstigt men det förstärks så klart helt extremt av de olika förutsättningarna som folk har. Har tidigare läst att skillnaden i IQ mellan optimala förutsättningar (Hong Kong kanske?) och de absolut sämst tänkbara (krigshärjat U-land) ligger kring 40 och det förklarar en stor del av skillnaden mellan olika länder.

@stenharl: Det där med "så korrelerar onlinespel med MMR ganska bra med IQ" är jag lite fundersam på. Hur många studier är det som har kommit fram till ett klart samband? Är det något vedertaget inom forskarvärden att det stämmer det påståendet? Har sett studien från York universitetet som bland annat har tagits upp men du är säkert mer påläst och kan visa mig på fler studier som har kommit fram till exakt samma slutsatser och de har.

Detta är helt klart min bild, och finns ingen forskningsstöd för just MMR spel. Men det jag läst mig till är att, ju komplexare en uppgift är desto mer korrelerar det med IQ.

Detta är ett problem då man försöker ta fram laboratorieexperiment för personlighetsdraget conscientiousness. Då man måste skapa avancerade tester för att mäta detta trait. Det som man då upptäckt är att då man väger det mot IQ så har man i stort sett skapat ett nytt IQ test.

Detta är problematiskt då uppmätta personlighetstester visar att det inte finns någon korrelation mellan IQ och conscientiousness.

Så för att koppla samman, desto svårare/komplexare uppgift (se dota/tetris/star craft/schack med mera, som är extremt komplexa uppgifter) desto bättre kommer det korrelera med IQ/g-factor.

Dessutom så är inte talet IQ särskilt intressent. T.ex. om du har 120 eller 130. Det intressanta är hur du ligger till i standardavvikelser, och då kan du få ett ganska bra hum med ett komplext MMR spel.

Edit: Det finns dock visst forskningsstöd för att "action video games" kan öka din kognitiva förmåga, men de faller oftast de också på transfer effekten.

Bavelier, D., Green, C. S., Pouget, A., & Schrater, P. (2012). Brain plasticity through the life span: learning to learn and action video games. Annual review of neuroscience, 35, 391-416.

En snabb Edit till: Så det vill säga, om du har hög rank på t.ex. CSGO så betyder det att du är bra på CSGO. Men om du även har en hög rank på tetris, dota, hearthstone, star craft, med mera, så kan man dra ut en metafactor "bra på spel" som i sin tur kan korreleras med "bra på komplexa saker" som kan korreleras med "IQ/g-factor". Detta är givetvis inget vedertaget, utan bara min deduktion.

Från din länk:

"The validities are somewhat higher for observer-ratings than for self-ratings. Values in the rangeof .25 to .50 have been found when the judgment is made by spouses (Bailey & Mettetal, 1977), by friends and strangers (Borkenau, 1993), by adolescent acquaintances (Bailey & Hatch, 1979), and by long-term discussion-group colleagues (Paulhus & Morgan, 1997)."

Så nej, det är inte ett bra mått på IQ för urval till högre utbildning men det är en tydlig länk mellan uppskattad IQ och faktisk IQ.

Finns olika sätt att se på det,

En person som är väldigt rationell och logisk har en tendens att vara konservativ i sitt beslut och välja det sannolika alternativet eller det säkra kortet. Early adopters (folk som vågar ta risker) är oftast motsatsen till denna personlighetstyp – dvs, high risk & high reward.

Människor med väldigt hög IQ kan också t.ex. sakna sociala förmågor eller visa tendenser på autism, detta kan t.ex. motarbeta potentiell framgångsrikhet (kan såklart vara tvärtom också).

Att bli framgångsrik handlar mest om disciplin & målmedvetenhet samt anpassningsförmåga.

Detta är personlighetsdraget conscientiousness inte IQ.

(1) Detta är oftast förknippat med personlighetsdragen extroversion och openness.
(2) Detta är oftast förknippat med personlighetsdragen agreeableness och extroversion, som saknar korrelation med IQ.

Den enda personlighetsfaktorn som korrelerar något med IQ är ett subtrait av openness.
https://en.wikipedia.org/wiki/Big_Five_personality_traits

(3) Det vill säga hög IQ, hög conscientiousness, hög openness, hög extroversion, samt låg neuroticism. Detta har forskningen visat, i den ordningen jag skrivit.

Edit: Autism är en neurotisk "sjukdom" som troligtvis orsakas utav "megaencephaly" (en felaktig neurondöd i utvecklingsstadier), vilket skapar för många connections där det inte ska finnas i "normala" fall.
Detta orsakar oftast en lägre IQ.

"Uppskattningsvis 80 procent av de individer som får diagnosen autism har en IQ under 70"
https://www.autism.se/autism

Tänkte i liknande bana om detta, mycket med intresse att göra med, jag som person får inte in information i huvudet om jag inte är intresserad av en grej, men däremot raka motsatsen mot det jag öppnar ögonen för.
Hög IQ betyder ju inte att man overall blir smartare i alla actions man utför.
Matematik är min svagaste punkt men pengaräkning går fort
Vem som kan påbörja en yrkesspecifik utbildning som intresserar en och klara av det men skulle gå in i en vägg i en annan klass.

Vad är de praktiska implikationerna av detta? Jag ser det som att vi mycket riktigt kan förbättra oss, särskilt i fråga om specifika och breda färdigheter, men med mindre (eller kanske obefintliga) resultat i generell förmåga. Inte helt förvånande tappar vi förmågor som inte används.

Här skulle vi kunna göra en analogi till atletisk förmåga. Vi kan träna för att bli mer atletiska, Träning ger dock i första hand en specifik anpassning. Spelar du tennis blir du i första hand bra på tennis. I andra hand får du en bredare anpassning, exempelvis bättre kondition och ökad koordination. Om du däremot ger dig på någonting helt orelaterat, som ligger långt ifrån tennis, kommer resultaten från träningen vara betydligt mindre (eller rentav obefintliga). Du blir inte bra på att dansa balett genom att spela tennis.
Det betyder för all del inte att det är omöjligt att förbättra den generella atletiska förmågan, utan bara att kroppen anpassar sig efter de specifika krav som ställs.

Det förefaller ju som att hjärnan fungerar likadant. Du blir inte bättre på att räkna matte genom att spela schack. Däremot kanske man kan tänka sig att det även får en generell effekt om man sysslar med flera olika komplexa saker. Om inte annat blir man ju i varje fall bättre på de sakerna.

Där kan jag nog hitta lite skoj i referenserna också, tack.

Autism kan ofta förknippas med hög IQ:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4927579/

Gissningvis kommer den från J. Philippe Rushton. Huruvida han är en dödsnazist tror jag dock inte.

Det är hypotesens, som forskare har försökt bevisa. I psykometriska termer kallas detta "transfer effecten". Tyvärr finns det lite belägg för att detta faktiskt fungerar. Utan istället så är det som att du kan bli duktig på tennis, men endast det och inte kondition. Det forskningen har försökt är att ta två olika test som har en stark korrelation till IQ, tar ett av testen som pre-test, sedan har den experimentella variabeln (t.ex. någon form av kognitiv träning) och sedan det andra IQ testet som post-test. Och i detta paradigm så har man inte kunnat hitta några transfer effekter.

I de fall man hittat transfer effekter, så har man ofta använt samma test som pre- och post- test. Vilket effekten kan förklaras bort med att man helt enkelt blivit bättre på testet, endast, och inte IQ. Tyvärr.
Det mest lovande just nu är "action video games" som jag länkade innan, men även där är det lite knackigt när man gör validitets studier.

Med andra ord, Spelar du "tennis" blir du i bra på "tennis". Men får ej en bredare anpassning, exempelvis bättre kondition och ökad koordination. Tyvärr är dessa testerna så otroligt nischade så att de saknar någon partiskt implementation, utan är bara ett test för att mäta IQ.

Så det verkar som att IQ är en relativt fast faktor, som kan bli sämre med skador, undernäring, sjukdomar osv, men inget du kan öka.

Varsågod.

Det kan, men inte ofta. Se ovan att 80 av alla fall utav autism har IQ under 70. Det finns alltid de som skiljer sig från statistiken.

Här finns en annan källa annars som visar liknade resultat. Dock kan mycket förklaras bort utav bristande motivation, undernäring och socioekonomiska faktorer.

https://iq-research.info/en/average-iq-by-country

Men även i väst har man kunnat mäta skillnader beroende på etnicitet. Utan någon god förklaring. Själv tror jag det beror på socioekonomisk status, motivation, samt kultur. Att det är "coolt" i vissa sammanhang att inte bry sig, samt att i vissa siutationser så bryr man sig helt enkelt inte, har du knappt mat och trygghet så tror jag inte att man inte bryr sig så mycket om någon forkare kommer och ska göra tester.