Under gårdagen avtäckte Intel formellt den elfte generationens Core-processorer, med kodnamn "Tiger Lake". I presentationen gav företaget utvalda exempel på de prestandavinster som den nya processorarkitekturen Willow Cove och motsvarigheten på grafiksidan, Xe-LP, tillför. Kvällen blev också premiär för varumärket Evo, det nya namnet på bärbara datorer som uppfyller kraven för Project Athena.
Dagen efter är det dags att lyfta på skynket för lite fler detaljer runt de tekniska förändringarna och förbättringarna i både Willow Cove och Xe-LP, tillsammans med prestandajämförelsen med både egna tidigare generationers processorer och konkurrenternas alternativ. De processorer som ingår i denna första omgång Tiger Lake är utformade för att drivas av en strömbudget om 7 till 28 watt.
I ett mer ingående översikt av Willow Cove listar Intel de nya kärnornas ökade kapacitet för klockfrekvenser, som nu når upp till 4,8 GHz på 4 kärnor och 8 trådar. Enligt Intels uppgifter ger de arkitektoniska förbättringarna 24 procent bättre prestanda ställt mot Sunny Cove i Ice Lake. Kärnorna sammanlänkas av en ny kommunikationsväv som har lägre latenser än tidigare och är mer skalbart sett till möjligheten att lägga till ytterligare komponenter i processorkretsen.
På tal om just komponenter i processorn har Intel integrerat ett nytt processorblock vid namn Intel GNA, vilken avlastar AI-beräkningar från de huvudsakliga kärnorna och kan dessutom arbeta medan processorn befinner sig i lågenergiläge. Här avhandlas också processorernas nya minneskontroller, som stöder DDR4/LPDDR4X i storlekar upp til 32 GB och hastigheten 4 266 MHz, eller 3 200 MHz för storlekar upp till 64 GB. Stöd för framtida DDR5 i 5 400 MHz finns också.
Sett till grafikdelen bestyckas Xe-LP med upp till 96 beräkningsenheter (EU), ett ordentligt kliv upp från 64 EU:s i Gen11-grafik som används i föregångaren Ice Lake. Dessa körs i klockfrekvenser upp till 1,35 GHz, en ökning om 20 procent ställt mot Ice Lake. Xe-LP bestyckas också med 3,8 MB L3-cacheminne. Utöver dubblerad spelprestanda ska det också ge förbättrad AI-accelerering via Deep Learning Boost.
Ytterligare moderna grafikfunktioner som stöds med Xe-LP inkluderar Variable Rate Shading (VRS), som gör det möjligt att upprätthålla god prestanda vid högre upplösningar genom att anpassa bildkvaliteten på olika delar av den renderade bilden. Intel säger sig också ha skrivit om DirectX 11-drivrutinen för lägre fördröjningar (eng. overhead). Nya mediaenheter ger stöd för videoavkodning i 60 FPS och 4K-upplösning, eller 30 FPS och 8K-upplösning.
Nytt är också ett förbättrat system för dynamisk frekvensskalning (DVFS), där klockfrekvenser inom processorns olika komponenter skalas efter tillgänglig bandbredd för att minimera onödig energikonsumtion. Effektiviteten vid låg belastning ska också vara bättre och i processorns lägsta energinivå (C State) kan klockfrekvenser för samtliga block i processorn stängas av.
Intel delar dock inte bara med sig av tekniska detaljer utan även prestandajämförelser, där företaget går emot egna tidigare uttalanden om att det är dags att fokusera på verkliga scenarion istället för benchmark-resultat. När bolaget demonstrerar prestandanivåer för egna processorer når Tiger Lake-modellen Core i7-1185G7 mellan 40 till 50 procent bättre prestanda än föregångaren Core i7-1065G7.
När exemplen går vidare till att fokusera på e-sport och 1080p-spelande visar Intel prov på imponerande resultat med över 100 FPS i ett flertal titlar, inklusive Dota 2, CS:GO och Valorant. Vid jämförelse med konkurrenten AMD Ryzen 7 4800U rapporterar Intel upp till 1,8× bättre prestanda för Xe-grafikdelen, där vissa resultat bygger på bruk av tidigare nämnda VRS-teknik. Även vid jämförelse med Nvidias grafikkrets MX350 når Xe bättre resultat med undantag för spelen Fortnite, PUBG och Grand Theft Auto V.
Det är när Intel ska jämföra resultat utanför spelandets värld som exemplen blir något motsägelsefulla. Intel har tidigare hävdat att teknikbranschen är för fokuserad på "irrelevanta" tester som Cinebench, och att den borde fokusera på mer verkliga scenarion. Företaget väljer att illustrera AI-kapaciteten i Tiger Lake med testverktyget Topaz Labs Gigapixel, vilket inte direkt tillhör dagligt användarscenario i större utsträckning än vad Cinebench representerar.
Andra underliga jämförelser inkluderar att Intel hävdar att Tiger Lake genom stödet för Wifi 6 erbjuder 3× högre nedladdningshastigheter ställt mot Ryzen 7 4800U. Intel hävdar också att Thunderbolt 4 ger fyra gånger högre överföringshastigheter än konkurrenten. Då tillverkare av AMD-bestyckade bärbara datorer är fria att bestycka sina datorer med både snabba Wifi 6-kretsar och Thunderbolt 4 är detta snarast exempel på de missvisande eller irrelevanta resultat Intel själva kritiserat.
Företaget räddar sig dock något genom de faktiskt relevanta benchmark-verktygen Sysmark 25, 3dmark Fire Strike och MLperf, där Core i7-1185G7 återigen jämförs med AMD Ryzen 7 4800U. Här når Intel enligt uppgift 28 procent bättre resultat i Sysmark 25, 67 procent bättre resultat i 3dmark Fire Strike och fyra gånger bättre AI-resultat i MLperf.
Tiger Lake i form av elfte generationens Core-processorer gör intåg i bärbara datorer senare under året, enligt rapporter med start i oktober månad. Företag som Asus och Acer har redan aviserat kommande produkter med de nya processorerna.
