Fläktlager – en guide till navet i datorfläkten

Kullager, glidlager, vätskelager och magnetlager är alla vanliga i datorfläktar. Vad har de för egenskaper och vad är funktionen?

1. Inledning

För många datorbyggare kanske chassifläkten inte är mycket mer än en plastsnurra med motor och en kort kabel, medan fläkten för andra kan vara av stor betydelse. Det kan handla om att få till den lilla extra kylprestandan, kapa ljudnivån eller att ge datorlådan en extra färgklick med en RGB-variant.

Oavsett anledning är fläktar en given del i de flesta stationära och bärbara datorerna och det finns en rad olika typer. Tunna axialfläktar för grafikkort och högvarviga radial-diton för bärbara är några exempel, medan den mer traditionella chassifläkten finns i många olika utföranden anpassade för olika ändamål.

Fläktar för högt lufttryck är lämpliga till kylare och radiatorer, medan högt luftflöde är önskvärt hos chassifläkten. Till det yttre kan fläkttyperna variera en hel del, men under huven är många beståndsdelar desamma. Lagret är en nödvändig komponent, som närmast kan beskrivas som själva hjärtat i vindsnurran.

I den här guiden tittar SweClockers och Corsair närmare på hur en datorfläkt är uppbyggd, med särskilt fokus på lagertyperna som är vanligast i just fläktar. Familjära kullager sällskapas av glidlager, vätskelager och smått exotiska magnetlager, men hur skiljer de sig åt?

Alla fläktar.jpg

För att illustrera och exemplifiera de olika fläkt- och lagertyperna i guiden används tre modeller signerade Corsair, där nykomlingen ICUE QL140 RGB representerar glidlager – med dubbelsidig RGB-smyckning. Magnetlagrade ML120 Pro RGB LED och glidlager-bestyckade Air Series SP120 LED gör sällskap.

corsairlogo.png

I samarbete med Corsair

Denna artikel produceras i samarbete med Corsair. Tack vare sponsorskap och samarbeten kan SweClockers fortsätta erbjuda högkvalitativt innehåll utan kostnad för läsaren.