Sapphire Radeon RX 5700 XT Nitro+ och RX 5700 XT Pulse

Förutom Pulse-kortet, som lanserades i augusti, introducerar även Sapphire nu sitt nya flaggskepp Radeon RX 5700 XT Nitro+. Modellen går upp som en direkt konkurrent till Powercolors Red Devil-kort och erbjuder både en betydligt fläskigare kyllösning och högre klockfrekvenser ur kartong i jämförelse med Pulse.

Gällandes klockfrekvenser specificerar Sapphire kortets typiska spelfrekvens till 1 905 MHz, vilket är en höjning med 150 MHz över AMD:s referensvariant.

Om vi tyckte att Pulse-kortet var en förhållandevis nätt historia så kan den totala motsatsen sägas om nykomlingen Nitro+. Detta är ett riktigt stort grafikkort, som med en längd på 305 mm kan ställa till det i chassin som är grunda på djupet och exempelvis har en radiator monterad i framkant.

Förutom längden är även kortet 25 mm högre än AMD:s dito samtidigt som den bastanta kyllösningen i praktiken tar upp tre kortplatser i chassit.

Sapphire använder sig här av ett egendesignat kretskort med strömförsörjning i 8+2-faser. Som synes pryds kortets baksida av en täckplåt av aluminium, där denna förutom det estetiska ska bidra till bättre värmeavledning. Den bakre delen av täckplåten löper utanför kretskortets längd och har öppnats upp för att tillåta kylpaketet att trycka den varma luften genom kortet.

Där både Pulse och AMD:s referenskort använder sig av extra strömmatning via en 6- och en 8-pins PCI Express-kontakt har denna uppgraderats något till Nitro+. Här används istället dubbla 8-pinskontakter.

Något mer som skiljer sig från de andra Radeon RX 5700 XT-korten vi testat är de tillgängliga bildutgångarna. För Nitro+ har Sapphire nämligen satsat på en jämn fördelning mellan porttyperna, vilket innebär dubbla Displayport 1.4 samt dubbla HDMI 2.0b-portar.

Företaget fortsätter spåret med att tillhandahålla flera BIOS-versioner på Nitro+. Dessa växlas mellan via reglaget på kortets ovansida, där det första är prestandaläget med de fabriksöverklockade frekvenser. Nästa läge är det "tysta" som sänker frekvenserna (dock inte hela vägen ner till referens) och applicerar en mindre aggressiv fläktkurva.

Intressant nog har även Nitro+ ett tredje läge, vilket låter kortets medföljande mjukvara Trixx hantera växlingen mellan BIOS-versionerna. Vid leverans står kortet i detta läge, och om användaren inte själv aktivt går in och ändrar något i programvaran rullar kortet då med sitt prestanda-BIOS.

Nitro+ använder sig av en ny version av Sapphires prisade grafikkortskylaren Tri-X. Som namnet antyder är denna bestyckad med tre fläktar – två på 92 mm samt en på 87 mm. Likt Pulse-kortet sitter dessa fast med en enskild skruv och kan därför lätt plockas bort för rengöring eller eventuellt utbyte.

Gällandes utbytesfläktar så lanserar även Sapphire ett tilläggspaket till Nitro+, där detta innehåller RGB-bestyckade fläktar istället för de vanliga svarta.

Under fläktkåpan syns en enorm aluminiumkylfläns som fortsätter en bit förbi modellens kretskort på baksidan. Denna är bestyckad med fem tjocka värmeledningsrör som distribuerar värmen från kortets grafikkrets över flänsen.

Till Nitro+ har Sapphire satsat på adresserbar RGB-belysning, där denna är placerad på kortets långsida samt på logotypen som sitter på täckplåten. Belysningens nyans, animation och styrka kan styras via företagets mjukvara Trixx.

För den som hellre vill styra kortets RGB-belysning via sitt moderkort har även Nitro+ en kontakt i bakkant, via vilken man kan koppla in sig på en ARGB-kompatibel kontakt på moderkortet.