Säkerhetsrapport avslöjar dataläckor hos webbläsartillägg

Tillägg i webbläsare används populärt för att utöka funktionaliteten i en webbläsare eller göra livet på internet smidigare. Dessa tillägg kan dock innehålla säkerhetsbrister eller dolda angrepp. Ett exempel på det sistnämnda har Dagens Nyheter avtäckt i en artikel som beskriver hur webbläsartillägg för Chrome och Firefox har läckt svenskars surfhistorik i flera månader.

Rapporten beskriver att den läckta informationen drabbat cirka 40 000 svenskar som använder tillägg till webbläsarna Chrome och Firefox. Dessa tillägg har då skickat vidare användarens surfhistorik vilket innefattar allt från webbaddresser till datum, filnamn, bredbandsoperatör och mycket mer. Informationen har även avslöjat saker som dokumenthantering på molntjänster, information om barn med speciella behov – och mycket mer.

Då tilläggen även kan skicka information om webbsidor som använder krypterade https-anslutningar har läckan drabbat personer som jobbar i en organisations säkrade interna nätverk, och kringgår därmed eventuella säkerhetsmekanismer som organisationen upprättat. Informationen har samlats i olika databaser som illvilliga företag sedan säljer vidare.

Webbläsartilläggen som läckt användardata:

Hover Zoom
Speakit
Superzoom
Savefrom.net Helper
Fairshare Unlock
Panelmeasurement
Branded Surveys
Panel Community Surveys

DN:s rapport utfördes i samarbete med den amerikanska säkerhetsexperten Sam Jadali. Under arbetet med kartläggningen av säkerhetsbristerna i webbläsartillägg gjorde Sam Jadali sig själv till ett "offer" genom att skapa konton hos de företag vars tillägg misstänktes läcka användardata. Inom loppet av en timme hade information från tilläggen skickats vidare till de databaser som sålde den läckta informationen.

Enligt säkerhetsexperten Karl Emil Nikka bör användare vara återhållsamma med hur många tillägg som installeras i webbläsaren.

Webbadresser avslöjar mer än bara användarnas surfhistorik. Webbadresser kan innehålla känsliga parametrar, till exempel delnings-ID:n eller rent av filnamn. I fel händer avslöjar webbadresser på så sätt mycket mer än bara vilka webbplatser som användarna besöker.
Det är tyvärr inte första gången som webbläsartillägg missbrukar sin åtkomst till användarnas webbläsare. Google, Mozilla och de andra webbläsarutvecklarna har svårt att stoppa annat än uppenbart skadliga tillägg. Vad tilläggsutvecklarna gör med insamlad data ligger utanför webbläsarjättarnas kontroll.
Google lanserade förra månaden ett nytt belöningsprogram för de som anmäler webbläsartillägg med bristande eller missvisande hantering av användardata. Detta är en bra åtgärd, men den är reaktiv av sin natur. Det bästa vi användare kan göra är därför att ha så få webbläsartillägg som möjligt installerade och endast installera tillägg från trovärdiga utgivare. Vi bör komma ihåg att varningen som visas vid installation av webbläsartillägg finns där av en anledning (”tillägget kan läsa och ändra all data på de webbplatser du besöker”).

De påverkade tilläggen i DN:s rapport har avlägsnats men i vanlig ordning är nya tillägg med säkerhetsbrister att vänta framöver. Rekommendationen om återhållsamhet från Nikka är därför en permanent sådan.