Under 70- och 80-talet var Unix den dominerande formen av operativsystem i såväl stordatorer som servrar och hos akademiska institutioner. Persondatorn hade inte etablerats på allvar och studenter fick oftast boka tid med universitetets Unix-datorer, så kallade time share-system.

En då ung student vid namn Linus Benedict Torvalds hade under ungdomsåren och sina första år som student vid Helsingfors universitet använt just sådana delade system. Han ogillade hur slutna systemen var och började laborera med operativsystemet Minix, vilket var ett Unix-liknande operativsystem med öppen källkod. Minix upphovsman Andrew Tanenbaum gjorde systemet fritt tillgängligt och använde det i undervisningssyfte för att lära ut operativsystemsdesign.

Linus_Torvalds2.jpg

Linus Torvalds studerade systemet och började med tiden utveckla en egen operativsystemskärna, fri från den Minix-kod han använt som inspirationskälla. Den 25 augusti 1991 publicerade han till slut ett inlägg i ett forum för Minix-användare. I inlägget beskrev han hur han jobbar på ett kostnadsfritt operativsystem, och ville ha åsikter på vad användarna ogillade i Minix som skulle kunna åtgärdas i hans operativsystem.

linux_kernel_001.jpg

Detta inledde en snöbollseffekt där användare världen över började bidra med förbättringar och nya funktioner till operativsystemskärnan som sedan skulle få namnet Linux, en kombination av Linus och Unix.
Projektet började låna in funktioner och kod från ett annat öppen källkodsprojekt vid namn GNU, en rekursiv akronym för GNU's Not Unix.

GNU-projektet leddes av Richard Stallman, en ledande figur inom den alternativa Free Software-rörelsen. GNU-projektet försökte sig på att basera operativsystemet på en mikrokärna vid namn GNU Hurd där olika funktioner eller "servrar" kommunicerade med varandra och den avskalade Hurd-kärnan. Detta visade sig vara en komplicerad och tidskrävande process, och under de många år som projektet gick i träda lyftes många av dess funktioner över till Linux-kärnan.

RHEL.jpg

Linux-baserade operativsystem blev snabbt dominerande inom serversammanhang, där företag som Red Hat växte fram.

Detta ligger till grund för debatten om en Linuxdistribution ska kallas ett Linux-system, eller ett GNU/Linux-system. Oavsett vilket exploderade Linux-kärnan i popularitet, först bland teknikintresserade entusiaster men under årtionden som följde blev Linux den dominerande plattformen i allt från serverparker till superdatorer. Det ligger även till grund för operativsystem för mobiltelefoner, integrerade och uppkopplade enheter, och mycket mer.

Android.jpg

Linux-kärnan har även legat till grund för en rad olika konsumentprodukter, däribland Googles operativsystem Android.

Under många år var Microsoft en bitter rival till de mångtaliga Linux-distributionerna, som tog över allt fler marknader där Microsofts Windows Server-system tidigare vunnit mark på Unix-systemens bekostnad. Idag har Microsoft närmat sig Linux och bidrar både till öppen källkodsprojekt och erbjuder stöd för Linux i Windows 10.

Linus_Torvalds.jpg

Linus Torvalds är en man med starka åsikter och en vilja att kommunicera när dessa står i konflikt med andras åsikter.

Linus Torvalds arbetar idag som övergripande ansvarig för Linux-utvecklingen i organisationen Linux Foundation. Utöver Linux är han även känd för att ha utvecklat versionshanteringssystemet Git, och för att han är en "färgstark" personlighet som inte skräder orden och frekvent hamnar i konflikt med både företag och kollegor.

Var du tidigt ute med att testa på Linux-kärnan eller de efterföljande Linux-distributionerna? Dela med dig i kommentarerna, och dela även med dig om vilken din första Linuxdistribution var i denna forumtråd!

swec_20_gubbe_final.png

SweClockers firar 20 år, 1999–2019

Sedan 1999 har SweClockers varit samlingsplatsen för datornördar från hela landet. Det ska givetvis firas! Under året väntar retroosande tester, artiklar och forumsnack – givetvis tillsammans med er!

Häng med när vi blickar bakåt och siar om framtiden!

Följ SweClockers 20 år via vår specialsida