Reflexer och panel
Reflexfiltret är matt med aningen synlig struktur. Det lyckas dölja reflexer effektivt vilket är tacksamt. Sitter du rakt framför ROG Swift PG35VQ, vilket rekommenderas, kommer du inte uppleva reflexer värda att nämna. Likt andra matta filter plockar det upp ljuset i rummet och sprider det över ytan. Detta är främst ett problem i vinkel och är därför en av många anledningar till att sitta exakt rakt framför den här skärmen.
Dock finns en viss struktur eller hinna i antireflexfiltret som är synligt mot ljusa delar i bilden. Det är inte en dramatiskt synlig hinna men det kan vara på gränsen för dig som stör dig extra mycket på den här typen av matta reflexfilter.
Slår vi en lampa direkt i skärmen syns det att filtret har en viss spräcklig struktur
VA-paneler har sin styrka i kontrastförhållandet. Förmågan att släcka sitt eget ljus gör att kontrastförhållandet ökar jämfört med annan LCD-teknik. Typiskt har VA-panelerna i datorskärmar ett kontrastförhållande mellan 2 000:1 till 3 000:1 beroende på modell och tillverkning. Några VA-paneler når högre kontrastförhållande men detta handlar då ofta om större stora paneler i TV-storlek.
Bilden bäst rakt framför
VA-panelen i PG35VQ är inte den mest kontrastrika och mäter 2 200:1 i förhållande. Detta kombinerat med en FALD, Full Array Local Dimming, ger dock mycket högre kontrastförhållande i praktiken. Se nästa avsnitt.
Jämför också detta med TN-paneler som sällan ger mer än 1 000:1 och IPS-paneler som pendlar mellan 700:1–1 500:1. VA-paneler ger då högre kontrastförhållande som vid samma ljusstyrka för belysningen ger mindre ljus i det svarta. Svart ser svartare ut helt enkelt.
Betraktat från sidan i linje med skärmens kortsida blir det tydligt att panelen skiftar i ljus och färg. Även FALD-belysningens zoner blir tydliga.
Rakt framifrån blir PG35VQ en helt annan skärm.
Detta gäller dock bara tills du rör på dig för mycket. I vinkel tappar VA-paneler snabbt sin fördel och blir blekare med lägre kontrastförhållande och förändrade färger. Detta gör sig även TN-paneler skyldiga till, medan IPS-paneler behåller mer av samma ljus i vinklar. Asus ROG Swift PG35VQ är inget undantag från VA-panelernas begränsningar utan du behöver verkligen centrera dig mitt framför panelen för att ta del av VA-panelens styrka. Genom att flytta dig lite åt sidan märks det av direkt.
Fullt normal RGB-subpixelstruktur
Asus ROG Swift PG35VQ har en normal RGB-subpixelstruktur. Detta är i sammanhanget både oväntat och ovanligt. Flera av de VA-paneler vi testat har visat upp en subpixelstruktur som riskerar att bli påträngande på ett eller flera sätt. Dels genom att strukturen bryter upp grafiken, vilket ofta blir synligt i text.
PG35VQ har en normal RGB-subpixelstruktur och renderar text och grafik normalt
Asus XG49VQ är exempel på en VA-panel vars subpixelstruktur påverkar text och grafik, något som PG35VQ helt undviker
Dels kan VA-paneler använda halvtonsmönster vilket leder till ytterligare strukturer i bilden. Färgnyanser får bokstavligen en extra ytstruktur när de återges på skärmen. På det kommer ett tredje problem med varianter hos VA-paneler med omkastade subpixelstrukturer som gör skärmen problematisk för kantujämnning. Istället för RGB-struktur har panelen kanske en BGR-struktur. Cleartype-inställningarna i Windows kan motverka sådant specifikt för textrendering men kan förstås inte påverka grafik i spel.
Vi ser inga av dessa VA-problem här utan panelen hos ROG Swift PG35VQ lever upp till sin specifikation om 8-bitars precision med temporala halvtonsmönster, alltså Frame Rate Conversion (FRC). Detta med en fullt normal och förväntad RGB-subpixelstruktur. Det enda som skiljer denna VA-panel från en IPS-variant är skillnaderna i kontrastförhållande – vilka är bättre i ROG Swift PG35VQ – samt skillnaden i betraktningsvinklar där en IPS-panel i sin tur är bättre.
