Eftersläp och latens
Som väntat och brukligt med G-Sync-skärmar är latensen låg och ligger en god bit under 10 millisekunder. Via HDMI är det högre och Leo Bodnar Input Lag-tester visar på ca 20–25 millisekunder från topp till botten av skärmen. Ett tecken på att 1080p/60 Hz-signalen reproduceras med 180 Hz på panelen. Oavsett vad är latens och input lag inte problemet här. Över 20 millisekunder via HDMI är dock aningen högt, men inte högt jämfört med en modern TV i spelläge.
VA-paneler har sina för- och nackdelar där nackdelarna i spelsammanhang ofta, men inte alltid, är en högre nivå av av eftersläp som tydligast syns mot mörka nyanser. Det uppstår mörka skuggor efter rörelser.
Så är också fallet med Asus ROG Swift PG35VQ där just kombinationen av olika nivåer av mörka nyanser leder till en skuggbildning som svansar efter i rörelserna. Detta är tydligt och när du väl lärt sig se dem lär du märka av dem. Om du stör dig på dem är dock en öppen fråga.
Mörka skuggor eller vita kanter
Situationer med hög kontrast i ljusa spel eller för den delen svart text mot ljus bakgrund i Windows och webbfönster ger inte alls problem. Letar vi kan vi ana en slags svagt grön "efterglöd" från svart text på vit bakgrund. Men just eftersläp av klassiskt snitt med otydliga konturer är inget problem på den här panelen. Det lär vara de mörka skuggorna som stör mest.
Dessa skuggor kan vi eliminera i hög grad med Overdrive-inställningen OD: Extreme. Då försvinner de mörka släpskuggorna nästan helt. Men då får vi ljusa overdrive-skuggor istället och dessa syns i de annars så problemfria ljusa situationerna. Svart text på vit bakgrund får en vit glöd runt konturerna när du rör på fönster och rullar i webbläsaren. Detta syns också i spel.
Hoppet mellan OD: Normal och OD: Extreme är alltså enormt. Som två polariserade versioner av hur panelen ska styras upp. Här hade vi gärna sett ett mellanting med mindre mörka släpskuggor och aningens ljusa kantglöd. Nu är det antingen eller och detta får ses som en nackdel hos skärmen.
G-Sync fungerar som väntat
Föregående avsnitt handlar om vad som krävs för att ge en fungerande bildsignal till skärmen. Hur hög bildfrekvens du får i spelen, bilder per sekund (FPS) är en annan diskussion. Men det är förstås väldigt krävande även med enklare spel att få till 200 FPS i 3 440 × 1 440 pixlar. Där är adaptiv synk, G-Sync i detta fall, en fördel. För även om du inte når 200 FPS i många spel är det fortfarande möjligt att köra i så hög renderingsfrekvens som det bara går.
Här fungerar G-Sync som väntat. Vi testkörde de flesta spel i höga grafikinställningar med följd att vi ofta låg inom 50–90 FPS och det flyter problemfritt så länge som datorn är problemfri. Med det sagt såg vi en del hack i vissa specifika speltitlar när vi testade. Detta var inte reproducerbart i alla titlar eller ens alla stunder. Det finns många tillfälligheter som kan stjälpa även välutrustade datorer. Ibland räcker det med en omstart.
