Lagringstest: Anslutning via processor och styrkrets
Lagringsenheterna vid detta testmoment bygger båda på mycket snarlika konstruktioner med snarlika komponenter. Styrkretsen Phison E16 är en PCI Express 4.0-styrkrets som är väldigt snarlik Phison E12, vilken är toppmodellen i segmentet för PCI Express 3.0.
Egenskap | PNY XLR CS3030 1 TB | Corsair MP600 2 TB |
|---|---|---|
Kapacitet | 1 TB | 2 TB |
Gränssnitt | PCI Express 3.0 | PCI Express 4.0 |
Styrkrets | Phison E12 | Phison E16 |
Minneskretsar | 4 x Toshiba 64-Lagers 3D TLC | 4 x Toshiba 96-Lagers 3D TLC |
RAM | 1 GB DDR4 | 2 GB DDR4 |
Av en tillfällighet befinner sig enheter med vardera styrkrets till hands och givetvis prövas de i respektive M.2-anslutning.
Vid långvarig belastning faller prestandan på E12-enheten mer än för E16-enheten vilket troligen kan tillskrivas den lägre mängden RAM och SLC-cache. E12 tappar betydligt mer prestanda placerad baktill på moderkortet än under fläkten på framsidan. Detta är troligen kopplat till temperatur eftersom luftflödet baktill på moderkortet är obefintligt.
En snabb titt i diagrammen visar att fördelen med det nya gränssnittet i dagsläget är något begränsat med tillgängliga enheter. Gränssnittet har teoretiskt kapacitet för högre hastigheter och mer prestanda lär finnas att hämta i framtiden, när lagringsenheterna fått tid att mogna.
