Överklockning

När det kommer till överklockning av processorer har AMD legat på efterkälken sedan introduktionen av Ryzen-familjen sett till möjligheten att nå höga klockfrekvenser utan exotiska kyllösningar eller orimliga spänningspåslag. Många entusiaster har därför vänt sig till Intel för att stilla begäret, där nivåer över 5 GHz absolut inte är omöjliga.

Med Ryzen 3000 återvänder förhoppningarna om potentialen för överklockning, där en ny tillverkningsteknik på 7 nanometer ihop med på pappret väldigt höga turbofrekvenser kan vara ett tecken på att högre nivåer går att nå med den nya processorfamiljen.

ryzen_master_1.png

Ihop med Ryzen 3000 lanserar AMD version 2.0 av sin övervakning- och överklockningsmjukvara Ryzen Master. Programmets gränssnitt har gjorts om till den nya versionen för att göra det mer överskådligt. Här kan man på ett smidigt sätt övervaka klockfrekvenserna hos de olika kärnorna samt avläsa processorns temperatur och strömbudget.

ryzen_master_2.png

I Ryzen Master finns det även möjlighet att ändra många parametrar för processorn utan att behöva starta om och göra dessa via moderkortets UEFI-konfiguration. Här går det exempelvis att aktivera Precision Boost Overdrive för att släppa lös strömbudgeten. Användaren har därtill möjlighet att justera denna finkornigt direkt från mjukvaran.

ryzen_master_3.png

Mjukvaran gör det även möjligt att utföra manuell överklockning direkt i operativsystemet utan omstart. Här finns reglage för att justera klockfrekvensen för varje individuell kärna i processorn, samtidigt som det går att sammanlänka alla till samma frekvens. Möjlighet finns även att justera spänningsmatningen till processorn i realtid.

Vi fick tillgång till en betaversion av Ryzen Master 2.0 inför denna lansering, och även om vi stötte på några buggar gällandes att sätta spänningen till processorn, känns mjukvaran förvånansvärt välpolerad. Faktum är att den kan vara ett ganska smidigt verktyg när man försöker trimma in de där sista megahertzen vid överklockning, då man kan höja frekvenserna parallellt med att man kör belastning.

I slutändan valde vi dock att utföra överklockningen via moderkortets UEFI-konfiguration. Vid manuell överklockning kopplas processorns förutbestämda strömbudget bort och istället används den som dikteras av moderkortet, vilken ligger betydligt högre. Kylaren som används för överklockningen är Corsairs Hydro H115i Pro med fullt fläktpåslag.

Som vanligt siktar vi inte på några frekvensrekord med omotiverat högt spänningspåslag till processorn. Likaså är en enstaka lyckad körning i Cinebench inte nivån vi vill lägga oss på i stabilitet, utan nivåerna som uppnås ska kunna köras genom hela testsviten av program och spel utan någon instabilitet.

Ryzen 9 3900X

Vi inleder med den tolvkärniga modellen Ryzen 9 3900X. För den som inte minns våra klockfrekvensmätningar från tidigare ligger denna processor strax ovanför 4,1 GHz när alla kärnorna belastas tungt av exempelvis en videokodare.

3900x_oc.png

Upphetsade som vi var tog vi snabbt sikte mot en förhållandevis hög klockfrekvens på 4,4 GHz över alla kärnor. Vi stötte dock omedelbart på patrull med programkrascher, vilket medförde att vi behövde vrida upp spänningen mer. Vid 1,4 V, vilket kändes obehagligt högt, lyckades vi uppnå en någorlunda stabil plattform, men då var det istället något annat som sa ifrån – temperaturerna.

Vid 1,4 V, vilket verkligen inte är en rekommenderad nivå för dagligt bruk med de här processorerna, drar temperaturerna iväg i en hissnade fart. Det slutade med att processorn under tung belastning omgående sköt förbi sin högsta nivå på 95 °C och stängde ner hela systemet när den överskred en temperatur på strax över 100 °C.

Vi fick därför lägga band på oss själva och skruva ner både förväntningarna, spänningen och frekvenserna. Vid 4,35 GHz uppnåddes först var som troddes var stabila nivåer, men efter en längre tids hård belastning visade det sig behövas mer spänning och då var vi tillbaka på ruta ett med de höga temperaturerna.

I slutändan landade vi på 4,3 GHz över samtliga kärnor med spänningen spikad till 1,34 V, vilket är mellan tummen och pekfingret 200 MHz över processorns grundnivå vid turbo under hård belastning. Temperaturen uppmättes till 81 °C.

Ryzen 7 3700X

Med en viss besvikelse i maggropen stegar vi vidare till den åttakärniga modellen Ryzen 7 3700X. För den som inte minns det hade denna modell en uppmätt klockfrekvens på strax över 4 GHz när alla kärnorna belastas hårt vid videokodning.

3700x_oc.png

Medan vi tänkte att ett reducerat kärnantal skulle göra saken lättare för oss, så visade sig detta inte vara fallet med vårt exemplar av Ryzen 7 3700X. Vi hade inga problem med att temperaturerna skenade när spänningen skruvades upp, men processorn svarade samtidigt riktigt dåligt på spänningsökningarna, vilket innebar att klockfrekvenserna behövde skruvas ner.

Tyvärr ville inte vårt exemplar vara med och leka vid samma nivåer som Ryzen 9 3900X utan istället behövde den vridas ner till 4,25 GHz vid en spänning på 1,35 V. Temperaturen under hård flertrådad belastning uppmättes till 74 °C.

Sammanfattande tankar kring överklockning av Ryzen 3000-serien

Med facit i hand från de tidigare klockfrekvensmätningarna med belastning på alla kärnor hade vi lite på känn att förväntningarna på Ryzen 3000-seriens överklockningspotential troligtvis var alldeles för höga. Våra farhågor visade sig även stämma med de resultaten vi uppnådde, åtminstone om man ser till de exemplaren som landat i testlabbet.

I diskussioner med andra medier i Europa rapporteras liknande resultat, även om de är förhållandevis spretiga. Vissa lyckades uppnå nivåer kring 4,4 GHz med kraftigt spänningspåslag medan andra satt fast på 4,2 GHz utan att spänningen gjorde någon som helst skillnad. Där är därför rätt tydligt att det finns grov exemplarvariation mellan processorerna.

När delar av redaktionen var i Los Angeles för en teknikgenomgång av Ryzen 3000 fick vi chansen att prata med Sami Mäkinen, som är en renommerad extremöverklockare och arbetar med teknisk marknadsföring hos AMD. Han hävdade att de flesta kommer att se förhållandevis små prestandavinster vid manuell överklockning och att det generellt sett är vettigare att låta Precision Boost 2.0 göra sitt jobb med att justera frekvenserna dynamiskt.

Med detta sagt har vi ännu inte fått se de sexkärniga modellerna i uppställningen, och det är mycket möjligt att det finns mer vinster att hämta där, då de kommer med lägre klockfrekvenser ur kartong.