Anslutningar: SATA, M.2 och många fler
Vi har än så länge fokuserat mycket på gränssnitten, alltså hur kommunikationen går till mellan lagringsenhet och själva systemet. Dessa kan sedan användas via en lång rad olika anslutningar som således endast är ett fysiskt kontaktdon.
SATA
Denna anslutning finns i tre versioner kallade SATA 1,5 Gbps, SATA 3,0 Gbps och SATA 6,0 Gbps, men har du inte ett betydligt äldre moderkort är det bara den senare du kommer stöta på. SATA 6,0 Gbps kallas ibland även SATA III, vilket symboliserar dess versionsnummer. Moderkort har normalt fyra eller flera SATA-anslutningar och det krävs en port per enhet som ansluts.
Slim-SATA
Även om SATA-kontakter är relativt små och tunna finns alltid scenarion där mindre kontaktdon behövs. Det kan gälla bärbara datorer eller mindre datorer, som Intel NUC. På Slim-SATA-anslutningen har framför allt strömtillförsel minskat men även själva SATA-kontakten är något mindre jämfört med originalet.
Micro SATA (μSATA)
Detta är en anslutning som normalt inte används längre då den var framtagen primärt för hårddiskar enligt formfaktorn 1,8 tum, vilka inte tillverkas längre.
Mini SATA (mSATA)
En lösning som är primärt framtaget bärbara datorer eller surfplattor. Enkelt uttryckt är det en normal SSD, men utan det klassiska höljet från en traditionell hårddisk. Det vill säga ett kretskort med minnesbanker och kontrollerkrets, som ansluts till en mSATA-anslutning direkt på moderkortet – allt för att minimera utrymmet.
SATA Express
Kallas kort SATA-E och tillkom som något av en nödlösning när SSD-enheterna blev för snabba för SATA 6,0 Gbps. Anslutning kan antingen nyttja två SATA och en specialanslutning som ligger i fas med dessa, eller två PCI Express-kanaler.
Detta gjorde att tillverkare kunde behålla kompatibilitet med äldre utrustning, trots att en specialkabel behövs för själva SATA Express-anslutningen. Samtidigt erbjuder lösningen upp till 1 969 MB/s i överföringshastighet när två kanaler PCI Express används. Denna anslutning blev endast en parentes i historien och är på väg att försvinna helt.
PCI Express
Namnet kommer i grunden från att det är anslutningen som ersätter den nu föråldrade PCI-standarden. Både PCI och PCI Express är när detta uttryck används en expansionsplats på moderkortet för instickskort, i många fall ett grafikkort.
PCI Express, i kombination med gränssnittet NVM Express, används även som ett gränssnitt för lagringsenheter för att kommunicera direkt med datorns processor. Enkelt uttryck gör detta att det går att ansluta lagringsenheter både via ett instickskort på ett moderkort eller via anslutningarna vi behandlar längre ned på sidan; M.2 eller U.2.
Tillsammans med dessa kan SSD-enheten dra nytta av hastigheten från två eller fyra PCI Express-kanaler, för speciallösningar som sällan riktar sig mot vanliga konsumenter så många som åtta kanaler.
M.2
Innan det här blev en fastslagen standard kallades denna för Next Generation Form Factor (NGFF). Som tidigare nämnt är detta en anslutning som kan använda olika gränssnitt – AHCI via SATA 6,0 Gbps och NVM Express via PCI Express.
En M.2-enhet ansluts inte via någon kabel utan använder en sockel, ungefär på samma sätt som en processor eller en mSATA-baserad SSD. Ett moderkort kan ha flera M.2-platser och trots att själva anslutningen ser likadan ut finns hela tolv olika standarder, varav fyra används i skrivande stund. Resterande är reserverade för framtida behov som kan tänkas uppkomma.
Det är också viktigt att veta att en M.2-anslutning kan stödja olika standarder. De som är ämnade lagring sitter normalt fall på moderkortets nedre del, ofta ovanför eller mellan vanliga PCI Express-anslutningar. Dessa kan ofta ansluta M.2-enheter av olika fysisk storlek.
Den i särklass vanligaste storleken är M.2 2280, där "22" anger att bredden är 22 millimeter och "80" är längden 80 millimeter. Förekommande men långtifrån lika vanliga är M.2 2260 och M.2 2242, där skillnaderna är just längden – 60 respektive 42 millimeter.
U.2
Denna anslutning lanserades ungefär samtidigt som M.2 och kan delvis ses som en ersättare till SATA Express. Anslutningen kan, precis som M.2, används upp till fyra PCI Express-kanaler. Anslutningen som sådan skiljer på en avgörande punkt och det är att den kräver en kabel som ansluts till SSD-enheten.
Anslutningen fick ett inledningsvis kort liv och var under en period på väg att försvinna helt. Nu ryktas det dock om att en andra våg är på ingång och eventuellt även en uppdaterad anslutning. Värt att påpeka är också att det finns omvandlare från M.2 till U.2 och vice-versa. Med andra ord, möjligheten finns att ansluta en U.2-enhet till en M.2-anslutning eller åt andra hållet.