Historien om Digital Visual Interface
April 1999 räknas som DVI-kontaktens födelse. I alla fall själva specifikationen, då version 1.0 släpptes lös på datorvärlden. DVI kan betraktas som den felande länken mellan digital och analog bildsignal. Och för 20 år sedan var dess löfte en hoppfull mix mellan framtida kapacitet och bakåtkompatibilitet.
En eller två DVI-kontakter på grafikkorten var länge normen.
År 1999 var vi vana vid bildrörsskärmar som körde upplösningen 1 024 × 768 eller kanske 1 600 × 1 200 pixlar. Med DVI talades det om hisnande 4K-upplösning, och inom en närmare framtid, 1 920 × 1 080 pixlar. Full HD idag är budgetnivå men år 1999 räknades det som avancerad high end.
När pixelmatriserna blev större och större ställdes också krav på signalkvalitet. Med LCD-skärmar med fasta pixelmatriser var också analog signalöverföring ett problem. Även om själva LCD-panelen är så analog den kan bli, är samtidigt en fast pixelmatris en diskret teknik. Och vi vill ha 1:1-förhållande, pixelmappning, mellan bilden i datorns videominne och panelen vi ska visa detta på. Något som blir självklart med en digital bildsignal.
Väl valda delar av dåtida branschen – Intel, Silicon Image, Compaq, Fujitsu, HP, IBM och NEC – enades därför under Digital Display Working Group, DDWG. Resultatet blev Digital Visual Interface. Signalöverföringen byggdes på Transition-Minimized Differential Signaling, TMDS. En teknik som kom från Silicon Image.
DVI kom aldrig längre än till version 1.0
DVI blev något branschen kunde enas kring. En högpresterande digital anslutning som dessutom klarade av dubbla länkar, Dual Link, som även överförde analog video om så krävdes. En enda kontakt fyllde behovet från alla befintliga analoga bildskärmar och framtiden med fasta pixelmatriser.
Fast det blev aldrig något annat än DVI version 1.0. För några år senare hade behoven skiftat om än mer. DVI blev basen för HDMI och DVI 1.0 bakades in som en bilaga i HDMI-specifikationen. Digital Display Working Group, DDWG, slutade fungera som arbetsgrupp. Inte ens domänen och hemsidan förvaltades. Besöker du gamla domänen för DDWG kommer du till en samling skräplänkar.
Möjligheten till analog bildsignal var viktigt under 00-talet
Sent 2010 togs ett branschbeslut om att DVI (samt VGA och andra anslutningar) skulle fasas ut med deadline för 2015. Fokus ligger nu på HDMI och Displayport i framtiden. Allting annat måste bort. En rad olika företag som exempelvis AMD, Dell, Intel, Lenovo, Samsung och LG stod tillsammans bakom detta och merparten av branschen hängde på. Bland annat levde AMD upp till beslutet och började ta bort DVI-anslutningen på flera av grafikkorten som lanserades under 2015.
DVI är skrymmande för bärbara datorer vilket stärkte branschens ovilja
Fast DVI som kontakt blev något av en de facto-standard för stationära datorer och var det länge. Inte många brydde sig om eller ens kände till dödsdomen. Displayport fick en trög start och HDMI sågs av marknaden som en TV-anslutning för 60 Hz och inget mer. Trumfkortet för DVI var dess Dual Link-kapacitet. Utan den hade tekniken förmodligen dött ut mycket snabbare.
Gav oss 144 Hz på spelskärmarna
För det var DVI Dual Link som levererade när spelskärmarna med 120 och 144 Hz kom och slog igenom. DVI Dual Link fanns redan på nästan alla grafikkort, var enkelt att bygga och hade inga besvärliga licensmodeller. Displayport var för nytt och knepigt. Kretsuppsättningar med HDMI var i sin tur i praktiken fortfarande strypta, till samma bandbredd som DVI Single Link. Trots att HDMI-standarden uppdaterats med högre bandbredd redan 2006.
Benq XL2411Z kör endast 144 Hz via DVI Dual Link. Den skärm som i särklass skapat mest forumfrågor. Den kan fortfarande köpas ny och lär finnas begagnad i många år till. Framöver lär få datorer driva den skärmen i 144 Hz.
Detta leder nu till en märklig och rent av bisarr situation för skärm- och grafikkortsmarknaden. Displayport kunde tidigt köra bandbredden som krävs för 120 och 144 Hz men var inledningsvis vid 2009 och 2010 en sällsynt funktion. Endast de nyaste grafikkorten och skärmarna var utrustade med Displayport. HDMI med åtminstone 9 Gbps-kapacitet för 1 920 × 1 080 pixlar i 120 Hz var också ovanligt.
Marknaden valde därför DVI Dual Link trots att det var en utdömd teknik ingen längre förvaltade. Resultatet blev att det på 10-talet såldes många skärmar som baserades på just DVI Dual Link. Till slut hamnade vi i den bisarra sitsen att du fortfarande idag kan köpa en ny 144 Hz-skärm och upptäcka att du inte kan köra 144 Hz med moderna datorer. Särskilt inte med bärbara speldatorer.
