Sleevingmaterial

Krympslang

Valet av krympslang är mer relevant vid metoden där krympslangen behålls än där den klipps bort, så kallad shrinkless sleeving. Det viktigaste att hålla koll på är att krympslangen inte innehåller lim, då detta sipprar ut och kladdar ner kabelstrumpan, samtidigt som den ofta har för tjocka väggar för att få plats i kontakthusen som används till strömkablarna i datorer.

Laine_Sleeve_A1.jpg

Utöver lim finns det två andra specifikationer som är värd att hålla koll på, diameter på krympslangen och dess krympratio.

Diameter
Krympslangen jag normalt använder till vanliga strömkablar har en diameter på sju millimeter och krymper ner till lite under två millimeter som minst. Jag vet inte om det finns något universalsvar på diametern, men detta är vad som fungerar för mig.

När det gäller SATA-data-kablar så använder jag en krympslang på ungefär 14 millimeter innerdiameter och en minsta diameter på tre och en halv millimeter vid uppvärmning.

En del butiker inriktade på just kabelstrumpor för datorer erbjuder även färdigskuren krympslang för den som inte har lust att klippa hundratals bitar med precision. Nu finns även transparent krympslang som inte bara har som syfte att se bra ut, den låter dig även se hur pass mycket plasten har smält under den vid shrinkless-metoden.

Krympratio
Normal krympslang har vanligtvis en krympratio på 2:1 till 3:1, och den specialiserad för att klä datorkablage är normalt 4:1 eller mer. Lite kort så bestämmer krympration förhållandet mellan innerdiametern på krympslangen i orört utförande mot den minsta innerdiametern den kan nå när den är helt uppvärmd.

Detta påverkar hur hårt kabelstrumpan hålls på plats på kabeln, hur tjocka väggarna på krympslangen blir i krympt läge och därmed hur den passar i kontakthuset när allt ska på plats. När det gäller shrinkless så påverkar det hur kompakt den smälta plasten packas ihop, även om den bara ska klippas bort i efterhand.

Kabelstrumpa

Valet av kabelstrumpa är ett omdiskuterat ämne och det finns många alternativ. Den vanligaste typen är gjord av PET-plast, men det finns också den mycket populära paracord, och allt mer sällan – vävd bomull. Denna artikel kommer att behandla en version av PET-kabelstrumpa, av den enkla anledningen att det är vad jag har att tillgå och är vad jag normalt använder till mina kablar.

Laine_Sleeve_A5.jpg

Kabelstrumpa är normalt flexibel sett till storleken, och genom att sträcka den olika mycket går det att få olika diameter på bekostnad av längden. Skillnader i typen av vävning på kabelstrumpans plaststrängar påverkar hur mycket den kan sträckas och hur bra täckning den ger över underliggande kabelisolering.

Laine_Sleeve_Z1.jpg

Ljusare nyanser av kabelstrumpa är extra känslig för en mörkare eller färgglad kabelisolering där den underliggande kabeln ibland kan synas genom även om stumpan är rejält sträckt. I det fall att du tillverkar dina egna kablar kan det vara en god idé att försöka matcha kabelisoleringen med färgen på kabelstrumpan om möjligheten ges.

Trots kabelstrumpans flexibla natur finns ändå ett par olika storlekar att välja på, och att hitta det som känns optimalt för en viss kabeltyp kan kräva lite testande. Versioner med drygt två till åtta millimeter brukar vara lämpligt för majoriteten av strömkablar i en dator.

Jag vill klä mina kablar! Vad behöver jag? Och hur mycket?

Det finns inget rakt svar på frågan om hur mycket kabelstrumpa eller krympslang du behöver för att klä dina kablar. Räkna antalet kablar du behöver klä och multiplicera med längden för att få en minsta siffra. Det är alltid bra att räkna med lite spill här, extra mycket om du känner dig osäker på din förmåga att få till ett bra resultat på första försöket.

För att skapa ett exempel så antar jag att kablarna är 50 cm långa, det är någonstans mellan 24–28 kablar i en modulär ATX24. En 50 cm lång ATX24-kabel kräver då drygt 15 meter kabelstrumpa och någonstans runt en meter krympslang om varje bit är i området 20–25 millimeter.

Mellan tummen och pekfingret så är det ungefär 30 meter kabelstrumpa och tre meter krympslang som går åt vid en genomsnittlig midtower-dator med ett grafikkort och ett moderkort i konsumentklass.