Testpilot: Toshiba X300 – mekanisk hårddisk med 10 TB lagringsutrymme

Toshiba X300

Det exemplaret jag har fått till testning tillhör Toshibas Performance X300-serie, som är deras bäst presterande hårddiskar. I alla fall enligt egen utsago. I övrigt finns också P300- och N300-serien där den förstnämnda är tänkt att vara mer prisvärda hårddiskar och den sistnämnda NAS-hårddiskar som är inriktade på lång livslängd och energieffektivitet.

X300 finns i sju kapaciteter som spänner från 4 TB upp till toppmodellen på 14 TB. För den som varit uppmärksam så är det 10 TB kapacitet på hårddisken som jag har till förfogande.

Inte bara lagringskapaciteten är mycket generös, även cacheminnet är väl tilltaget på 256 MB. Notera att det enbart är 10 TB-, 12 TB- och 14 TB-diskarna som har 256 MB medan resterande varianter bara har 128 MB.

Vad är hårddiskcache?

En hårddisk är i särklass den långsammaste detaljen i en dator, om man bortser från användarens reaktionsförmåga då. Ett antal diskar bestående av antingen glas, aluminium eller keramik som ligger staplade ovanpå varandra med små läsarhuvuden i mellan. Dessa läsarhuvuden behöver fysiskt röra sig över plattorna för att magnetiskt kunna läsa av data i olika sektorer över plattan.

För att mildra detta faktum och framförallt se till att hårddisken kan ta emot och hantera fler krav på data simultant har den en intern kontroller. Den styr hårddisken och kan lägga flera krav på data som inkommer i cacheminnet, för att sedan hantera dessa på mest tidseffektiva sätt.

Ju mer cache desto snabbare hårddisk?

Förenklat kan det förklaras så att ju mer cacheminne desto bättre, men det behöver inte betyda bättre prestanda i alla lägen. Det är oftast i rätt specifika användarscenarion som cacheminnet gör störst skillnad.

En hårddisk läser inte bara exakt den data som finns i en viss sektor utan den läser av omkringliggande sektorer också och lägger det i cacheminnet, eftersom data generellt efterfrågas från sektorer som ligger i närheten av varandra. På så sätt kan hårddisken "gissa" sig till vilken data som kommer efterfrågas härnäst och läsa den från det mycket snabbare cacheminnet. Detta istället för att rotera plattorna och läsa av datan från diskarna som går mycket långsammare.

En annan teknik är Native Command Queueing (NCQ), som helt enkelt säkerställer att hårddisken tar den kortaste vägen över diskarna för att hitta data. Utan NCQ kommer hårddisken att läsa varje operation i kön i ordning – A,B,C,D,E till exempel. Med NCQ kan hårddisken ta genvägar, om så tillåts. Det kan innebära att den läser i ordningen C,E,A,D,B. Detta för att läshuvudet skall färdas kortast möjligast distans.

Cacheminnet hjälper även till att jämna ut dataflödet till disken, genom att köa upp data som processorn ber om att få läsa och skriva om vartannat istället för att processorn ska behöva vänta på att hårddisken långsamt skall flytta runt läsarhuvudet över plattorna. På så sätt kan processorn gå vidare med andra uppgifter under tiden.

Sist men inte minst lagrar hårddisken data i cacheminnet som den upptäcker att processorn efterfrågar ofta. Program tenderar att begära samma typ av data om och om igen och då kan hårddisken se till att lagra denna data i det snabba cacheminnet istället.