Vintern 2013 tillsatte den då sittande regeringen en utredning i syfte att se över behovet av ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet. Resultatet från utredningen blev sedermera kritiserade kemikalieskatten, vars syfte är att få ned användningen av brom-, klor- och fosforföreningar – i svepande ordalag flamskyddsmedel.

Tidigare under året föreslogs en höjning av kemikalieskatten med upp till 37,5 procent per kilogram. Nu presenterar regeringen sin vårproposition för år 2019, som innehåller satsningar på 4,5 miljarder kronor. Dessa finansieras delvis med den föreslagna höjningen av kemikalieskatten.

Kemikalieskatten har idag ett maxtak på 327 kronor per vara eller 409 kronor för slutkund med mervärdesskatt (moms) på 25 procent. Med höjningen kliver taket upp med 34,6 procent till 440 kronor (550 kronor inklusive moms). Hur skatten appliceras förblir oförändrad och likt tidigare avgör vikten.

För hemelektronik som bland annat datorer, skärmar, mobiltelefoner, surfplattor, TV-apparater och spelkonsoler höjs kemikalieskatten från 122 till 160 kronor per kilogram. För vitvaror, kylar, frysar, diskmaskiner, dammsugare och dylikt handlar det om en höjning per kilogram från 8 till 11 kronor. Lösa datorkomponenter omfattas inte av kemikalieskatten.

För att slå i taket behöver således en vara under kategorin hemelektronik väga in på 2,75 kilogram, vilket gör att exempelvis TV-apparater, datorskärmar och spelkonsoler får det maximala påslaget 440 kronor exklusive moms. Samtidigt blir påslaget avsevärt mindre på produkter som tunna bärbara datorer och försumbart för exempelvis mobiltelefoner.

white-xbox-one-s.jpg

Kemikalieskatten slår hårdast mot produkter som väger närmre 2,75 kilogram eller högre och inte kostar mer än några tusenlappar.

Effekten blir således att tyngre och billigare hemelektronik påverkas mest, något SweClockers kunde visa tidigare under våren. För spelkonsoler från Sony och Microsoft som kostar runt 3 000–4 000 kronor innebär höjningen ett potentiellt påslag för slutkund med omkring 100–150 kronor, medan det för en Iphone i 10 000-kronorsklassen handlar om tio kronor. Samtliga uträkningar som gjorts är utöver kemikalieskattens nuvarande satser.

Kritikerna menar att regeringen gör glädjekalkyler på kemikalieskattens effekter på statskassan, men även att den har rentutav negativa samhällsekonomiska effekter. Detta då handeln på tungt beskattade varor flyttar utomlands till andra EU-länder, där skatten inte gäller. Samtidigt menar många att skatten är "verkningslös" när det kommer till att få ned mängden farliga kemikalier i elektronik.

Resultatet sägs bli att Sverige går miste om arbetstillfällen, vilket i sin tur leder till lägre skatteintäkter till staten och kommuner. Regeringen menar i sin tur att kritiken och den utredning som gjorts av branschorganisationen HUI Research framförs på felaktiga grunder.

Läs mer om 2019 års ekonomiska vårproposition

Höjningen av kemikalieskatten är en del i Januariavtalet (JA) på 73 punkter, vilken regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingått med Liberalerna och Centerpartiet. Enligt denna ska parterna fram till nästa val 2022 sänka skatten på arbete med 15 miljarder kronor och höja med motsvarande på miljöområdet, så kallad grön skatteväxling.

Skattehöjningen föreslås träda i kraft den 1 augusti och beräknas tillföra ytterligare 224 miljoner kronor till statskassan under år 2019.

Läs mer om kemikalieskatten: