Panel och funktion

Reflexbehandlingen är väl fungerande och vi fick trots den enorma och välvda panelen aldrig problem med att solsken från fönster och ljuset från armatur eller för den delen sekundära reflexer påverkade bilden.

Det är ett lyckat reflexfilter som i hög grad minskar rummets betydelse för hur skärmen fungerar. Direkta fönsterreflexer kan ge ett skimmer i bredare vinklar, men så länge vi sitter rakt framför är det inga problem.

asus_XG49V_reflex.jpg

Asus XG49VQ är en mästare på att hålla djup svärta även i svåra rum

Likt andra VA-paneler är betraktningsvinklarna begränsade. Det som påverkas först är skuggtoner som blir grönare i vinkel. På skrivbordsavstånd märks detta mot skärmens kortsidor. Likt flera andra VA-paneler tappar bilden också ljusstyrka i vinkel vilket syns mot hörn och kortsidor på ett skrivbord.

Det syns även på fotot ovan att övre vänstra hörnet tappar ljus. Ja, vinklarna märks. Fast de är heller inte problematiska i praktiken. Snarare att det faktiskt fungerar bättre än väntat med tanke på hur bred skärmen faktiskt är.

Allround – not so much

Asus ROG Swift XG49VQ är mindre lämpad som allroundskärm. VA-panelen inverkar för starkt på hur grafik och text återges. Detta yttrar sig som en tydlig struktur med märkliga effekter på hur text och grafik renderas. På detta adderas också en ständig kantförstärkning. Därför vet vi aldrig om det vi ser på skärmen beror på innehållet som reproduceras eller om det beror på skärmen.

asus_XG49V_egde_e_fringe_color.jpg

Kantskärpa, eller edge enhancement, som inte kan stängas av. Detta påverkar all text, grafik och foto.

asus_XG49V_egde_e_fringe_monokrom.jpg

De uppljusade kanterna blir till en gloria. Här i monokromt iförande för att tydliggöra ljusskillnaderna

Vad som påverkar kanske allra tydligast är att skärmen applicerar en kantförstärkning överallt och hela tiden. Ingen inställning, anslutning eller bildsignal råder bot på detta. Text och grafik, inte minst i Windows får därför en tydligt vit ”aura”, vilket syns allra tydligast med svart text mot en färgad bakgrund. Detta slår igenom även i video och spel. Foton och videor återges därför överskärpta på skärmen.

Mer om pixlar och pixelstrukturer

Sambandet mellan ppi, pixlar per tum, och hur en skärm upplevs som ”pixlig” är lite mer komplext än vad miniräknaren kan indikera. Denna teknikstund går igenom och förklarar att skärmars upplösning är mer än enbart pixlar per tum.

Likt alla andra typer av kantförstärkningar är detta något som kan accepteras i vissa fall. Finns funktionen måste den också gå att stänga av för annars kommer skärmen alltid förvränga bilden. Så är tyvärr inte fallet här.

82 ppi med sub-subpixlar

VA-panelen och dess 82 ppi i pixeltäthet följer också det problem med VA-paneler vi uppmärksammat tidigare. Panelen hos XGVG49Q använder en subpixelstruktur som i sin tur bygger på sex separata segment eller ”sub-subpixel” om man så vill. Dessa olika segment tänder upp i olika styrka och använder sig av halvtonsmönster.

Kombinationen av kantförstärkning och sub-subpixel-strukturer gör att skärmen också tenderar att förstärka exempelvis kompressionsartefakter. Windows 10:s förvalda blå bakgrund är inte vacker till att börja med. Men här ser det väldigt knölig ut.

asus_XG49V_Supbixelstruktur_YT_loggan.jpg

Youtube-loggan och texten får extra kanter och fransar som följd av subpixelstrukturen.

För att åstadkomma exempelvis en mild gråton kan sub-subpixelstrukturen välja att tydligt tända eller släcka några av dessa sex segment så att det totala ljuset förvisso blir ”grått” men också består av vad som på 82 ppi är synbart tända och släckta sub-subpixlar. Denna tändning och släckning kan även kombineras av halvtonsmönster över flera pixlar. Kort och (inte allt för) gott: Vi får en struktur i strukturen ovanpå själva pixelstrukturen.

asus_XG49V_Supbixelstruktur_pilar.jpg

Effekten är tydlig på text men också vanligt foto och tyvärr även spel. Bokstäver som H och A får dubbla ”bryggor” och rundade bokstäver som O och G och kan få ”öron”. Trappstegseffekter mellan pixlar blir också förstärkta. Vad som är en taggig diagonal kan här bli något som liknar en kam. Detta påverkas texten i viss mån av exempelvis Cleartype. Men i grunden går det inte att lösa detta då det styrs av algoritmer i skärmen, inte av grafikkort och Windows.

asus_XG49V_82ppi_UFO.jpg

Sub-subpixelstrukturen adderar ytterligare en nivå av struktur till det hela

Sådana här lösningar av sub-subpixelstrukturer och halvtonsmönster är inte helt fel. Men det fungerar inte på så låga pixeltätheter som 82 ppi på ett skrivbord. Två eller tre meter bort på exempelvis en TV med VA-panel kan det fungera bättre. På skrivbordsavstånd blir det en ständigt synliga strukturer och rasterliknande mönster över ytan hela tiden.