Sedan lanseringen av arkitekturen Kepler år 2012 är det en väletablerad sanning att Nvidia gör energieffektiva grafikkort, något som inte alltid varit sanning. Under många år slog AMD hårt underifrån med sina strömsnåla grafikkort, som inte alltid presterade i topp men kompenserade med slagkraftiga priser.
När TSMC lanserade sin 40-nanometersteknik blev det en ovanligt svårtyglad historia. Dels hade tillverkaren själv svårt att få till bra yield, antalet fungerande kretsar i produktion, men den visade sig också vara en utmaning för aktörer som AMD och Nvidia att designa för.
Något som sägs ha räddat AMD var bolagets piprensare Radeon HD 4770, som blev den första grafikkretsen på 40 nanometer. Grafikkortet ingick i mellansegmentet för HD 4000-serien som fram till dess tillverkats på 55 nanometer och gjorde att AMD lärde sig mästra tekniken inför lanseringen av HD 5000-serien.
Nvidias svar på Radeon HD 5000-serien skulle bli Geforce GTX 400-serien med den nya arkitekturen Fermi. Inför lanseringen talade Nvidia om det kommande flaggskeppet Geforce GTX 480, men svårigheter att få ut några fungerande kretsar i stora volymer gjorde att lanseringen försenades ett halvår.
Till slut lyckades Nvidia få ut något som fungerade och kunde säljas, men det var långt ifrån vad bolaget hoppades på. Även i toppmodellen Geforce GTX 480 fick grafikkretsen GF100 säljas i ett nedskalat utförande med ett SM-kluster inaktiverat, spänningen var hög, klockfrekvenserna låga och bolagets första minneskontroller med stöd för GDDR5 imponerade inte heller. Ryktena om att Nvidia fortsatt drogs med dåliga yields ville inte heller ge med sig.
Av totalt 512 CUDA-kärnor i grafikkretsen GF100 lanserades Geforce GTX 480 med 480 stycken aktiva med en GPU-frekvens på 700 MHz. Målet från Nvidias sida låg på en fullskalig krets med en GPU-frekvens på åtminstone 750 MHz, vilket hade gett kring 15 procent högre prestanda.
Kretsens minneskontroller förblev däremot fullskalig med en bredd på 384 bitar och denna parades ihop med 1,5 GB grafikminne av typen GDDR5. Som lägst såldes GDDR5-kretsen med en specificerad effektiv klockfrekvens om 4 000 MHz, men med GF100 fick Nvidia stanna vid 3 696 MHz från fabrik. Resultatet blev en bandbredd på 177,4 GB/s istället för 192 GB/s enligt den egentliga lägsta frekvensen för GDDR5.
En populär meme för grafikkortet.
De prestandamässiga uppoffringarna flankerades av skyhög strömförbrukning, där grafikkortet med ett TDP-värde på 250 W var det törstiga grafikkortet med en ensam grafikkrets som dittills skådats. Inte nog med detta lämnade Nvidia öppet mål med kylaren, där värmeledningsrör och kylflänsar låg emot en synlig "grill". Sammantaget gav det här arkitekturen öknamnet Thermi. Det fanns även de som för skojs skull testade att steka ägg och bacon på dess "grill".
► Läs SweClockers test av Nvidia Geforce GTX 480 (2010-03-27)
Även om första generationen Fermi inte nådde hela vägen eller nådde upp till vad Nvidia hoppats på räckte det för att gå om AMD:s flaggskepp Radeon HD 5870. Priset för detta var dock 135 W högre strömförbrukning i SweClockers testlabb och så klart även, ja, det faktiska priset. AMD hade också Radeon HD 5970, i praktiken dubbla HD 5870, som behöll ledningen i toppen.
Nvidia låg inte på latsidan utan var i full gång med andra generationens Fermi, som egentligen inte var något nytt och enklast kan beskrivas som "Fermi done right". Den finputsade kretsen GF110 och Geforce GTX 580 kom med samtliga 512 CUDA-kärnor aktiverade, GDDR5-minnet körde i effektiva 4 000 MHz och strömförbrukningen var marginellt lägre. Men det är en annan historia.
Så står sig Geforce GTX 480 prestandamässigt år 2019
Geforce GTX 480 må vara ett nio år gammalt grafikkort, men vi kan inte avsluta denna artikel utan att se hur den gamla trotjänaren står sig i dagens spel. I vanlig ordning väljer vi ut de tre titlarna Battlefield 1, Destiny 2 samt Rise of the Tomb Raider, där dessa körs med samma inställningar och hårdvara som SweClockers sedvanliga testsvit för grafikkort.
Nvidias drivrutinsstöd för Geforce GTX 480 avslutades i början av 2018 och därför körs testerna med den sista versionen som hade stöd för grafikkortet – Geforce Drivers 391.35. Upplösningsmässigt begränsar vi oss till 1 920 × 1 080 pixlar, då högre nivåer känns orimligt på så här gammal grafikhårdvara.
Det kommer knappast som någon överraskning att Nvidias flaggskepp från 2010 får det svårt att driva runt Battlefield 1 med detaljreglaget i taket. Geforce GTX 480 landar en bit under 30 FPS-strecket och besegras av sin efterträdare Geforce GTX 580 med 15 procent högre bildfrekvens.
Ett liknande scenario målas upp i Destiny 2, där höga inställningar helt enkelt inte är ett hållbart alternativ för Geforce GTX 480. Modellen landar återigen strax under genomsnittlig bildfrekvens på 30 bilder per sekund och halkar efter bakom föregångaren Geforce GTX 580.
Sista anhalten vid Rise of the Tomb Raider och vi möts av vad som kan liknas vid ett bildspel. Geforce GTX 480 hankar sig fram med ett snitt på 16 FPS och skriker efter oss att vrida ner detaljinställningarna.
Geforce GTX 480 med olika kvalitetsnivåer
Även om höga detaljinställningar inte är ett alternativ för Geforce GTX 480 så kan det vara intressant att se om kortet kan presentera en spelbar bildfrekvens med mindre ögongodis. Vi kör därför igenom de tre speltitlarna en gång till vid samtliga förinställda detaljlägen som finns att tillgå.
Battlefield 1 | Destiny 2 | Tomb Raider | |
|---|---|---|---|
"Ultra" | 26/24 | 27/21 | 16/12 |
High | 29/27 | 34/26 | 28/24 |
Medium | 38/34 | 41/32 | 34/29 |
Low | 61/52 | 52/40 | 42/36 |
Lowest | - | - | 51/44 |
Det står snabbt klart att man behöver offra ganska mycket ögongodis för att få upp bildfrekvensen med Geforce GTX 480. Med reglaget nedvridet i botten lyckas vi uppnå en genomsnittlig bildfrekvens på 60 FPS i Battlefield 1 medan de resterande titlarna faller något kort om detta.
Sammanfattande tankar kring Geforce GTX 480 nio år senare
Vid lanseringen gav Geforce GTX 480 oss blandade intryck. Det var visserligen världens snabbaste grafikkort med en ensam grafikkrets, men kom samtidigt med både en minst sagt saftig prislapp och därtill skyhögt effektuttag. Kortet kändes i ärlighetens namn mer som försmak på "riktiga" Fermi som skulle komma att släppas ett halvår senare i form av Geforce GTX 580.
Sett till modellens prestandapotential år 2019 så finns det fortfarande möjlighet att spela senaste snittets titlar om det tummas rejält på detaljreglaget och man kan leva med en bildfrekvens generellt ligger under 60 FPS-strecket. Har man högre anspråk än så är det dock hög tid att börja kika på ett färskt grafikkort med en mer modern arkitektur.
Var du en av dem som köpte ett Geforce GTX 480? Dela med dig av dina erfarenheter i kommentarstråden till den här artikeln!
SweClockers firar 20 år, 1999–2019
Sedan 1999 har SweClockers varit samlingsplatsen för datornördar från hela landet. Det ska givetvis firas! Under året väntar retroosande tester, artiklar och forumsnack – givetvis tillsammans med er!
Häng med när vi blickar bakåt och siar om framtiden!
