Under en numera svunnen tid var det grafikkort med dubbla kretsar som slogs om prestandatronen. En av de sista modellerna som många entusiaster faktiskt fann intressant var Radeon HD 6990, som med ett rekommenderat pris på 699 USD var det obestridligt bästa pengar kunde köpa – i alla fall under ett par veckor.

"Det nya grafikkortet och dess komponenter är designade för betydligt högre strömförbrukning och värmeutveckling än vanligt. Radeon HD 6990 kan i vad som kallas för Uber Mode komma upp i hela 450 W, betydligt mer än vad PCI Express-standarden tillåter." – Jonas och Emil i SweClockers test av AMD Radeon HD 6990.

Det blev också ett av de första grafikkorten att officiellt dra över 300 W, vilket är en gräns för vad instickskort får dra för att certifieras enligt PCI Express-standarden. Med ett TDP-värde på hela 375 W var det en strömslukande best för sin tid och kretskortet var designat med gott om utrymme för mer.

P3070065.jpg

Grafikkretsen Cayman var en gigant med sina 389 mm². Åtminstone från AMD, för Nvidia var det normalt i grafikkort för mellanklassen.

Grafikkretsarna i fråga var Cayman XT, som tillverkades på 40 nanometer och var som brukligt AMD:s högst presterande krets år 2011. Medan AMD var kända för sina små och effektiva kretsar var Cayman en riktig bjässe med sina 389 mm², vilket dock var en bra bit under Nvidias dåvarande flaggskeppskrets GF110 (GTX 570, GTX 580 och senare GTX 590) på 520 mm². Nvidias grafikkrets för mellanklassen hette GF114 (GTX 560 och GTX 560 Ti) och låg på 360 mm².

Ett grafikkort som slukar 450 W överskrider specifikationen för PCI Express med råge och det kan uppstå problem, inte minst med underdimensionerade nätaggregat och skyhög värmeutveckling. Den som inte planerar att överklocka bör hålla fingrarna borta.

Cayman XT-duon kom med samtliga 1 536 streamprocessorer aktiva för totalt 3 072 stycken, vilka hade en fast klockfrekvens på 830 MHz. Detta var endast 50 MHz under en ensam Cayman XT-krets i Radeon HD 6970, som hade ett TDP-värde på 250 W – även det högt från AMD på den tiden. Med Uber Mode klev klockfrekvensen upp till 880 MHz och TDP-värdet till massiva 450 W.

Minnesbussarna låg på 256 bitar och varje krets var bestyckad med 2 GB GDDR5-minne i en effektiv klockfrekvens om 5 000 MHz, för en bandbredd om 160 GB/s per grafikkrets. AMD:s flaggskepp med en ensam Cayman XT, Radeon HD 6970, hade 2 GB GDDR5 i 5 500 MHz (176 GB/s).

Att AMD behövt gå upp i kretsstorlek och strömförbrukning berodde inte på brister i arkitekturen Terascale 3, då AMD till skillnad från idag var energieffektivare än Nvidia. Istället var det TSMC:s 40-nanometersteknik som gjorde det svårt för de båda grafikkortsmakarna att höja prestandan ytterligare. Med övergången till 28 nanometer senare år 2011 inleddes det paradigmskifte som idag är ett faktum.

hd_6990-2.jpg

Väl hos SweClockers visade det sig snabbt vara världens snabbaste grafikkort. I Crysis Warhead och upplösningen 1 920 × 1 200 pixlar fick modellen i snitt 69 FPS och ett minimivärde på 44 FPS. För att slå det krävdes två Radeon HD 6970 som var marginellt snabbare eller en dubbel uppsättning Geforce GTX 580, som gav en större och i vissa fall märkbar skillnad.

SweClockers test av AMD Radeon HD 6990

AMD Radeon HD 6990 lanserades på dagen den 8 mars 2011 och det skulle bara dröja 16 dagar till Nvidia kontrade med Geforce GTX 590 med dubbla GF110-kretsar. Nvidia som hade en för den tiden mindre energieffektiv arkitektur hade svårt att hänga med. Sen ska vi inte glömma att ett exemplar skapade en mindre eldsvåda i SweClockers testlabb. Mer om detta i nästa tillbakablick om två veckor.

Så står sig Radeon HD 6990 prestandamässigt år 2019

Att testa gammal grafikhårdvara i dagens spel kan ibland visa sig vara svårt, där exempelvis stöd för nyare versioner av grafikgränssnittet DirectX inte finns på plats. I fallet Radeon HD 6990 återfinns dock stöd för DirectX 11, vilket i teorin borde ge oss möjlighet att köra igenom några av titlarna i SweClockers testsvit.

Tyvärr klaffar inte alltid teorin med praktiken, och i fallet Radeon HD 6990 stötte vi på en hel del problem i moderna speltitlar. Det rörde sig om allt ifrån spel som inte startade överhuvudtaget till konstiga grafiska artefakter. De sistnämnda kunde i många fall kopplas till flergrafiksystemet Crossfire, då dessa inte återfanns ihop med Radeon HD 6970 som har en enskild grafikprocessor.

AMD avslutade det officiella drivrutinsstödet för modellen i slutet av 2015 och pumpade ut en sista betamärkt drivrutin 2016. Detta gör inte mirakel för Crossfire-funktionaliteten i nyare spel, då denna ofta uteblir eller skalar väldigt dåligt.

I slutändan fick vi anse oss besegrade att få ut några vettiga mätsiffror från spelen i den sedvanliga testsviten och vände oss istället till ett test som fungerar i vått och torrt – 3DMark Fire Strike.

När allt fungerar som det ska och kortets båda grafikkretsar kan arbeta tillsammans är Radeon HD 6990 ändå inte ett helt pjåkigt grafikkort åtta år senare. Modellen tar inte helt oväntat plats väldigt långt ner i diagrammet, men presterar ändå 34 procent bättre än ett Geforce GTX 580 sett till grafikpoängen.

När vi jämför modellen mot dess lillebror Radeon HD 6970 ser vi en prestandavinst på närmare 75 procent i grafikpoäng, vilket får ses som ett bra resultat sett till att HD 6990 kör sina grafikkretsar i lägre klockfrekvens än den modellen.

Utanför de få fall där allt fungerar som det ska får vi dock tyvärr konstatera att tiden har hunnit ikapp Radeon HD 6990. Utan ordentligt mjukvarustöd för nyare titlar blir det svårt att spela senaste snittets spel i en vettig bildfrekvens och utan problem på denna värsting från 2011.

Ägde du ett Radeon HD 6990 när det begav sig? Dela gärna med dig av dina erfarenheter och minnen i kommentarsfältet!

swec_20_gubbe_final.png

SweClockers firar 20 år, 1999–2019

Sedan 1999 har SweClockers varit samlingsplatsen för datornördar från hela landet. Det ska givetvis firas! Under året väntar retroosande tester, artiklar och forumsnack – givetvis tillsammans med er!

Häng med när vi blickar bakåt och siar om framtiden!

Följ SweClockers 20 år via vår specialsida