Latens, eftersläp och Freesync
Latens, input lag, hos XV273K är mycket låg med mindre än 10 millisekunders fördröjning över Displayport. Det är fortfarande viss tröghet i själva LCD-panelen som ger ett eftersläp. Eftersläpsnivåerna är vare sig bättre eller sämre än någon annan IPS-panel av hög kvalitet utan typiska för just spelanpassade IPS:er.
För HDMI och med 1080p/60-signal från Leo Bodnar Input Lag Tester är latensen 18 ms i överkant och 26 ms i underkanten av panelen, en indikator för att panelen arbetar i 120 Hz vid 60 Hz-signal.
Vi kan påverka eftersläpsnivåerna med Overdrive-reglaget, men endast då vi stänger av Freesync-funktionen. Alternativen är: Off, Normal och Extreme där Off-läget kort och gott ger mest eftersläp. Normalläget är det neutrala läget vid 120 Hz. Då ger Extreme-läget något synliga ljusa eller mörka overdrive-skuggor. Mest en smaksak vad du väljer.
Med Freesync aktiverat kan alltså inte Overdrive-inställnignen ändras utan den gråas ut. Eftersläpen är då på en nivå som motsvarar Overdrive: Normal. Kör du skärmen i 144 Hz, till exempel med dubbla Displayport, är den i sin tur som mest neutral med minst släp och skuggor i Extreme-läget. Då kommer Normal och Off-läget tillföra mer och ännu lite mer eftersläp.
VRB ger eftersläpsreducering
Bästa kontrollen över eftersläp får du med VRB-funktionen, Visual Response Boost som är en traditionell eftersläpsreducering där belysningen släcker ned periodiskt för att minska det synliga eftersläpet. Nackdelen är flimret som uppstår samt att ljusstyrkan minskar. VRB har två lägen, Normal och Extreme, som minskar ljusstyrkan med nära hälften respektive lite mer än 70 procent som följd av längre nedsläckningsperiod.
IPS-panelen hos XV273K har även visst problem med dubbelbilder, crosstalk, där det uppstår tydligare dubbelbilder med VRB-funktioner ju längre ned på skärmen vi befinner oss. Detta minskar ordentligt med Overdrive: Extreme vilket blir en fungerande kombination för dig som vill minska eftersläpen till alla pris.
Adaptiv synkronisering 48–144 Hz
Freesync-spannet för skärmen är 48–144 Hz men de flesta lär köra den inom intervallet 48–120 Hz eftersom 120 Hz är högsta frekvens vi kan nå med 8-bitars RGB-signal. Vi når 144 Hz med reducerade färger i form av YCbCr 4:2:2-signal vilket ger färgfel i grafik och text. 144 Hz med full färgupplösning är möjligt med dubbla Displayport-kablar men då fungerar inte Freesync längre. Se föregående avsnitt om denna gräns.
Oavsett vad är 48–120 Hz inget att sucka över, utan tvärtom. Det är riktigt användbart för just tungdrivna spel, som vanligtvis inte blir mindre tungdrivna i 4K-upplösning. Kampen är ofta att ens nå 60 FPS till att börja med. Här kan vi konstatera att den adaptiva synkroniseringen fungerar i princip felfritt. Inget flimmer och inget hackande. Ja, något tydligare eftersläp i lägre frekvenser men inte de långa släpiga skuggorna
Vi hade Freesync-krångel..
Fast nu var det inte felfritt. Inte med AMD-kort. Som brukligt är långa historier om krångel inte särskilt rolig läsning, så kortfattat kunde vi inte med AMD Radeon RX Vega 64-kort få en stabil upplevelse med Freesync aktiverat. Detta är då exakt samma konfiguration som bokstavligen dagen innan körde utan bekymmer mot föregående test av LG 34GK950F utan att bråka.
Det hackade och det flimrade och det uppstod även blåskärmar. Även efter DDU-rensning och installation Radeon 19.2.1. Inte ens AMD:s egna Freesync Demo-program med vindkraftverket ville fungera normalt vilket videon till testet visar.
Detta gav vi till slut upp och testade med ett Nvidia GTX 1080 som då på direkten erkände skärmen som "G-Sync Compatible" och aktiverade adaptiv synkronisering. Inget flimmer, inget hack eller andra problem. Till och med AMD:s eget demoprogram gav felfri adaptiv synkronisering med Nvidia-kort. Något vi demonstrerar i videon till testet.
Här drar vi slutsatsen att vi hade en dålig dag med AMD-kortet. Skärmen fungerade i alla fall som den skulle och dess adaptiva synkronisering gav det förväntade resultatet. Vilket var precis vad vi ville testa.