Sommaren 2017 införde regeringen den så kallade kemikalieskatten, en särskild skatt på elektronik i syfte att minska användningen av farliga kemikalier. Tanken är att tillverkare ska ställa om produktionen till mer miljövänliga alternativ, vilket kan ge rätt till en skattereduktion på 50 eller 90 procent.

Nu vill regeringen höja skatten och har skickat ut ett förslag om detta på remiss. I lagförslaget finns en höjning från 8 till 11 kronor per kilogram för vitvaror, kylar, frysar, diskmaskiner och dammsugare, motsvarande 37,5 procent. För all annan hemelektronik som datorer, skärmar, mobiltelefoner, surfplattor, TV-apparater och spelkonsoler föreslås en höjning från 122 till 160 kronor per kilogram – strax över 31 procent.

Då kemikalieskatten är utformat på så sätt att vikten är avgörande finns ett tak, som i nuläget ligger på 327 kronor per vara, vilket blir 409 kronor för slutkund när mervärdesskatt (moms) på 25 procent tillkommer. I förslaget ingår att taket ska höjas till 440 kronor, eller 34,6 procent, motsvarande 550 kronor inklusive moms.

Enligt de föreslagna höjningarna behöver en produkt väga 2,75 kilogram för att slå i taket. Det innebär att exempelvis TV-apparater, datorskärmar och flera populära spelkonsoler får det maximala påslaget, medan prispåslaget blir avsevärt mindre på lättare produkter som tunna bärbara datorer och mobiltelefoner.

Under hösten 2018 publicerade HUI Research en utredning som dömer ut skattens effekter och att den sannolikt har en negativ samhällsekonomisk effekt, i form av färre jobb, skatteintäkter och att mycket av e-handeln flyttar utomlands – bort från kemikalieskatten. HUI:s utredningen gjordes på uppdrag av Elektronikbranschen, Svensk Handel och EHL (vitvarubranschen).

Klas Elm, VD för elektronikbranschen, är snabbt ute med att kritisera förslaget och till TT (via Svenska Dagbladet) gör han gällande att höjningen om den går igenom "dödar" svensk handel. Istället för en nationell skatt för en mindre marknad som Sverige anser han att politikerna bör driva på för förbud av miljöfarliga ämnen på EU-nivå, något som kan tvinga internationella aktörer att ställa om produktionen.

Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) håller inte med om kritiken mot skatten och anser att det är för tidigt att utvärdera dess effekter. Han anser dessutom att utredningen av HUI Research är gjord på felaktiga grunder och delar inte bedömningen om minskade arbetstillfällen i Sverige.

För Dagens Nyheter berättar Bolund att förslaget om denna höjning tillsammans med höjd skatt på fossila bränslen i värmekraftverk och slopade subventioner för gruvdiesel är de första förslagen i regeringens tilltänkta "gröna skatteväxling", där fler skattehöjningar och slopade subventioner på miljöområdet ska tillkomma.

Enligt Januariavtalet (JA) på 73 punkter som regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingått med Liberalerna och Centerpartiet ingår grön skatteväxling. Under mandatperioden ska skatten på arbete ska sänkas med 15 miljarder kronor, medan motsvarande höjning ska ske på miljöområdet.

Fotnot: Datorkomponenter omfattas inte av kemikalieskatten.

Läs mer om kemikalieskatten: