LG 34GK950F och 34GK950G med Freesync eller G-Sync – Lika men ändå inte

Reflexfilter hos 34GK950-modellerna är matt och blir blankare ju mer från sidan du går. Filtret är effektivt på att trycka undan såväl sekundära reflexer, det vill säga från upplysta väggar, möbler och liknande, såväl som direkta reflexer från fönster och armatur. Någon synlig struktur i filtret kan vi inte märka av utan det får ses som ett mycket effektivt filter. Vi slipper mycket av nackdelarna som annars associeras med matta filter som just påträngande struktur och brungrå svärta.

IPS-panelen erbjuder ett förväntat kontrastförhållande om cirka 1000:1 och fungerar precis som vi väntar oss av IPS-paneler. Färger och tonkurva behålls i hög grad i vinkel och subpixelstrukturen är oproblematisk för text och grafik. Effekter som "IPS glow" där en gul hinna kan dra över mörka nyanser är ett möjligt problem i just vinklar.

Lösningen på det hela är att dra ned ljusstyrkan så att det passar rummets ljusnivåer. Båda exemplaren var problemfria med denna gula glow-effekt så länge vi följer våra egna råd om att sänka ljusstyrkan. Inga kantblödningar observerades på något exemplar, men dessa effekter är ofta just exemplarspecifika.

Lysdioderna regleras flimmerfritt och omfånget på ljusstyrkan är tillräckligt bra men hade gärna fått kliva lite längre ned för er som spelar i kolsvart eller nästan nedsläckt rum.

Detta är med Gamma2-läget på båda modellerna. F-modellen blir något ljusare i andra Gamma-lägen.

HDR möjligt på 34GK950F-modellen

F-modellen har HDR-kapacitet och denna kapacitet ska följa VESA Display HDR 400-kraven som är det enklaste nivån. En nivå anpassad för skärmar som i grunden endast innehåller samma gamla teknik som alltid och därför saknar ett faktiskt högre dynamiskt omfång. LG 34GK950F är just en sådan skärm där vi har en större färgrymd men saknar ljusstyrka och kontrastförhållande för att verkligen återge material med högt dynamiskt omfång.

Fast detta har fortfarande en poäng då en HDR-signal är så mycket mer informationsrik och täcker in fler nyanser och nivåer jämfört med traditionell Standard Dynamic Range (SDR). Att ta tillvara på den högre kvaliteten i källan och efter bästa förmåga reproducera den är fortfarande bättre än att inte göra något alls. Förutsatt att det sker utan att det uppstår fel. Där tryter 34GK950F och många flera skärmar vi testat.

LG 34GK950F klipper nivåerna mot vitt och helt enkelt bara ljusar upp och fräter ut HDR-bilden, något som sker i ungefär lika stor grad oavsett om grafikkortet kommer från AMD eller Nvidia. Tidigare skärmtester har visat olika skillnader baserat på vilket grafikkort som används. Det kan även uppstå skillnader baserat på vilken drivrutin du kör samt vilka codec som är iblandade i processen.

Observera att effekten är simulerad i syfte att illustrera olikheterna och hur mycket av informationen som klipps bort. Det är omöjligt att med jpeg-bilder visa exakta skillnader på SDR och HDR. Bilden är från 26 sekunder in i detta Youtube-klipp. Du vet ifall Youtube använder rätt codec för HDR genom att använda "statistik för nördar"-funktionen (högerklick på videon) där "color" ska beskrivas som smpte2084. Ifall den beskrivs som bt709 körs SDR-versionen av klippet.

Minst fel på HDR-bilden via HDMI

När vi kör HDMI visar LG 34GK950F däremot upp en bättre HDR-bild som förvisso klipper en del nivåer, men inte alls lika mycket. Dock är den sammantagna effekten av att köra HDR på en sådan här skärm ganska liten. Det dynamiska omfånget finns ändå inte där. Bilden blir intensivare men inte nödvändigtvis bättre.

Nvidia G-modellen använder den äldre G-Sync-modulen som inte klarar av HDR eller för den delen ger bandbredden som räcker att köra 10-bitars signal i 100 eller 120 Hz med full färgupplösning.