När adaptiv synkronisering bidrar och inte bidrar

Adaptiv synkronisering ger som effekt att du inte drabbas av ryckigheten när V-Sync-tröskeln vid närmaste multipel passeras. Adaptiv synkronisering gör att du inte får tearing vid de tillfällen grafikkortets FPS och Hz inte är exakt densamma under V-Sync: Off. Vilket är så gott som hela tiden eftersom antalet FPS i princip alltid varierar.

03_adaptiv_sync.jpg

En skärm har ett synkroniseringsintervall, ett spann av frekvenser som fungerar för adaptiv synkronisering med en undre och en övre gräns. Hos G-Sync har Nvidia prioriterat ett typiskt omfång som börjar på 30 Hz och går upp till högsta möjliga frekvens hos panelen, vilket då ofta styrs av bandbreddsgränser. Till exempel 30–144 Hz eller 30–165 Hz. Men också 30–120 Hz eller 30–100 Hz på exempelvis breda skärmar. Samt 30–200 Hz eller 30–240 Hz på skärmar med mindre pixelmatriser (ofta 1 920 × 1 080 pixlar).

Inom VESA Adaptive Sync-/Freesync-sfären är det vanligtvis både en högre lägstanivå och en lägre högstanivå. Till exempel 40–144 Hz eller 48–75 Hz. Detta varierar enormt och varierar också i resultat där lägre frekvenser i högre grad har problem med flimmer, eftersläp och skuggor i rörelser. Merparten skärmar vi testar visar upp sådana problem.

Och det finns situationer där adaptiv synkronisering inte bidrar med något därför att det inte passar spelet och spelmotorns utformning. Nvidia G-Sync och AMD Freesync löser specifika problem på sätt som inte varit möjligt tidigare, men kan också vara helt meningslöst i andra situationer. Något enkelt facit finns inte riktigt, däremot kan vi bidra med några typiska scenarion:

59 FPS på en 60 Hz-skärm

Till exempel för att spelet är förhållandevis krävande och tungdrivet så att datorn inte orkar hålla sig över gränserna. I perioder kliver renderingsfrekvensen under skärmens frekvens.

  • V-Sync: On medför ett ryck då frekvensen tillfälligt sjunker till 30 FPS

  • V-Sync: Off ger tearing som i dessa frekvenser ofta anses som störande tydliga

  • Adaptiv Synkronisering: Skärmen ändrar sig till 59 Hz för att matcha grafikkortets 59 FPS. Inget ryck och ingen tearing. Här bidrar adaptiv synkronisering tydligt med fördelar då situationen är "olöslig" med V-Sync: On/Off, men så gott som problemfri med adaptiv synkronisering.

70-110 FPS på en 144 Hz-skärm

För spel som fortfarande kräver en del av datorn men också kan öka sin frekvens med rätt hårdvara:

  • V-Sync: On innebär att närmaste tröskel är 72 FPS, men också ryck till 48 FPS eftersom vi ibland ligger under 72 FPS-tröskeln. Vi får med andra ord aldrig de högre frekvenser som datorn faktisk kan erbjuda utan fastnar på trösklarna

  • V-Sync: Off ger oss tearing i varierande grad. Ju högre frekvens, desto mer föredrar många att behålla v-sync: OFF för att behålla responsen och koordinationen samt också få den användning för kapaciteten i datorn

  • Adaptiv synkronisering: Eliminerar både ryck och tearing. Den upplevda effekten av förbätting minskar ju högre i frekvens du går

200 FPS på en 144 Hz-skärm

Spel som är lättdrivna och främst förekommer inom mer tävlingsinriktade spel. Här är spelmotorn optimerad för de högre frekvenserna och det har effekt på koordinationsförmågan.

  • V-Sync: On gör att skärm och grafikkort stannar på 144 fps och 144 Hz. Mer finns inte att ge

  • V-Sync: Off låter nu grafikkort och spelmotor fortsätta med högsta möjlig frekvens för koordination

  • Adaptiv synkronisering: Är satt ur spel eftersom vi kliver ovanför skärmens övre gräns. Adaptiv synkronisering har här inget att bidra med eftersom funktionen inte ens applicerar på situationen. Istället växlar grafikkortet över till V-Sync: On/Off enligt ovan beroende på inställningar du gör i såväl spelen som drivrutiner.

Kör du riktigt höga frekvenser och ligger över skärmens högsta frekvens kan det vara en god idé att titta på varianter av andra synkroniseringsteknik likt Nvidia Fast Sync och AMD Enhanced Sync samt även Adaptive V-Sync, som av förklarliga skäl ofta förväxlas av med G-Sync/Freesync, vilken kombinerar V-Sync On/Off baserat på var du är i frekvens.

Observera att olika typer av buffertekniker kan påverka och minska problemen under V-Sync: On/Off, men att den grundläggande karaktären med ryck eller tearing ofta kvarstår. Detta är också i hög grad upp till själva spelmotorn och hur den är konstruerad. Alla spel fungerar inte likadant och inga situationer är garanterat den andra situationen lik. Men ju mer du vet, desto bättre beslut kan du fatta kring vilken skärm och teknik som passar just dig.