Sammanfattning

Vi börjar med att sammanfatta när Nvidia G-Sync och AMD Freesync samt adaptiv synkronisering i största allmänhet inte passar dig. När det inte bidrar nämnvärt med något för din spelupplevelse utan rent av kan vara en försämring:

Adaptiv synkronisering är mindre önskvärt när...

  • När du renderar spelen i mycket hög frekvens, flera hundra FPS och långt högre än skärmens frekvens. Då bidrar inte adaptiv synkronisering med något eftersom funktionen endast är aktuell när du renderar under skärmens högsta frekvens. Typexempel är snabba shooters som Counter-Strike och Fortnite. Där prioriterar de flesta en traditionell lösning med V-Sync: Off.

  • När du prioriterar respons och koordination i musrörelse. Adaptiv synkronisering är per definition en dynamisk frekvens vilket medför att muspekaren (eller motsvarande) inte rör sig lika konsekvent. Typexempel är RTS-spel där du behöver snabbt och exakt röra dig över skärmen.

Adaptiv synkronisering kan också bidra enorm till upplevelsen och blir en förbättring. Då baserat på de situationer som tekniken faktisk löser:

  • När du ligger förhållandevis lågt i frekvens och kliver under 60 FPS eller 72 FPS på en 60, 120 respektive 144 Hz-skärm. Då kommer V-Sync: On leda till ännu mer ryckighet och V-Sync: Off orsaka besvärlig tearing där grafiken bryts sönder i rörelser. Med adaptiv synk kommer 59 FPS ge 59 Hz, 70 FPS ge 70 Hz, och så vidare. Skärmen anpassar sig, flytet består och ingen tearing tillkommer.

  • När spelen kan renderas i frekvens som är mellan trösklarna, till exempel 80–120 FPS på en 144 Hz-skärm. V-Sync: On ger då 72 FPS och V-Sync: Off ger möjlig frekvens men också leder till bruten grafik, tearing. Adaptiv synk gör att då att skärmen växlar mellan 80–120 Hz i synk med att grafikkortet pendlar mellan 80–120 FPS.

acer_xb270hu_ingang_smal.jpg

Sammanfattning om själva skärmarna

För skärmar och de produkter du köper handlar valet ofta om Nvidia G-Sync eller VESA Adaptive/AMD Freesync. Följande gäller med en lång lista över regler och undantag från reglerna:

  1. För Nvidia G-Sync krävs en skärm med G-Sync samt ett inte allt för gammalt grafikkort från Nvidia, från Geforce GTX 660 eller GTX 650 Ti Boost eller nyare.

  2. Utbudet av G-Sync-skärmar är begränsat och de skärmar som finns har endast en Displayport-anslutning för full bandbredd samt en strypt HDMI-anslutning för max 60 Hz.

  3. G-Sync-skärmar har som regel ett stor synkroniseringsomfång, från 30 Hz upp till skärmens högsta frekvens.

  4. Nvidia utvecklar och skräddarsyr hur G-Sync-skärmar fungerar och anpassar den FPGA-baserade (Field-Programmable Gate Array) G-Sync-modulen efter LCD-panalens beteende.

  5. Nvidia styr i mycket hög grad vilka G-Sync-skärmar som kommer ut på marknaden. Detta leder också till förhållandevis högre pris på G-Sync-skärmar jämfört med snarlikt specificerade modeller utan G-Sync.

  6. VESA Adaptive Sync är en del av Displayport-standarden och därmed en öppen standard.

  7. AMD Freesync är samma sak som VESA Adaptive Sync, där AMD har godkänt och licensierat "AMD Freesync" för produkten.

  8. Skärmar med VESA Adaptive Sync/AMD Freesync fungerar med AMD:s grafikkretsar, samt Nvidias grafikkort från Geforce GTX 1000-serien eller senare. För Nvidia-kort krävs också Windows 10 samt version R417.71 av drivrutinen.

  9. Vem som helst kan bygga en skärm som använder VESA Adaptive Sync.

  10. Kretsuppsättningar med VESA Adaptive Sync är idag vanligt. Funktionen finns inbyggd i flera generella systemkretsar för skärmar. Det är stapelvara rentav.

  11. AMD Freesync-stämpeln ska garantera en viss kvalitet. Men det finns inget som beskriver när, var eller hur. AMD Freesync garanterar därför inget om skärmens kvalitet och hur den beter sig vid adaptiv synk. Det kan flimra, hacka och uppstå tydliga eftersläp. Du kan inte dra några slutsatser innan du eller någon annan har testat.

  12. VESA Adaptive Sync-/Freesync-skärmar har som regel ett mer begränsat synkroniseringsomfång, ofta från 40 eller 48 Hz och uppåt.

  13. Skärmar med AMD Freesync fungerar ofta (men inte alltid) även för adaptiv synk över HDMI-anslutningen. Detta skiljer sig dock från produkt till produkt.

  14. Kvaliteten hos enskilda VESA Adaptive Sync-/Fresync-skärmar är väldigt mycket en produktfråga.

  15. Har du ett Nvidia-grafikkort ur GTX 1000-serien eller senare kan du köra adaptiv synkronisering över VESA Adaptive Sync-/Freesync-skärmar vid Displayport.

  16. Äldre Nvidia-grafikkort, alltså Geforce GTX 900-serien och tidigare, är fortfarande låsta till G-Sync-skärmar för adaptiv synkronisering.

  17. Du kan köra ett valfritt Nvidia-grafikkort mot en VESA Adapative Sync-/Freesync-skärm. Den skärmen fungerar då som vilken traditionell skärm som helst, men du får inte adaptiv synkronisering. Såvida du inte uppfyller villkoren ovan.

  18. Det existerar VESA Adapative Sync-/Freesync-skärmar vilka har kretsuppsättningar som inte vill synkronisera i högsta frekvens mot Nvidias grafikkretsar, till exempel i 144 Hz. En tillfällig lösning är att skapa en anpassad upplösning där du kör skärmen i något lägre frekvens. Permanent lösning är att tillverkarna får ordning på sin kvalitetskontroll. För bövelen.

Sammanfattningsvis går det alltså att konstatera att adaptiv synkronisering idag är en enda stor rörig soppa och mycket av svaret på frågan "Nvidia G-Sync eller AMD Freesync?" är att det beror på. Tekniken kan göra stor skillnad, men allt har att göra med användarens förväntningar och förutsättningar.