Yttre hölje och detaljer
Själva yttre höljet som bistår med större delen av chassits formspråk består av en enda bockad plåt i aluminium med en tjocklek på två millimeter. Utvikt mäter den drygt en meter i spann, men väl bearbetat blir sidoprofilen drygt 40 centimeter i både höjd och längd.
Här finns det inte mycket utrymme för att göra fel, då en miss i både sågning eller bockning innebär en skrotad plåt och lämnar tomrum i både schemat såväl som plånboken. Med det sagt är det bara att bita ihop och försöka!
Med plåten på plats i verkstaden så börjar jag med att ritsa ut kaplinjer och stödlinjer för senare bockning, sedan lägger jag maskeringstejp som skyddande lager för plastskon på sticksågen.
Det syns inte jättetydligt på bild men längs mitten av plåten finns fyra vertikala linjer som representerar den tänkta bockningen i två steg.
Jag passar även på att göra utskärningarna för fönstersidorna på samma gång, där formen innehåller lite vinklar för att ge ett mer aggressivt och modernt utseende.
Efter sågning så filar jag kanterna in till linjen och ser till att snittet är rakt och fint. I mitten syns även två hål markerade med körnare. Här monteras frontens tappliknande monteringslösning, den täcks lite mer ingående under detaljer nedan.
Dags för första bockning, som synes tjuvstartade jag lite på högra sidan för att kolla hur stadig den nya plåtbocken är vid full belastning. Här har jag valt att använda en mindre plåtbock än vanligt, utrustad med förstärkningar för att undvika bågning i mitten av påfrestande bockningar, och på så sätt förhoppningsvis få en bättre passform i slutet.
Här syns hela plåten bockad, vinklarna närmast mitten mäter 29 grader och yttre mäter 61 grader, vilket tillsammans bör ge en rätvinklig profil på sidorna mot fronten samtidigt som det ger chassit lite mer intressant form.
Väl befriad från plåtbocken kan jag ta bort skyddsplasten för första gången och beskåda resultatet. Tack vare planering (och en del tur inblandat) så ser den färdiga produkten ut att stämma måttmässigt och inte vara vriden på något vis.
Väl tillbaka på kontoret kan jag för första gången testmontera plåten tillsammans med resten av chassistommen. Jag är nog lite partisk i min bedömning, men väl på plats tycker jag att formerna passar ihop och ger någon slags kombination av ren design i kombination med lite mer aggressiva gaming-inslag.
Chassit är lite av en byggsats i detta skede, en byggsats där hälften av bitarna saknas. Med hjälp av basen, moderkortsplåten och ett par bitar tejpad kartong så lyckades jag rigga upp en ungefärlig montering för höljet att luta mot.
Med höljet på plats mäter den övre kammaren drygt 40 centimeter i både höjd och djup, med en bredd på 20 centimeter. Detta ger en ungefärlig volym på drygt 30 liter, knappast något rekord när det gäller liten formfaktor, men litet nog för att vara diskret och stort nog att ha gott om utrymme på insidan för kommande tillägg.
Med många av projektets stora bitar på plats så är det dags att växla ned lite och fokusera på detaljarbete och montering. Första delen leder direkt till monteringen av chassits fönstersidor, där varje fönstersida hålls uppe av tre stycken hållare i form av svarvade aluminiumcylindrar med en tumskruv i yttre änden.
Chassit var från början tänkt att ha två härdade glaspaneler på sidorna, men det visade sig vara väldigt svårt att ordna, än mer med ett schema att hålla. Glaset byttes istället ut mot mörktonad akrylplast med möjlighet att ändra detta senare.
Då det inte går att köpa något liknande hållarna jag behöver för projektet finns det bara ett alternativ, att försöka tillverka ett gäng själv i svarven. För att genomföra detta använder jag rundstång i aluminium med en diameter på 20 millimeter. Denna behöver sedan svarvas ned till en större ytterdiameter på 16 millimeter och en midja på 12 millimeter.
Jag börjar med att ta ner diametern till 16 millimeter på ena sidan, därefter gör jag en 45-gradig avfasning ned till midjan med 12 mm i diameter. Tanken är att hållarna ska få lite mer intressant form samtidigt som vikten sjunker ganska drastiskt.
Med ena sidan klar vänder jag biten och gör samma sak på den andra sidan. Det skulle vara smidigare att svarva hela biten i en omgång, men tack vare detaljens form förutspår jag problem med fasthållning och balans.
Med bägge ändarna svarvade till form kan jag montera detaljen i chucken på en yta jag vet är helt rund och riktig i ena änden och med hjälp av dubbdockan och ett roterande centrerdorn. Därefter bearbetar jag bort det överflödiga materialet i mitten en liten bit åt gången.
En bra stund senare syns en färdig detalj, strax innan borrande och gängande av ändarna för montering. Ytfinheten skvallrar om att det förmodligen är dags att byta skär i verktygshållaren, men det är inget som inte går att lösa med lite sandpapper vid senare tillfälle.
Efter ett par spellistor och på tok för många timmar framför svarven har jag sex stycken hållare färdigställda och redo att testmonteras på moderkortsplåten. Notera höjdskillnaden mellan paren, detta då kammaren med moderkortet är betydligt smalare än kammaren för nätdelen.
Hållarna gängas in i varandra med gängstång genom hål i moderkortsplåten och fönstersidan monteras sedan i hållaren med svarvade tumskruvar av matchande mått. Jag lämnade lite utrymme för att kunna montera distanser i delrin och kunna anpassa avståndet ut till chassisidan, eller helt enkelt byta till tjockare fönster vid senare tillfälle.
Här syns en av totalt tre stycken hållare för det yttre höljet presenterat lite tidigare i artikeln. Detaljen med hål i monteras i aluminiumplåten och guidas med en styrpinne på plats, där tanken är att erbjuda smidig demontering för att snabbt kunna visa insidan på till exempel mässor, samtidigt som det ska vara stabilt nog med plåten monterad på plats för att inte orsaka skramlande.
Chassits fötter tillverkades på ett liknande sätt. En bågfil användes för att dela upp rundstången i fyra lika stora delar, därefter svarvades höjden till 22 millimeter med en diameter på 40 mm. Då foten passas in mot ett smalare ben formade jag en mindre diameter i toppen och avslutar med en flack avfasning för att möta diametrarna.
Ytterkanten på benen rundas också till med en fil och bandslip för att möta upp radien på foten under, för att ge intrycket av att hela konstruktionen är en enda solid bit.
Med fötterna testmonterade på benen som också fått sin rundning så är resultatet något som ger ett exklusivt intryck och skapar lite mer närvaro, samtidigt som det bildar en stabil grund för resten av bygget att stå på.
