Överklockning
Sedan introduktionen av Geforce GTX 680 har Nvidia använt sig av sin turboteknik GPU Boost för att justera grafikprocessorns klockfrekvens dynamiskt vid olika laster och förhållanden. Denna har förbättrats under åren och bjudit på betydligt mer finkorniga justeringar med varje ny generation – inte minst när det kommer till vilka parametrar som kan påverkas vid överklockning.
Den föregående arkitekturen "Pascal" introducerade GPU Boost 3.0, vilken gav användarna mer kontroll över grafikprocessorns klockfrekvenskurva, där frekvensnivån för varje individuell spänningspunkt utmed kurvan kunde justeras. Med nykomlingen "Turing" introducerar Nvidia GPU Boost 4.0, vars nyhet främst är ytterligare justeringsmöjligheter av klockkurvan.
Den nya justeringsmöjligheten har med grafikprocessorns temperaturmål att göra. Likt tidigare generationer har "Turing" ett temperaturmål som tillsammans med kortets strömbudget avgör hur pass högt klockfrekvensen kan knuffas upp över både den nominella turbofrekvensen och basfrekvensen. För "Pascal" innebar ett uppnått temperaturmål ett ganska abrupt fall i klockfrekvenserna.
För "Turing" introducerar Nvidia ytterligare en parameter för hur kortet ska agera när det når sitt temperaturmål, vilket i slutändan ska låta det hålla klockfrekvenserna uppe längre. I praktiken handlar det om ett ställbart sekundärt temperaturmål som kickar in när kortet primära mål uppnås.
Användaren har möjlighet att ställa in vilken klockfrekvens grafikprocessorn ska lägga sig på när det primära temperaturmålet uppnås, och därefter kommer det att försöker bibehålla denna nivå fram tills att antingen strömbudgeten slås i alternativt det sekundära temperaturmålet uppnås.
Tillsammans med GPU Boost 4.0 introducerar även Nvidia ett nytt mjukvarugränssnitt för automatisk överklockning som kallas Nvidia Scanner. Systemet är en evolution av OC Scanner som företaget knåpade ihop tillsammans med EVGA i samband med lanseringen av "Pascal" för över två år sedan och ska bjuda på betydligt bättre träffsäkerhet och stabilitet ställt mot föregångaren.
Istället för att belasta kortet med en sedvanlig 3D-applikation använder sig Nvidia här av en matematisk algoritm som körs på grafikprocessorn och letar efter bitfel allteftersom klockfrekvenserna vrids upp. Gränssnittet höjer automatiskt klockfrekvensen vid ett utvalt antal spänningspunkter på frekvenskurvan och interpolerar sedan fram en komplett kurva när processen är genomförd.
Nvidia Scanner är i skrivande stund endast tillgängligt via en betaversion av EVGA:s nya mjukvara Precision X1. Den automatiska frekvenshöjningen fungerade dugligt och gav stabila resultat, men vi upplevde dock, i vanlig ordning, att manuell handpåläggning kunde ge betydligt bättre resultat i slutändan.
Geforce RTX 2080 Ti "Founders Edition"
Efter att ha lekt lite med den nya automatiska överklockningsfunktionen vände vi oss slutligen tillbaka till gammalt hederligt manuellt skruvande på klockfrekvenserna. Vi inleder med att skruva upp både strömbudget och temperaturmål till sin maximala nivå på 123 procent respektive 88 °C.
Som tidigare avhandlats levereras båda Founders Edition-korten numera i ett fabriksöverklockat utförande, men för Geforce RTX 2080 Ti fanns det utan tvekan mer marginaler att ta av. Vi lyckades här skruva upp kortets nominella turbofrekvens med ytterligare 140 MHz, vilket resulterade i en maximal turbofrekvens som låg och svävade kring 2 000 MHz-strecket.
Det fanns även en del marginaler gällandes kortets GDDR6-minne. Detta kommer i grundutförande med en minnesfrekvens på 14 000 MHz och efter lite pulande lyckades vi uppnå 15 600 MHz stabilt.
Geforce RTX 2080 "Founders Edition"
Förberedelserna inför överklockningen av Geforce RTX 2080 känns igen från storbror med Ti-suffixet. Strömbudgeten knuffas här upp till 123 procent medan temperaturmålet ställs på 88 °C.
Det var inte fullt lika mycket marginal att ta av hos Geforce GTX 2080-kortet, men en hälsosam ökning med 125 MHz för grafikprocessorn lyckades vi åtminstone få till. Detta resulterade i en nominell turbofrekvens på 1 925 MHz samt en maximal turbofrekvens som låg och pendlade strax ovanför 2 000 MHz-strecket.
Gällandes grafikminnet stod detta pall för en höjning på 1 400 MHz, vilket gav oss en minnesfrekvens på 15 400 MHz i slutändan.
